- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2213-2214

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tsjanak-kalessi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en från golf till tak gående skiljevägg. Af de
tuberkulösa kreaturen måste de, som hafva allmän
tuberkulos, och kor, behäftade med tuberkulos i
jufret, nedslagtas. Bland de öfriga kan ofta en stor
del lemna nöjaktig afkastning under hela sin lifstid
(emedan tuberkelhärdarna hos dem hafva ringa omfång),
medan hos andra åter tuberkulosen utbreder sig, så
att de måste i förtid nedslagtas. Det medför i regeln
ingen fara att uppföda kalfvar efter kor och tjurar,
som »reagerat», emedan tuberkulosen ytterst sällan
är medfödd, men kalfvarna böra genast efter födseln
flyttas öfver till den tuberkelfria afdelningen och
under de första dagarna erhålla råmjölk, som varit
uppvärmd till 65° C. Sedermera gifves dem söt mjölk,
skummjölk eller vassla, som varit uppvärmda till
85°. Då de uppnått 1 1/2–2 års ålder, pröfvas de med
tuberkuiin, och de bland dem, som då »reagera», böra
utgallras. Undersökningen med tuberkulin af kreaturen
i den friska afdelningen måste årligen förnyas. I
Sverige hafva April 1895–Dec. 1898 af landets
2 1/2 mill. nötkreatur omkr. 100,000 st., tillhörande
hjordar, inom hvilka sjukdomen, enligt hvad man viste,
förekom, blifvit undersökta, och af dessa hafva
ungefär 34 proc. »reagerat» och 3–4 proc. gifvit
tvifvelaktigt resultat. Procentsiffrorna kunna icke
anses giltiga för hela riket, ty dessa undersökningar
hafva endast till ett ringa antal utförts å smärre
besättningar, hos hvilka sjukdomen brukar förekomma
i mindre grad, eller i trakter, der tuberkulos är
sällsynt, såsom i Norrland samt i norra delarna af
Dalarne och Värmland. Utom i Sverige hafva i Norge,
Danmark, Finland, Belgien och England offentliga
åtgärder vidtagits för tuberkulinundersökningar.
C. A. L.

*Tuberkulos. Till tuberkulosens bekämpande inom
Sverige hafva under de senare åren storartade
anstalter vidtagits. Särskildt må påpekas syftet med
den 1897 insamlade Konung Oskar II:s jubileumsfond (se
d. o. Suppl.). Till förekommande af tuberkelsmittans
spridning med hit införda nötkreatur är i
k. kung. d. 9 Dec. 1898 föreskrifvet, att nötkreatur,
som sjöledes införas, skola (med undantag för kreatur
från Finland) inom karantänsanstalt underkastas
undersökning med tuberkulin, såvida ej genom intyg
af svensk legitimerad veterinär eller af de i statens
tjenst anställde instruktörer i boskapsskötsel eller
i mejerihandtering styrkes, att till införsel anmäldt
djur blifvit omedelbart före utförseln undersökt med
tuberkulin och dervid visat sig icke »reagera».

Tuberkulos i jufret hos kor är en mycket farlig källa
för öfverförandet af smittämnet till menniskan, i
synnerhet som mjölken från en tuberkulös jufverdel
under en månads tid efter sjukdomens uppkomst ej till
utseendet afviker från normal mjölk. Tuberkelhärden
uppträder vanligen i en af de bakre jufverdelaraa,
är mycket hård och saknar känsel samt utbreder
sig långsamt i jufverkörteln, som deraf småningom
blifver stenhård. De baktill och ofvan jufret belägna
lymfkörtlarna ansvälla, och efter en tid af omkr. en
månad antager mjölken från den tuberkulösa jufverdelen
en vattnig beskaffenhet, flockar af stelnad ägghvita
simma i vasslan, hvarjämte fettet
och sockerhalten i mjölken minskas högst
betydligt. Mjölken likasom tuberkelsvulsten innehåller
tuberkelbaciller. Genom k. kung. d. 15 Okt.
1897 är förordnadt, att veterinär, som iakttagit
tuberkulos i jufret hos nötkreatur, skall
genast anmäla förhållandet till K. M:ts
befallningshafvande, som eger förordna om
värdering och nedslagtning af sådant kreatur mot
ersättning till djuregaren för djurets slagtvärde vid
värderingstillfället med afdrag af värdet för de delar
af djuret, som kunna till nytta användas. I
kung. af d. 10 Jan. 1898 har Medicinalstyrelsen
lemnat råd och anvisningar vid diagnosticerandet af
jufvertuberkulos hos kor. — Om tuberkulosens
utbredning bland nötkreatur i Sverige se
Tuberkulin. Suppl. Om tuberkelbacillen se vidare
Bakteriologi. Suppl., sp. 538.

Hos svin förekommer tuberkulos ganska ofta,
i synnerhet inom de hjordar, som vid de större
mejerierna underhållas med skummjölk, kernmjölk
och vassla. Genom att nedslagta de kreatur, som
misstänkas hafva tuberkulos, och gifva de öfriga nyss
nämnda fodermedel, först sedan dessa blifva uppvärmda
till 85° C., kan man få sjukdomen utrotad. Det vid
separation af mjölk bildade skummet blandas ofta till
svinens föda, men emedan det mången gång innehåller en
riklig mängd af tuberkelbaciller, bör allt sådant skum
uppbrännas. I Danmark är detta genom lag påbjudet.
C. A. L.

*Tucker, Charlotte, dog 1893.

*Tudela. Slaget stod d. 23 Nov.

*Tufve. 1,748 har. 644 innev. (1897).

*Tuhundra härad. 19,211 har. 4,530 innev. (1897).

*Tuke, W. — D. Hack T. dog 1895.

*Tula. 2. Staden hade 111,048 innev. 1897. — 3. Stad
i mejikanska staten Hidalgo, vid floden Tula, biflod
till San Juan, och vid jernvägen mellan Mejico och
Queretaro. Omkr. 5,000 innev, (med hela kommunen). T.,
det forna Tollan, var från slutet af 7:de årh. till
11:te årh. toltekernas hufvudstad, och man har från
denna tid anträffat en mängd ben och vapen samt
byggnadslemningar (flere tempel och ett palats).

Tulaiti, stad i Udaipur. Se Chittor. Suppl.

*Tull (sp. 902). Tullinkomsterna uppgingo
1898 till 48 mill. kr. och beräknades i
statsverkspropositionen för år 1900 till 42 mill. kr.

*Tullflagg. Se Örlogsflagg. Suppl.

*Tullstorp. 1,354 har. 848 innev. (1897).

*Tulltaxa. Nu gällande tulltaxa
är af d. 4 Juni 1897.

*Tumberg. 1,539 har. 368 innev. (1897).

*Tumbo. 4,928 har. 1,179 innev. (1897).

Tumor gummosus, Lat. Se Gumma. Suppl.

Tumuk-Humak-bergen, de berg, som i Guyana skilja
Amazonflodens vattenområde från kustregionen, från
den stora flodens mynning till Essequibos källor,
bestå af ett antal enskilda kedjor af olika riktning
och med ringa inbördes sammanhang. Största absoluta
höjden öfverstiger ej 800 m. Af de floder, som
hafva sitt ursprung på T.-bergen, rinna Maroni,
Oyapok, Cassipore och Araguari direkt till hafvet,
Jari till Amazonas.

*Tun. 2,265 har. 680 innev. (1897).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free