Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Ungern - Union, La, stad, med 20,000 innev. Se Cartagena. Suppl. - Union générale, fransk »katolsk» bank. Se Bontoux, P. E. Suppl. - * Unionister. 3. Se Liberala unionister. Suppl. - Unionsgös. Se Örlogsgös. - Unionskomité. Se Sverige-Norge (äfven i Suppl.). - Union-öarna. Se Tokelau-öarna. Suppl. - * Universalskrift. Se vidare Versaler. - Universella broderskapet. Se Teosofiska samfundet. Suppl. - * Universitet (sp. 1403). - Universitetskansler. Se Kansler (äfven i Suppl.). - Universitetsutvidgning (Eng. university extension).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2239
Union -Universitetsutvidgning.
2240
gyarisering af alla ortnamn i U. (endast i
skolböcker och officiella kungörelser få de
gamla tyska och slaviska namnen förekomma bredvid
de nya magyariska). Men provisoriet behagade ej
nationalpartiet, som 1878 under Apponyi lemnat det
liberala partiet, ej häller en del af det liberala
partiet, som under ledning af Szilagyi i Dec. 1898
utträdde ur detsamma (»dissidenterna»). Banffys
ställning försvagades af flere anledningar, och han
efterträddes i Febr. 1899 af Szell. Det liberala
partiet, nationalpartiet och »dissidenterna» förenade
sig i Mars omkring honom till en öfverväldigande
majoritet. Den vill förnya »ausgleich» definitivt
samt i alla händelser upprätthålla den nuv. tull-och
handelsöfverenskommelsen till 1903, hvarefter det
fordrar större ekonomisk sjelfständighet för U.,
så att den gemensamme utrikesministern af-slutar
handelstraktater särskildt för U.
Union, La, stad, med 20,000 innev. Se Car-t a g e n
a. Suppl.
Union générale [yniå’ns sjenera’1], fransk »katolsk»
bank. Se Bontoux, P. E. Suppl.
*Unionister. 3. Se Liberala unionister. Suppl.
Unionsgös. Se Örlogs gös.
Unionskomité. Se Sverige-Norge (äfven i Suppl.).
Union-öarna. Se Tokelau-öarna. Suppl.
*Universalskrift. Se vidare Yersaler.
Universella broderskapet. Se Teosofiska
samfundet. Suppl.
*Universitet (sp. 1403). Coimdl (veckorådet) i
Cambridge utgöres af kanslern, vice kanslern, fyra
kollegierektorer (masters], fyra professorer och
åtta andra bofasta medlemmar af universitetet. –
(Sp. 1404) University of London skall
ej längre vara endast ett examensinstitut, utan skall,
enl. lag af Aug. 1898, omorganiseras till en verklig
högskola med undervisning. Om fakulteterna i Paris
se d. o. Suppl. - (Sp. 1406). Om Göteborgs högskola
se vidare d. o. Suppl.
Universitetskansler. Se Kansler (äfven i Suppl.).
Universitetsutvidgning (Eng. imwersity
cxten-slori). Kärmast med anledning af de
föreläsningar James Stuart, fellow vid Trinity
college i Cambridge, sedan 1867 höll i norra
England till en början for qvinnor, särskildt
lärarinnor, sedermera för arbetare och andra, grep sig
universitetet i Canibridge 1873 an med ett företag i
liknande syfte. Det ville dels utbreda vetenskaplig
bildning äfven i kretsar, som ej haft tillfälle att
förvärfva sig sådan, men ville taga igen hvad de
försummat, dels stå dem till tjenst, som önskade
följa ined vetenskapens framsteg. För ändamålet
genomgås af (vanligen yngre) universitetslärare
kurser (företrädesvis i naturvetenskap, geografi,
nationalekonomi, engelsk literatur och historia) på de
orter, der man önskar sådana och förklarar sig beredd
att bestrida med dem förenade kostnader. Kurserna
bestå ej endast i förediag (6 eller 12 timmar i hvarje
ämne), utan omfatta äfven samqväm, der åhörarna ega
rätt att framställa frågor till föreläsaren rörande
för dem dunkla ställen och genom lians svar erhålla
ökad upplysning eller sinsemellan diskutera livad
de hört och sålunda i . ännu högre grad tillegna sig
detsamma. Dessutom
utdelas bland dem kortfattade framställningar
(syllabus, »grundlinier») af de olika ämnena och
böcker ur för ändamålet särskildt bildade (»flygande»)
bibliotek, hvarjämte deltagarna få skrifva uppsatser,
som föreläsaren rättar och för åhörarna genomgår. Vid
kursens slut anställes pröfning, och de, som det
önska, få betyg. Genom den s. k. afjiliation scheme
(1886) förser Cambridge de städer med föreläsare,
der nödiga medel och tillräckligt antal åhörare
förefinnas för anställande af treåriga kurser,
medgifver deltagarna vissa rättigheter och befriar
dem från vissa pröfningar, om de sedermera egna
sig åt universitetsstudier. Det af Cambridge gifna
exemplet gaf en stark väckelse. 1876 bildades
»London society for the extension of university
teaching». Oxford (1878) samt andra engelska,
skotska och irländska universitet slöto sig till
rörelsen för universitetsutvidgningen (university
extension movement). Amerikas förenta stater, der
dock särskilda seminarier för utbildande af lärare
måste inrättas, följde föredömet. Från Chautauqua
(se d. o. Suppl.) hemtade Oxford (1888) och Cambridge
(1890) idén att i sjelfva universitetsstäderna under
ferierna anställa »sommarkurser», som åsyfta att
fullständiga de teoretiska kunskaperna genom att
låta åhörarna praktiskt öfva sig i laboratorier
och andra universitetets institutioner. I England
arbetar »University extension journal» för rörelsen,
och så vidt omkring sig hade denna 1894 bredt sig,
att en internationel kongress af dess anhängare
kunde hållas i London. Den har nämligen nått de
skandinaviska landen, Belgien, Österrike (Wien, Prag),
Kyssland (Odessa, 1895). . I Tyskland hafva vid Jenas
universitet sedan 1889 efter engelskt-
amerikanskt mönster anställts årliga »sommarkurser»
(i Augusti), hvilka dock äro afsedda företrädesvis
för lärare och lärarinnor och sålunda kunna betraktas
såsom fortsättningskurser. Exemplet följdes vid
andra tyska universitet, antingen för vissa ämnen,
såsom socialvetenskap (Hålle, Berlin), arkeologi
(Munchen, Bonn), geografi (Munchen), eller i ett
flertal (Greifswald). - I Sverige bragtes frågan
första gången å bane af prof. J. A. Lundell
i hans inledningsföredrag vid den diskussion
om »Universitetsbildning och folkbildning»,
som förekom vid det svenska folkhögskolemötet
i Upsala i Sept. 1892. Sedan prof. H. Hjärne vid
samma tillfälle närmare utvecklat tanken och mötets
ordförande, prof. A. Noreen, gifvit ett halft löfte
om planens förverkligande redan under år 1893,
skredo de nämnde tre herrarna, som på ett möte af
universitetslärare i Upsala i Mars 1893 utsagos till
organisationskomité, till verket med den framgång,
att redan d. 14 Aug. 1893 de svenska universitetens
första sommarkurser öppnades i Upsala med 17
föreläsningskurser (å 3 till 10 föreläsningar, summa
100 timmar) af 16 föreläsare. Åhörareantalet uppgick,
frånsedt tillfälliga deltagare, till 329 (198 män
och 131 qvinnor), hvaraf större delen (225) tillhörde
folkskolelärarekåren. Till 9 kurser voro »grundlinier»
tryckta och kostnadsfritt utdelade. Dagligen
förevisades universitetets samlingar, och i anslutning
till föreläsningarna liadi flere föreläsare å vissa
dagar »aftonsamtal» med sina åhörare. Särskilda
inlednings- och aklutningsföredrag höllos vid de sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
