Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomiska observationer - Astronomiska spektralapparater. Se Astronomiska instrument - Astronomiska sällskapet - Astronomiska tabeller - Astronomiska tecken - Astronomiska årsböcker - Astronomisk bress. Se Bredd - Astronomisk höjd. Se Höjd - Astronomisk längd. Se Längd - Astronomisk månad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om resultatet af den under mellantiden försiggångna
skenbara rörelsen, d. v. s. huru mycket och i hvilken
riktning den iakttagna himlakroppen förflyttat sig på
himlahvalfvet. Medelst astronomiska iakttagelser
bestämmer man endast de riktningar, i hvilka
himlakropparna synas från iakttagarens ståndpunkt, men
ej afståndet från desamma (därtill erfordras, att man
sammanställer minst tvenne, från olika punkter i
rymden anställda iakttagelser af samma himlakropp).
Då nu hvarje riktning angifves medelst tvenne vinklar,
så utgöres resultatet af en fullständig astronomisk
iakttagelse af trenne bestämmelser, nämligen af de
tvenne ifrågavarande vinklarna samt af tiden, då
iakttagelsen anställdes. Därtill kommer den fjärde
uppgift, som likväl endast då är af betydelse, när
den iakttagna himlakroppen hör till vårt solsystem
och jordens dimensioner följaktligen ej kunna anses
försvinnande små i jämförelse med himlakroppens
afstånd, nämligen uppgiften om iakttagelseortens
geografiska läge. Se vidare Astronomiska
koordinater.
H. G.*
Astronomiska spektralapparater. Se Astronomiska
instrument.
Astronomiska sällskapet (ty. Die astronomische
gesellschaft), bildadt i Heidelberg 28 aug. 1863, är
en internationell förening af astronomer med ändamål
att främja i synnerhet sådana astronomiska arbeten,
vid hvilka en systematisk samverkan af flere
observatorier eller astronomer är erforderlig. Det har sitt säte
i Leipzig, vid hvars observatorium dess bibliotek samt
öfriga samlingar inrymts. Sällskapets styrelse innehar
ledningen af dess såväl förvaltnings- som
vetenskapliga angelägenheter. Viktigare frågor i dessa
hänseenden hänskjutas till sällskapets
generalförsamlingar, s. k. astronomkongresser, hvilka
hållas i regeln hvart annat år i augusti eller september
på ort, hvilken föregående församling bestämt. (På
19:e kongressen, i Göttingen 1902, beslöts att nästa
kongress skall hållas i Lund 1904.) Sällskapets
hufvuduppgift består i utarbetande af noggranna
positioner (rektascension och deklination) för alla de
stjärnor till 9:e storleken å norra samt en del af
södra himmelssfären, för hvilka en provisorisk katalog
hade blifvit sammanställd af Argelander. De
hithörande observationerna benämnas
zonobservationer (se d. o.).
Utom detta hufvudföretag har Astronomiska
sällskapet varit verksamt i flere riktningar. Sålunda
utsände det med understöd af Nordtyska förbundet
två expeditioner för iakttagande af den totala
solförmörkelsen 1868.
Af särskildt stor betydelse för organisationen af
det astronomiska samarbetet är den på grund af
sällskapets 1883 fattade beslut inrättade
centralanstalten för telegrafiska meddelanden inom den
astronomiska världen. Denna anstalt är förlagd till
observatoriet i Kiel. Telegram angående astronomiska
upptäckter, som afsändas dit, befordras antingen
genom införande i den därifrån utgifna tidskriften
"Astronomische nachrichten" eller, då större
skyndsamhet är af nöden, telegrafiskt till de observatorier
eller astronomer, hvilkas omedelbara samverkan för
beräkning eller observation (af en ny himlakropp)
önskas. Europeiska telegram affattas därvid enligt
ett af sällskapet fastställdt formulär, medan för
transoceanska korrespondenser nyttjas en af amerikanerna
Ritchie och Chandler uppställd kodex, hvilken
innehåller ett antal af 39,999 fingerade ord, hvart och
ett representerande ett af talen 1 till 39,999, samt
omkr. 600 dylika ord, som hvart och ett motsvarar
någon af de vid meddelanden af denna art
ifrågakommande satssammanställningar.
Frågan om sättet att ordna beräkningen af det
alltjämt växande antalet småplaneter, ett arbete,
som i mån af tillgång på arbetskraft ombesörjes af
räkneinstitutet vid observatoriet i Berlin, har under
de gångna decennierna af sällskapets tillvaro vid olika
tillfällen på initiativ af Berlinobservatoriets direktor
W. Förster tagit dess uppmärksamhet i anspråk, och
senast vid mötet i München (1891) ledt till insättande
af en af 7 medlemmar bestående planet-kommission.
Astronomiska sällskapet utgifver sedan 1865
"Publikationen der astronomischen gesellschaft",
vidare publikationer om zonobservationerna samt
sedan 1866 en tidskrift, "Vierteljahrsschrift der
astronomischen gesellschaft". Dessutom står
tidskriften "Astronomische nachrichten" under
sällskapets öfverinseende.
K. B.
Astronomiska tabeller, hjälptabeller för
astronomiska iakttagelser och beräkningar. Nämnas må
soltabeller af Hansen och Olufsen, Leverriers
soltabeller och Hansens måntabeller samt Bouvards
tabeller för Jupiter, Saturnus och Uranus.
O. B.*
Astronomiska tecken, de tecken, af hvilka
astronomerna betjäna sig för att antyda vanliga
företeelser eller ock såsom förkortning af vissa
benämningar. Om de tecken, som antyda vissa inbördes
lägen mellan kropparna i vårt solsystem se Aspekt.
Bland öfriga tecken må nämnas djurkretsens, solens,
månens och planeternas (se dessa art.).
Veckodagarna hafva hvar och en sitt tecken, hvilka äro
desamma som solens, månens och vissa af de större
planeternas, alltefter dessa dagars latinska namn.
Så t. ex. betecknas söndag (dies solis) med solens
symbol, måndag (dies lunæ) med månens, tisdag
(dies Martis) med planeten Mars’ o. s. v.
O. B.*
Astronomiska årsböcker l. Efemerider
angifva i siffror det verkliga utseendet på himlasfären
vid bestämda tider, d. v. s. de innehålla för sådana
tillfällen, med lämplig mellantid, de numeriska
värdena på storheter, som bestämma himlakropparnas
lägen, såsom rektascension och deklination, längd
och bredd. De innehålla vidare uppgifter om solens,
månens och planeternas skenbara storlek vid olika
tider. I allmänhet kan man säga, att dessa årsböcker
redogöra för sådana företeelser på himmelen, hvilka
enligt bekanta lagar äro beroende af tiden. De
mest kända och använda efemeriderna äro "Berliner
astronomisches jahrbuch", beräknad för Berlins
meridian; "The nautical almanac and astronomical
ephemeris", som beräknas för Greenwichs meridian
och äfven är afsedd för sjöfarande; "La connaissance
des temps" beräknas för Paris’ och "American
ephemeris" dels för Washingtons, dels för
Greenwichs meridian. Alla dessa verk utgifvas flere år
före det, för hvilket de äro afsedda.
O. B.*
Astronomisk bredd. Se Bredd.
Astronomisk höjd. Se Höjd.
Astronomisk längd. Se Längd.
Astronomisk månad. På samma sätt som man
talar om astronomiskt år, kan man äfven
tala om astronomisk månad och får äfven därvid,
liksom vid det astronomiska året, olika astronomiska
månader, då månens rörelse hänföres till olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
