- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
305-306

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrup, Hans Rasmus - Astrup, Eivind - A-sträng - Astur. Se Hökarna - Asturien - Asturini. Se Hökarna - Astyages - Astyanax - Astydamas - Astylospongia - Astynome. Se Chryseis - Astypalaia - Asuncion - A suo arbitrio - Asur. Se Azur - Asvinerna - Asyl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sörensen. I början af 1860-talet flyttade firman till
Stockholm. Dess i Spanien grundlagda
förmögenhet ökades i Sverige ytterligare genom stora skogs-
och trävaruspekulationer, och då firman 1872
upplöstes, var A. mångmillionär. Han fortsatte
därefter för egen räkning sin verksamhet som
bruksegare, bl. a. som störste delegare i Skutskär, som
1885 såldes för 4 mill. kr. S. å. flyttade A.
tillbaka till Norge och bosatte sig i sin födelsebygd.
1885–88 tillhörde han ministären Sverdrup som chef
för det nyupprättade departementet för allmänna
arbeten, och 1889–91 representerade han
Kristiansund i stortinget. Vid valperiodens slut undanbad han
sig återval, men 1894–97 representerade han
staden ånyo, vald af valmän från båda partierna.
Efter ett nytt val dog han 19 febr. 1898,
omedelbart efter stortingets sammanträde. A. ansågs som
en auktoritet på det ekonomiska området samt egde
ett lefvande intresse för humanitära sträfvanden och
landets uppodling. Hans politiska åskådning
öfverensstämde närmast med vänsterns.
O. A. Ö.

2. Eivind A., den förres sysslings son, norsk
polarforskare, f. 17 sept. 1870 i Kristiania, egnade
sig först åt köpmannayrket, aflade 1889 examen vid
handelsgymnasiet i nämnda stad och reste 1891 till
Filadelfia för att utvidga sina kunskaper i
handelsfacket, men kom i stället att deltaga i Pearys
expeditioner till Grönland 1891–92 och 1893–94.
Från sistnämnda expedition återvände han, före dess
slut, till Norge samt utgaf 1895 en populärt hållen
reseskildring, kallad Blandt nordpolens naboer. Han
dog under en skidfärd i Dovre, mellan Jerkind och
Rondane, 27 dec. 1895.
H. Szs.

A-sträng, mus., tredje strängen (nedifrån räknadt)
på violinen, där den äfven benämnes alt eller
alt-sträng; fjärde på altfiol och violoncell; andra
på kontrabas.

Astur, zool. Se Hökarna.

Asturien (sp. Asturias), landskap i nordvästra
Spanien, med titeln furstendöme, motsvarar nuv.
provinsen Oviedo. 10,895 kvkm. 627,069 inv.
(1900). Det är ett kustland vid Vizcayaviken. Södra
delen fylles af de kantabriska bergen, hvilka där
kulminera i Peñas de Europa (2,665 m.) i ö. och
Pico de Miravalles (2,004 m.) i v. Från dem
utgå en mängd förgreningar, däribland Sierra
de Rañadoiro, mot hafvet, hvilka innesluta djupa
vackra dalar och vattnas af små bergsfloder. Bergen
äro täckta af skogar, i synnerhet kastanjer. Landets
hufvudnäringar äro åkerbruk och boskapsskötsel samt
bergsbruk. A. producerar ungefär hälften af
Spaniens stenkol samt har zink, järn och flere dyrbara
stenarter. Vid kusten många goda hamnar, den
viktigaste Gijón. Där drifves fiske. Hufvudstad: Oviedo.
– A. är spanska monarkiens vagga. Efter slaget vid
Jerez 711, drogo sig västgoterna dit, där araberna
aldrig kunde betvinga dem, och därifrån började
det sekellånga krig, som ledde till arabernas
fördrifvande från halfön. Sedan 1388 bär den spanske
(kastilianske) kronprinsen titeln "prins af
Asturien".
J. F. N.

Asturini, zool. Se Hökarna.

Astyages, det mediska rikets siste konung; hans
mediska namn var Istivigu. 595 f. Kr. efterträdde
han sin fader, Kyaxares, och 558 störtades han af
sin dotterson, den persiske konungen Cyrus.

Astyanax (grek. Astyanax), grek. sag., Hektors
och Andromaches son, hette egentl. Skamandrios.
Efter Trojas intagande nedstörtades han från stadens
mur.

Astydamas (grek. Astydamas), grekisk
tragediförfattare på 400-talet f. Kr. Han lär hafva
författat 240 dramer och åtnjöt den äran, att hans
staty restes i teatern bredvid hans morbroder
Aischylos’.

Astylospongia Röm. (af grek. astylos, utan
stjälk, och spongia, hafssvamp), paleont., ett i
silursystemet förekommande släkte hexactinellida

illustration placeholder

Astylospongia præmorsa, med en
fjärdedel af svampen bortskuren.

Skelettparti af Astylospongia, starkt
förstoradt.

hafssvampar. Svampen växte utan stöd och blef
därigenom rund som en kula. A. præmorsa Goldf.,
förekommande bl. a. i Gottlands öfversilur, bildar en
likformig rundad kula med grundt
gastrovascularrum, i hvilket vertikalkanalernas ostier äro
iakttagbara. Formen är mycket vanlig såsom block i
norra Europas moränaflagringar.
A. Hng.

Astynome (grek. Astynome), grek. myt. Se
Chryseïs.

Astypalaia, fordom namn på ön Stampalia.

Asuncion (Nuestra señora de la A., port. Assumçao,
eng. Assumption), hufvudstad i Paraguay, vid Rio
Paraguay. 51,719 inv. (1900). Gatorna sakna
stenläggning, och husen hafva mest blott en våning. Staden
grundades 1536 och ombyggdes af diktatorn Francia
1821. Midt emot A. ligger den lilla Villa Occidental
(off. Villa Hayes), hufvudort i Chacoområdet.

A suo arbitrio (lat.), efter eget godtfinnande,
godtyckligt.

Asur. Se Azur.

Asura, ind. myt., benämning på makter med
underbar härskarkraft, särskildt benämning på vissa
gudar, såsom sanskrits Dyaus asura, avestas Ahura
Mazda
. Hos iranierna – under formen ahura
blef ordet en beteckning för gud, medan ordet "deva"
kom att beteckna en ond demon; hos indierna fingo
dessa ord en omvänd betydelse.

Asvinerna (sanskr. Açvinau), ind. myt., två
parvis uppträdande gudar, hvilka erinra om de
grekiske dioskurerna. De äro de tidigaste ljusbringarna
på morgonhimmelen, gudomliga läkare, som fördrifva
alla sjukdomar och rädda framför allt i fara stadda
skepp på hafvet. Jfr L. Myriantheus, "Die açvins
oder arischen dioskuren" (1876), Oldenburg,
"Religion d. veda" (1894), och Mannhardt, uppsats i
"Zeitschrift für ethnologie", VII: 312 ff.

Asyl (grek. asylon, det som ej får plundras, det
okränkbara), okränkbar tillflyktsort, fristad; i
Sverige namn på statens vårdanstalter för sinnessjuka,
till skillnad från kuranstalter l. hospital (se
Sinnessjukvård); i Norge namn på samtliga anstalter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free