Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wikblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2293
Vilhelmina-Villarrobledo.
2294
III:s död. För öfrigt har V. äfven under
Ho-heniohes tid varit den ensamt bestämmande på
alla områden, utan att taga hänsyn till om han
genom sitt personliga ingripande utsätter sig för
anmärkningar och kritik. Att bekämpa anarkismen och
derigenom rädda den lugna utvecklingen anser han
vara sin största uppgift. För Tysklands militära
utveckling är han mycket verksam, och särskildt har
han arbetat för flottans stärkande, bl. a. äfven
såsom författare (Unsere kriegsflotte). En samling
af hans tal (»Kaiser Wilhelm II als redner») utgafs
1896. Äfven såsom kompositör (Sang an Ägir) har han
framträdt. Mycket uppseende väckte ett par efter hans
utkast målade bilder, den ena symboliserande faran
för kristenheten af den gula rasens framträngande,
den andra framställande freden (1896). Sina resor
har »der reisekaiser» fortsatt. Så besökte han 1893 å
nyo Sverige samt 1898 Konstantinopel och Jerusalem,
der han lade grunden till en evangelisk kyrka på en
af honom förvärfvad plats och öfver hufvud uppträdde
såsom hela protestantismens protektor.
c) Prinsar af Baden. - 2. Ludvig Y. August dog d. 27
April 1897.
»Vilhelmina. 8,751 qvkm. 6,257 innev. (1897).
’Vilhelmina, drottning af Nederländerna, öfvertog i
Sept. 1898 sjelf regeringen såsom myndig och hyllades
i Amsterdam.
Wilhelmsdorf, arbetarekoloni i preuss. reger.-området
Minden, Westfalen, grundad 1882 af pastor
v. Bodelschwingh och mönstret för öfriga tyska
arbetarekolonier. Den har nu öfver 8,500 kolonister,
hvilka till större delen sysselsättas med jordbruk,
drinkareasyl, en anstalt för epileptiska (Bethel)
och en idiotanstalt.
*Wilhelmshaven hade 19,422 innev. 1895.
Vilhelmsorden, en i sammanhang med 25-års-firandet
af Tyska rikets upprättande d. 18 Jan. 1896 stiftad,
blott en klass omfattande preussisk orden för män och
qvinnor, som inlagt framstående förtjenster om landets
välfärd samt folkets förädling på det politiska och
sociala området. Ordenstecknet, som består af en i
en oval lagerkrans af guld befintlig rund guldmedalj
med kejsar Yilhelm I:s bild å framsidan samt hans
initialer och omskriften »Wirke im andenken an kai-ser
Wilhelm den grossen» å frånsidan, bäres om halsen
i en guldkedja, sammansatt af latinska bokstäfver,
som bilda orden »Vilhelmus L Rex.».
Viljakkala, kapell under Tavastkyrö
(se d. o.) pastorat, Finland. Areal 181
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,592
pers. (1896). A. G. P.
*WHkens, C. E. T., har vidare utgifvit Grund-trcek^af
pcedagogiken (1892; 3:dje uppl. 1895).
*Wilkeébarre [oi’lksbarri] hade 37,718 innev. 1890.
"Vilkorlig straffdom. Detta institut infördes
i Frankrike genom en lag af d. 26 Mars 1891 (den
s. k. loi Bérenger) och i Norge genom en lag af d. 2
Maj 1894. I Sverige anhöll 1898 års riksdag hos K. M:t
om utredning huruvida vilkorlig straftdom lämpligen
kunde införas vid ringare brott och förseelser.
J. M-r.
Willafranca. 4. (Y. do Gampo). Stad
på ön Säo Miguel bland Azorerna. 8,155
innev. (1890). Svafvelkällor. Hafsbad/- 5. (Y. de
los Bar ros). Stad i spanska prov. Badajoz, vid
jernvägen Sevilla-Merida. 9,634 innev. (1887).
Villajoyosa [vilja-chåjåsa], stad i spanska
prov. Alicante, vid Medelhafvet. 8,763 innev. Romerska
fornlemningar.
Villa Mercedes [vilja], stad i argentinska prov. San
Luis, vid Rio Quinto och transandinska jernvägen
m. fl. jernvägar. Omkr. 8,000 innev.
*Villands härad. 76,943 har. 23,728 innev. (1897).
*Villands kontrakt. 81,140 har. 35,525
innev. (1897). Rinkaby är annex till Gustaf Adolf.
Villands och Östra Göinge domsaga, i Kristianstads
län, omfattar Yillands härad och Östra Göinge
härad. 1,872 qvkm. 50,020 innev. (1897).
Villanuéva de la Serena [vilja-], stad i spanska
prov. Badajoz, 4 km. från venstra stranden af
Guadiana, vid jernvägen Madrid-Badajoz. 12,024
innev. (1887). Fruktodling.
Villanuéva y Geltru [vilja-], stad i spanska
prov. Barcelona, vid Medelhafvet och jernvägen
Barcelona-Zaragoza. 13,811 innev. (1887).
Willard [oi’llörd], Francis, amerikansk filantrop,
f. i Churchville, New York, d. 28 Sept. 1839,
verkade 1858-74 såsom lärarinna, i matematik och
naturvetenskap, slutligen såsom professor vid Chicagos
universitet. Hon greps af den nykterhetsrörelse,
som framträngde i Amerika, verkade lönlöst,
trots sin fattigdom, såsom sekreterare vid den
af henne organiserade »Amerikanska qvinnornas
kristna nykterhetsförening» och stiftade 1875
»Qvinnornas allmänna kristna nykterhetsförening»,
hvars första sekreterare hon, blef och som räknar
1/2 mill. medlemmar, med 10,000 lokalföreningar,
representerande 50 olika språk. Hon satte sig äfven
i spetsen för en agitation till förmån för qvinnans
politiska rösträtt. För att verka för sina idéer
genomreste hon Amerikas alla stater och höll föredrag,
präglade af en oemotståndlig vältalighet. Miss W.,
»Amerikas okrönta drottning», dog i Febr. 1898.
Villa Reäl. 1. Hufvudstad i portug. distriktet med
samma namn (4,451 qvkm., 239,225 innev., 1890),
prov. Traz os Montes, vid östra sidan af Serra
de Maräo. Omkr. 6,300 innev. Y. är bekant genom
migueliternas insurrektion under grefve Amarante
(Chaves) d. 23 Febr. 1823 och genom general Cazals
seger öfver insurgenterna d. 28 Okt. 1846. - 2. (Y. de
Santo Antonio) Stad i portugis, distriktet Faro
(Algarve), vid Guadia-nas mynning, midt emot spanska
staden Ayamonte. 5,500 innev. (1890).
Villa Rica [vilja-], Y. del Espirito
Santo, stad i Paraguay, genom jernväg
förenad med Asuncion. Omkr. 11,000
innev. Tobaksodling. Cigarrtillverkning.
Villa Rica de Vera Cruz. Se YeraCruz. 2.
Villarösa, stad uti italienska prov. Caltanisetta
(Sicilien), vid jernvägen Catania-Palermo,
Omkr. 10,000 innev. Svafvelgrufvor.
Villarreäl [vilja-], stad i spanska proc. Castellon
de la Plana, Yalencia, 6 km. från Medelhafvet, på en
bördig slätt. 13,750 innev. (1887). Vinodling.
Villarrobledo [vilja-], stad i spanska
prov. Al-bacete, vid jernvägen Madrid-Alicante-,
på slätten La Mancha, 9,279 innev. (1887).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
