- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
109-110

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artilleri-museum - Artilleri- och ingenjörhögskolan - Artilleriofficer - Artilleri-park - Artilleriskyddsställning. Se Fästningskrig - Artillerist - Artilleristaben - Artilleristaten - Artilleritidskrift - Artilleriuppbördskonstapel - Artillerivetenskap - Artiodactyla. Se Ungulata - Artist - Artisternas och litteratörernas pensionsförening

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

artilleri-modellkammare inrättas å Artillerigården. Snart
föll dock hela modellkammaren i glömska. Försök
till dess upplifvande gjordes af generalfälttygmästaren
frih. Wrede 1861, men realiserandet af den härför
utarbetade planen blef uppskjutet. 1864 ordnades
emellertid handvapensamlingen; men det var först
sedan Svea artilleriregemente fått en ny kasern,
som utrymme för samlingarna i sin helhet kunde
beredas. Regementets flyttning var ej väl gjord,
förrän dåv. generalfälttygmästaren frih. C. G:son
Leijonhufvud uppdrog åt dåv. löjtnanten F. A.
Spak att uppgöra förslag till ordnande af en
historisk vapen- och modellsamling vid
Artillerigården; och 1878 börjades under Spaks ledning
ordnandet af Artillerimuseum, som den tillämnade
samlingen, kanske något oegentligt, benämndes.
Genom gåfvor tillväxte samlingarna ganska snabbt.
I samband med artilleri- och ingenjörhögskolans
förläggande till Artillerigården fick Artillerimuseum
ändamålsenliga lokaler i denna byggnads båda nedre
våningar.
L. W:son M.

Artilleri- och ingenjörhögskolan, militär
högskola, som leder sitt ursprung från Högre
artilleriläroverket
(se d. o.), har till ändamål
att meddela artilleriets och fortifikationens
subalternofficerare ökade insikter i de ämnen, af hvilkas
kännedom dessa vapenslags ändamålsenliga
användande beror. Högskolan, som erhöll sin nuvarande
benämning 1878, flyttades 1885 från Marieberg
vid Stockholm till Artillerigården i Stockholm och
har under år 1904 undergått djupt ingripande
ändringar. Undervisningen är fördelad på två linjer,
en artilleri- och en fortifikationslinje, hvardera med
en allmän och en högre kurs. Allmänna kursen utgör
villkor för befordran till löjtnant vid artilleriet eller
fortifikationen. Allmänna artillerikursen börjar hvarje
år 1 okt. och pågår, med afbrott från 1 juli (16
juli för positions-artilleri-officerare) till 1 okt., till
1 febr. påföljande jämnt år. Allmänna
fortifikationskursen börjar 1 okt. hvarje udda år och pågår
två år, hvarpå följer högre kurs under ett år. (Nytt
regl. ännu icke utkommet.) Högskolans anslag
uppgår till 49,350 kr. (1904).
C. O. N.

Artilleriofficer, sjöv., den af de ombord på ett
flottans fartyg kommenderade officerarna, som har till
uppgift att under sekonden utöfva tillsyn öfver
fartygets bestyckning samt leda personalens
artilleriexercis och skjutöfningar äfvensom att vid strid
omedelbart under fartygschefen leda elden m. m. –
Äldste artilleriofficer kallas den på
flottans varf närmast under chefen för
artilleridepartementet tjänstgörande sjöofficern.
H. W–l.

Artilleri-park, förr benämning på den
artillerimateriel, som för något ändamål, vare sig fältkrig
eller belägring, hölls tillsammans bakom härens första
linje. Så kallades t. ex. alla en armékårs
ammunitionskolonner för dess hufvudreservpark, och den
rörliga depå, ur hvilken denna ersattes,
armépark.
W. G. B. (E. N.)

Artilleriskyddsställning. Se Fästningskrig.

Artillerist, vid artilleriet (inom hären eller flottan)
anställd soldat (eller matros).

Artilleristaben, en till artilleriets öfverstyrelse
hörande institution, som har till uppgift att följa
artillerivetenskapens framsteg samt förbereda de
tekniska frågor, hvilka blifva föremål för
generalfälttygmästarens och artilleriinspektörens åtgärder. Den
utgöres af en chef och 8 artilleristabsofficerare samt
arbetar på tre afdelningar:
konstruktionsafdelningen, statistiska afdelningen och
utrustningsafdelningen.
G. af Wdt.

Artilleristaten, sjöv., en af underofficersstaterna
vid flottan, bestående af flaggkonstaplar och
konstaplar.

Artilleritidskrift, en sedan 1872 i Stockholm
utgifven tidskrift med syfte att främja kunskapen om
artilleristiska ämnen och bereda ett allt större antal
af de vapnet tillhörande officerarna tillfälle att
genom eget arbete bidraga till stegrande af intresset
för yrket. Första året utkom tidskriften med 2
häften, och årg. 1873 utgjordes af 4 kvartalshäften
om sammanlagdt 20 ark i oktavformat, men från och
med 1874 utvidgades omfånget till 6 häften årligen
om tillsammans 28 ark, hvilken anordning alltsedan
har bibehållits. Redaktionsmedlemmar hafva varit
H. Wennerholm (1872–79), H. Palmstierna (1872
–83), D. Weber (1872–83), H. v. Stockenström
(1880–91), G. Geijer (1883–94), J. de Laval (1883
–92 och 1894–97), O. Virgin (1891–92), S.
Wennerberg (1892–1902), A. Stendahl (1892–93),
H. Fleming (1893–97), J. Moberg (fr. 1898),
N. Salander (1898–99), C. Hamilton (1900–02),
C. Engström (fr. 1903) och G. af Wetterstedt (fr.
1903).
L. W:son M.

Artilleriuppbördskonstapel, sjöv., den äldste
ombord kommenderade artillerikonstapeln. Han är
inventarieuppbördsman, och honom åligger i första
hand att vårda artilleriuppbörden ombord.
H. W–l.

Artillerivetenskap (stundom förkortadt
Artilleri), läran om artilleriets teknik, taktik och
organisation.
E. N.

Artiodactyla (af grek. artios, fullständig, och
daktylos, finger), zool., partåiga hofdjur. Se
Ungulata.

Artist (fr. artiste, af lat. ars, konst), konstidkare,
konstnär.

Artisternas och litteratörernas pensionsförening
i Stockholm stiftades 22 maj 1847 af trettiotvå damer
och herrar. Första anledningen därtill gafs af N. M.
Mandelgren och G. O. Hyltén-Cavallius, men K. F. J.
von Feilitzen är föreningens egentlige skapare. De
första stadgarna stadfästes af k. m:t 22 apr. 1853,
och de nu gällande fastställdes 1 nov. 1901.
Föreningen har till ändamål att lämna sina delegare
pensioner ur en gemensam pensionsfond. För inträde
i föreningen, hvilken står öppen för såväl man som
kvinna, fordras att vara välfrejdad svensk undersåte
och att såsom artist eller litteratör hafva offentligen
uppträdt. För åtnjutande af pension fordras, att
medlem skall ha fyllt 50 lefnadsår, tillhört föreningen
20 år och 20 gånger (eller i ett för allt) erlagt den
årliga afgiften, som är 15 kronor. Ledamöter antagas
af ordinarie bolagsstämma på ansökan, efter förslag af
styrelsen. Pensionens storlek är 300 kronor för
medlemmar och 150 för deras enkor och barn. Äfven
tillfälliga understöd meddelas. Styrelsen består af 6
ledamöter. Ordinarie bolagsstämma hålles mot slutet
af mars månad. – Föreningens kassa, som 1902
utgjorde 242,160 kr., har bildats och ökats dels genom
medlemmarnas årliga afgifter, dels genom frivilliga
gåfvor och dels genom inkomster af de "prestationer",
som af medlemmarna blifvit anordnade "till
föreningens bästa". Pensionernas antal är f. n. 37;
dessutom uppbära 2 personer i lifräntor tillhopa 700 kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free