- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
537-538

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axelkoppling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett antal ringar eller kammar, uppbärande trycket i
axelns längdriktning med motsvarande ringar eller
kammar i lagerskålarna (se Axeltapp).

Är axeln fast (t. ex. vid fordon), förses den på
densamma roterande maskindelen med en s. k. axelbössa
l. hjulbössa, en vanligen af lagermetall svarfvad ihålig
cylinder, fäst i sagda rörliga maskindel.

Till förminskande af tappfriktionen förses alla
axellager med smörjinrättningar af olika konstruktion,

illustration placeholder
Fig. 11.

afpassad efter omständigheterna. Tappfriktionen
nedsättes äfven genom glidningsfriktionens
förvandlande till rullningsfriktion medelst rullar eller kulor,
anbragta i ett mellanrum mellan tappen och
lagerskålarna, då rull-lager l. kul-lager uppstå. Fig. 9
och 10 visa ett rull-lager för järnvägsvagnar, fig. 11
ett kul-lager för velocipedaxlar.
W. H.

Axelled, anat. Se Axel.

Axelledning, maskinb., en sammanställning af
flera axlar eller axelstycken för fördelning af
drifkraft till olika delar af en fabrik eller verkstad.
De särskilda axelstyckena – hvart och ett vanligen
af 5 till 6 m. längd – förenas med hvarandra genom
kopplingar (se Axelkoppling) och uppläggas i
lagergångar (se Axellager), anbragta på lämpliga
afstånd å lokalernas väggar, golf, tak m. m.
W. H.

Axelmuff, maskinb. Se Axelkoppling.

Axel och Sofia Alms stiftelse. Se Almska
stiftelsen
.

Axel och Valborg, tvenne älskande, hvilkas kärlek
och lefnadsöden utgöra ämnet för en af medeltidens
mest rörande folkvisor och för ett sorgspel af
Öhlenschläger. Folkvisan, som tillhör sista delen af
medeltiden och från Danmark fick en mycket stor
spridning bland svenska allmogen, har behandlats
historisk-kritiskt af P. A. Munch ("Samlede
afhandlinger" IV, 1876) och af R. Bergström (i "Historiskt
bibliotek" 1877).

Axelodunum. Se Hexham.

Axel Pedersson till Härlöf, danskt riksråd,
länsherre på Varberg, död vid jultiden 1446, fader
till de nio "Axelssönerna". Se Tott.

Axelson, Axel, målare, f. 24 okt. 1854 i
Stockholm, d. 10 april 1892 i Lund, studerade vid
konstakademien i Stockholm 1872–76 och sedan i
Düsseldorf. Målade kyrkinteriörer från Tyskland och efter
ett par resor längre söderut förträffliga
arkitekturstudier, oftast i akvarell, från Venezia, Marokko
och Tunisien.
G–g N.

Axelssönerna, den i Nordens medeltidshistoria
vanliga benämningen på de mäktige nio sönerna till
det danska riksrådet Axel Pedersson till
Härlöf, af den ätt, som sedermera fick namnet Tott
(se d. o.).

Axelstad. Se Axelhus.

Axelsvik, ångsåg i Nederkalix socken af
Norrbottens län. Produktionen uppgick 1902 till omkr.
6,822 kbm. plank och bräder, med angifvet värde
af 151,450 kr., samt 19,200 hl. träkol.
Arbetsstyrkan utgjorde s. å. 54 personer.
K. K.-Å.

Axeltal, järnv., antalet fordonsaxlar i ett visst
järnvägståg.
Vederbörligt
reglemente innehåller
alltid bestämmelser
om största tillåtna
axeltalet för visst
slags tåg på viss
linje. Detta största
antal axlar är dels
beroende på
fordonens konstruktion
och vagnskopplens
styrka m. m., dels
på tillgängliga
dragkraftens storlek,
banans profil och plan
samt tågens
hastighet.
H. L.

Axeltapp,
maskinb., en af ihåliga kroppar af motsvarande
form omsluten rotationskropp å vissa maskindelar
(axlar, vefvar, häfstänger o. s. v.), hvilken
möjliggör dessa delars rotation omkring tappens
geometriska axel. Alltefter riktningen af trycket
mellan tappen och de omslutande delarna,

illustration placeholder
Fig. 1.
Fig. 2.
Fig. 3.
Fig. 4.

tapptrycket, skiljer man mellan bärtappar och
stödtappar, i det att vid de förra tapptrycket går
vinkelrätt mot rotationsaxeln och vid de senare parallellt
med densamma. Storleken af detta tapptryck samt
hastigheten, med hvilken tappen roterar, äro

illustration placeholder
Fig. 5.

bestämmande för dess hufvuddimensioner, diameter och
längd. Äro tapparna belägna vid axeländarna,
benämnas de ändtappar (fig. 1); anbringas de inpå
axeln och åt båda sidor öfvergå i denna, kallas de
halstappar (fig. 2). I båda fallen förses de med
ringformiga ansatser a, som hafva till uppgift dels
att upptaga mindre tryckkomposanter parallellt med
axelns längdriktning, dels att hindra smörjmedlet
mellan tapp och lager att flyta bort. Vid
halstapparna ersättas dessa ansatser å transmissionsaxlar
ofta af lösa, på axeln flyttbara ställringar, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free