Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 529-530 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel, fys. 3. Optisk axel - Axel, bot. Se Stam - Axel, nordiskt mansnamn uppkommet af Absalon - Axelben, anat. Se Axel - Axelblad, anat. Se Axel - Axelbössa, maskinb. Se Axellager - Axelgehäng, den breda läderrem som bars öfver högra axeln till vänstra sidan - Axelhus, Axelstad, poetiska namn på Köpenhamns slott och stad. Jfr Absalon. - Axelhåla, anat. Se Axel - Axelhögen, anat. Se Axel - Axelkilometer, järnv. Se Kilometer, järnv. - Axelklaff, lapp af kläde eller annat tyg för att kvarhålla öfver axeln burna remmar - Axelkoppling, maskinb., förbindningsled mellan delarna af en axelledning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tvenne bilder. Ser man genom kristallen i någon
af dessa riktningar, får man således enkla bilder
af föremålen. Dessa riktningar kallas optiska
axlar. Somliga dubbelbrytande kristaller, såsom
kalkspaten, bergkristallen och turmalinen, hafva
endast en optisk axel, medan andra, såsom gipsen
och fältspaten m. fl., hafva två sådana. På grund
af denna olikhet indelar man de dubbelbrytande
kristallerna i en-axiga och två-axiga. Se
Dubbelbrytning, Kristallografi och
Polarisation.
R. R.*

Fig. 1.
Fig. 2.
Fig. 3.


Axel, bot. Se Stam.

Axel, nordiskt mansnamn, har uppkommit af
Absalon genom öfvergångsformen forndanska Axilen,
Axlan, hvaraf fornsvenska Axel är ett lån.

Axelben, anat. Se Axel.

Axelblad, anat. Se Axel.

Axelbössa, maskinb. Se Axellager.

Axelgehäng, den breda läderrem, som förr af
militärer bars öfver högra axeln till vänstra sidan, och
vid hvars sammanlagda ändar värjan eller
"sidogeväret" uppbars. Axelgehäng voro i bruk från
medeltiden ända långt in i 19:e årh., men hafva
sedan lämnat platsen för lifgehäng. I Ryssland
bäres sabeln fortfarande i axelgehäng af smala
remmar.
C. O. N.

Axelhus, Axelstad, poetiska namn på
Köpenhamns slott och stad. Jfr Absalon.

Axelhåla, anat. Se Axel.

Axelhögen, anat. Se Axel.

Axelkilometer, järnv. Se Kilometer, järnv.

Axelklaff, den lapp af kläde eller annat tyg,
som anbringas på hvardera axelstycket af en militär
uniformsrock för att kvarhålla öfver axeln burna
remmar o. d. Axelklaffarna göras ofta af olika färg
mot rocken för att beteckna särskilda truppdelar,
regementen e. d., eller också förses de med nummer
eller annan utmärkande beteckning, såsom
namnskiffer, granat o. d. För underofficers- eller
korpralsgrad anbringas ofta äfven gradbeteckning.
Axelklaffar för officerare göras, där sådana förekomma,
af olika modeller och förses vanligen med
gradbeteckning. Axelklaffen ersättes stundom af en flätad
axelträns.
C. O. N.

Axelkoppling, maskinb., förbindningsled mellan de
särskilda delarna af en axelledning. På
axelkopplingarna, hvilka alltefter olika ändamål benämnas
fasta, rörliga eller lösbara, ställas följande
hufvudfordringar: största möjliga enkelhet i konstruktionen
och ofarlighet, i hvilket senare hänseende utstående
kanter och delar omsorgsfullt undvikas eller
inklädas, så att de ej kunna gifva anledning till
olycksfall för personer, som komma i deras närhet.

Af de fasta axelkopplingarna, som afse att
åstadkomma en stel förbindning mellan tvenne
axelstycken, är muffkopplingen eller axelmuffen den
enklaste. Den består af en öfver de båda mot
hvarandra stumt stötande axeländarna skjuten ihålig
cylinder eller hylsa, fäst vid dessa med krysskilar
eller ock, enligt Kernaults konstruktion (fig. 1 till 3),
med tvenne böjda, åt motsatta håll afsmalnande kilar
d, e, som fastklämmas mellan muffen m och
axeländarnas a, b omkrets medelst försänkta skrufvar
f, g, h, i. Göres muffen i tvenne delar, uppstår
antingen skif-kopplingen (fig. 4 och 5), när muffen

Fig. 4.
Fig. 5.

delas i ett plan, vinkelrätt mot axlarnas längdriktning,
och de båda muffhalfvorna utbredas till mot
hvarandra anliggande skifvor a, b, som fastkilas på
axeländarna c, d och sammanhållas med försänkta
skrufvar; eller ock skål-kopplingen (fig. 6 och 7), när
muffen delas i ett plan, parallellt med axlarnas

Fig. 6.
Fig. 7.

längdriktning, och de båda skålformiga muffhalfvorna
a, b förbindas med skrufvar, anbragta mellan
utskjutande flänsar e, f, g, h, i, k. – En tredelad
muffkoppling enligt Sellers konstruktion (se fig. 8
och 9) består af en invändigt med dubbla koner
utborrad, utvändigt cylindrisk muff, som omsluter
tvenne uppskurna, utvändigt koniska och invändigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>