- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1-2

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Armatoler - Armatolier. Se Armatoler - Armatur - Armaturreaktion - Armband

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NORDISK FAMILJEBOK

KONVERSATIONSLEXIKON

REALENCYKLOPEDI

-

Armatoler ("beväpnade", jfr lat. arma, vapen),
ett slags lokalmilis i de s. k. armatolierna i
norra Grekland (särskildt i Macedonien, Epirus
och Tessalien), hvilken kan spåras tillbaka till de
kristnes strider på 1400-talet mot de inträngande
osmanerna. På många håll drog sig då befolkningen,
under tappra anförare, s. k. "kapitani", tillbaka
till bergen och underhöll därifrån ett ständigt
gerillakrig mot eröfrarna. Kapitano’n samlade
omkring sig en skara af 50–200 ynglingar och män,
som svuro honom trohet i lif och död, samt öfverföll
sedan i spetsen för dem turkarna, hvar helst de
anträffades. Då de turkiske ståthållarna sågo sig
oförmögna att skydda sig mot dessa anfall, inläto de
sig vanligen i underhandlingar, hvilka slutade därmed,
att kapitani, under villkor att med sina krigare
(äfven kallade palikarer, se d.o.) sörja
för vägarnas trygghet, fingo sold och lifsmedel samt
rättighet att vara de styrande, hvar och en inom sin
"armatolia". På 1700-talet uppdrogs denna väguppsikt
åt muhammedanska albaneser, och armatolerna blefvo
klefter (nygrek., "röfvare") samt återupptogo
mångenstädes det gamla gerillakriget. De bedrifter,
som utfördes af berömda klefter, firades i sånger,
hvilka sjöngos öfver hela Grekland. Det var
armatolerna, förnämligast de albanesiske, som
hetärians kallelse först grepo till vapen och
sålunda började det grekiska frihetskriget. Bland de
många armatolcheferna i detta krig märkas Eustrates,
Georgios Zongas, Georgios Makrys, Karaiskakis,
Mitzo Kondojannis, Kaltzodemos (som stupade vid
Missolunghi), Odysseus, Georgios Karatassos, Kristos
Mestenopulos och suliotanföraren Markos Botzaris.

Armatolier. Se Armatoler.

Armatur (lat. armatura, af armare, beväpna, utrusta),
beväpning, utrustning; delar af och tillbehör till
åtskilliga slags maskiner och apparater, särskildt
om förstärkande beklädnad och beläggning.

1. Krigsv. Förr bruklig benämning
på allt, som hör till en trupps
o. s. v. fullständiga beväpning och utrustning.
(C. O. N.)

2. Maskinb. De för en maskins eller apparats,
särskildt en ångpannas, fullständiga utrustning
erforderliga tillbehören. Se Ångpanna.
W. H.

3. Fys. Se Armering 2.

4. Inom elektrotekniken; dels a) detsamma
som ankare vid en elektrisk maskin; dels b) en
kring elektriska kablar anbragt yttre metallisk
omklädnad, bestående af kringspunna järntrådar,
järnband eller ett kompakt lager af bly; dels c)
vid elektriska belysningsanläggningar förekommande
apparater och tillbehör, som icke äro nödvändiga för
själfva ljusets åstadkommande, utan mera utgöra
prydnads- och bekvämlighetsdetaljer, t. ex.
lamparmar, stakar,kronor, hissanordningar o. s. v.
N. Em.*

Armaturreaktion, elektrot., detsamma som
ankarreaktion (se d. o.).

Armband, Armring, band- eller ringformigt smycke,
som bäres kring armen, antingen vid

illustration placeholder

Armring af brons (Skåne).

illustration placeholder

Armring af guld, spiralräfflad (Skåne).

handleden eller, såsom med armringar företrädesvis
varit fallet, på öfverarmen. Sådana prydnader
hafva förekommit hos såväl vilda som civiliserade
folk. Bland nutidens vilda stammar begagnas som
armband snören med brokiga fjädrar, små musslor,
djurtänder m. m. Hos de något högre stående blir
materialet horn, glaspärlor eller oädel metall. Hos
kulturfolk användes guld, silfver, pärlor, koraller,
ädelstenar, elfenben, siden m. m. Armband förekommo
redan under den senare stenåldern. I det forna
Egypten buros armband företrädesvis af konungarna
och kvinnorna, hos israeliterna tämligen allmänt af
kvinnor och förnäma män. Abrahams trotjänare förärar
som böneman två guldarmband åt Rebecka; Judit pryder
sig med dylika till besöket hos Holofernes. Armband
tjänade de israelitiska kvinnorna som amuletter mot
"onda ögon", liksom hos österländskorna ännu i
dag. Assyriernas förnäme

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:44 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free