Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aurora-orden - l'Aurore - Aurum - Aurungabad. Se Aurangabad - Aurunker - Aurvandel - a.u.s. - Ausa - A usance - Ausbruch - Auchwitz - Ausen, Sven - Ausenius. Se Ausen - Auser - Ausgleich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sällskap för ungdomsnöjen genom dans, orkestermusik och
teaterföreställningar. Det utgjorde en fortsättning af
sällskapet "Nytta af enighet" (1805–15).
Aurora-orden hade sin lokal i Kirsteinska huset (nu ombyggdt
till Hotel Continental W-6) och blomstrade under sin
förste stormästare, Zacharias Strindberg
(kryddkramhandlare och stadsmajor, f. 1758, d. 1829,
upphofsman till några klena dramatiska alster, farfar
till författaren Aug. Strindberg). Aurora-orden
upplöstes 1835, hvarefter sällskapet "Thalia" i många
år roade hufvudstadens medelklass med
sällskapsspektakel.
l’Aurore [lårår], daglig parisisk morgontidning,
som grundades 1897 i syfte att framtvinga en revision
af Dreyfus-processen (se d. o.). Politikern Georges
Clémenceau var i början dess drifvande kraft. Sin
största ryktbarhet vann tidningen genom det af Zola
13 jan. 1898 däri publicerade öppna brefvet till
republikens president, hvilket började med
"J’accuse" ("Jag anklagar") och som verkligen föranledde
revisionen. A. är f. n. (1904) en af de mer
betydande socialistiskt republikanska tidningarna i
Paris.
Aurum (lat.), guld. Skrifves såsom kemiskt tecken
för guldets atomvikt förkortadt Au. – Aurum
foliatum, bladguld. – A. mosaicum l. A. musivum,
musivguld. – A. pigmentum, auripigment.
Aurungabad, geogr. Se Aurangabad.
Aurunker, fornitaliskt folk. Se Italiska
folk.
Aurvandel (d. v. s. sjöfarare), nord. myt., är dels
ett isländskt mansnamn, dels namn på en jätte, om
hvilken Snorres Edda har att förtälja följande. Vid
sin strid med jätten Rungner hade Tor fått en
stenskärfva i pannan. För att få ut den sökte han hjälp
hos spåkvinnan Groa, Aurvandel den käckes hustru.
Då genom hennes trollsånger stenen började lossna,
ville Tor å sin sida glädja henne genom att meddela
den underrättelsen, att A. snart vore att förvänta
hem. Tor hade nämligen nyligen träffat honom i
höga norden och bärande honom på sin rygg i en
ränsel vadat öfver de isiga Elivågorna. Men en af
A:s tår hade stuckit utom ränseln och till följd däraf
förfrusit, så att Tor måst bryta af den, hvarpå han
kastat den upp till himmelen och låtit den blifva
den stjärna, som därefter kallas "A:s tå". I
förtjusningen öfver denna glada nyhet glömde Groa bort
sin trollsång, och stenskärfvan kom aldrig ut ur Tors
panna. – Denna episod är allt hvad den till våra
dagar bevarade isländska litteraturen har att
meddela om en sagofigur, som utan tvifvel hör till de
germanska stammarnas äldsta och mest spridda, och
som säkerligen utgör en motsvarighet till den grekiska
sagans store sjöfarare Odysseus. Härpå tyder redan
namnet "sjöfararen", isl. Aurvandill, fhty. Ôrentil,
angls. Eárendel (en stjärna; jfr det ofvannämnda "A:s
tå"), hos langobarderna redan omkr. 700 funnet i
formen Aurivandil; men tydligast framgår det af den
omkr. 1200 författade medelhögtyska dikten om
Orendel, en konungason från Trier, som, stadd på
friarefärd, efter åtskilliga äfventyr till sjöss lider
skeppsbrott, men ensam och naken drifver i land,
där han omhändertages af en fiskare. Han kommer
sedan i besittning af Kristi gråa rock, och förklädd
i denna vinner han till maka den sköna drottningen
af Jerusalem, sedan han besegrat alla hennes öfrige
friare. Fiskaren belönas, och Kristi rock deponeras
i Trier. De många tillsatserna i denna tyska dikt
bero till allra största delen på korsfararberättelser.
Äfven Saxo känner till vår hjälte, men hvad han
i sin historia berättar om den jutske konungen
Horvendil (fader till Amleth, Shaksperes Hamlet) erinrar
nästan blott genom namnet om den från Island och
Tyskland kända Aurvandil-Orendelsagan. Jfr
uppsatser af B. Symons i Pauls "Grundriss" (II I, 62
f.), L. Beer i Paul-Braunes "Beiträge" (XIII, 1
ff.), E. H. Meyer i "Zeitschrift für d. alterthum"
(XXXVII, 321 ff.) och R. Heinzel i "Wiener
sitzungsberichte" (1892, n:r 126, 1 ff.).
Ad. N–n.
a. u. s., förkortning för actum ut supra. Se
Actum.
Ausa, Ausona, fordom namn på staden Vich.
À usance [a ysã’s], fr., l. A uso, it., hand.,
såsom handelsplatsens bruk är, enligt den vanliga
tiden (som på en viss handelsplats får förlöpa från
en växels uppvisande och tills betalningen sker).
– À deux usances l. A uso doppio, på
dubbelt så lång tid som vanligt.
Ausbruch (ty.), benämning på de ungerska viner,
hufvudsakligen från Tokaj, Eperies, S:t Georgen,
Siklós och Mengós, hvilka pressas ur de vackraste
och mognaste drufvorna, som blifvit afplockade före
den allmänna skörden. Dessa vinsorter, som i
allmänhet äro mycket starka och eldiga, blifva ofta
förfalskade. Med ausbruch betecknas i Rhenlanden
ett vin af ädel sort och bästa lagring, hvilket
vanligen eljest kallas auslese.
Auschwitz (po. Osviecim), stad i västra Galizien,
nära Solas inflöde i Weichsel. 6,838 polska inv.,
däraf 3,664 judar (1900). Där stod 27 juni 1866
en träffning mellan österrikare och preussare,
hvarvid de senare måste draga sig tillbaka. A. var
hufvudstad i det forna hertigdömet A. och Zator
(2,478 kvkm.), som ursprungligen tillhörde en gren
af det polska piastiska konungahuset. 1457 kom
det genom köp till Polen, tillföll Österrike 1773 samt
räknades 1818–66 till det tyska förbundet, ehuru
i administrativt hänseende tillhörande Galizien.
Ausén (Ausenius), Sven, språkman, f. 1617
i Ås i Småland, d. 1678, tillbragte många år på
resor och blef i Rom känd af drottning Kristina,
som lär hafva försökt draga honom öfver till
katolicismen genom att förespegla honom
kardinalsvärdigheten. Han blef lektor i grekiska i Växjö 1659 och
kyrkoherde i Torup i Halland 1665. A. var bekant
för sin ovanliga språkskicklighet. Under kriget med
Danmark gjorde denna skicklighet det möjligt för
honom att oupptäckt intränga i fiendens läger och
genom sina spionerier gagna den svenska hären.
Ausenius. Se Ausén.
Auser, fordom namn på floden Serchio.
Ausgleich (ty. "förlikning", "kompromiss"), en
inom den österrikisk-ungerska monarkien gängse
beteckning för politiska, stundom för viss tid gällande
överenskommelser antingen mellan de båda
rikshälfterna eller emellan motsatta nationella partier i
något af monarkiens länder. Ryktbarast af dessa
öfverenskommelser är "ausgleich von 1867" mellan
den österrikiska rikshälften och den ungerska. Den
afslöts för en tid af 10 år 26 sept. 1867 och ordnade
frågorna om de båda rikshälfternas gemensamma
utgifter, deras tull- och handelsförbund samt
statsskuldens fördelning. Efter med växande svårighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
