- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
599-600

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bacau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lärdaste jurister i de tre nordiska rikena. Såväl före
som efter sitt inträde i regeringen inkallades han i
flera större lagkommittéer. Så var han 1877–78
medlem af den skandinaviska växellagkommittén och
från 1881 medlem af den skandinaviska kommittén
för utarbetande af lagförslag om firma och prokura
samt om skydd för varumärken. Af hans vetenskapliga
arbeten må nämnas Om det borgerlige ægteskab
(1861), Om forbrydelsers sammenstöd (1862), Om
den såkaldte litterære og kunstneriske eiendomsret

(1871–75), hvilket sistnämnda arbete ligger till
grund för de norska lagarna af 1876 och 1877 om
litterär och artistisk eganderätt, samt (tillsammans
med riksadvokaten B. Getz) Udkast til lov om rettergangsmåden
i straffesager
, som fick ett väsentligt
inflytande på den norska straffprocesslagen af 1 juli
1887. B. deltog 1864 i stiftandet af "Det skandinaviske
selskab" och var i tidigare år en varm och
talangfull försvarare i den norska pressen af den
politiska skandinavismens idé.

Bachmann, tysk läkare. Se Rivinus.

Bachmann, Adolf, österrikisk historiker, f.
1849, blef 1880 e. o. professor och 1885 ord. professor
i österrikisk historia vid Prags universitet.
Bland hans många bidrag till 15:e århundradets
tyska historia märkes Deutsche reichsgeschichte im
zeitalter Friedrichs III und Max I
(2 bd, 1884–
94). B. har äfven författat Lehrbuch der österreichischen
reichsgeschichte
(1896) och Geschichte
Böhmens
(del 1, 1899) samt utgifvit en mängd akter
till Tysklands och Österrikes historia under Fredrik
III (i "Fontes rerum austriacarum", dlr 42, 44 och 46).

Bachmut, stad i ryska guvern. Jekaterinoslav.
19,416 inv. (1897). I närheten finnas stora stenkolsgrufvor,
alabasterbrott och saltlager.

Bachofen, Johann Jakob, schweizisk rättshistoriker,
f. 1815 i Basel, d. 1887, var 1841–
43 professor i romersk rätt vid sin födelsestads universitet
och sedermera en följd af år ledamot af
appellationsrätten därstädes. Genom sitt arbete Das
mutterrecht. Eine untersuchung über die gynaikokratie
der alten welt nach ihrer religiösen und rechtlichen
natur
(1861; 2:a uppl. 1897) blef han en
af vägbrytarna inom den jämförande rättsvetenskapen.
Han skref åtskilligt angående romersk rätt
och romerska antikviteter.

Bachriterna (Bahariderna), mamluk-dynasti,
som regerade 1260–1382 i Egypten, Syrien och
en del af Arabien. Grundad af sultan Beibars (se
d. o.) I år 1260 (icke, som förut antagits, år 1254
af emiren Ibek), fick denna dynasti sin världshistoriska
betydelse genom mongolernas utdrifvande af den
dynastien ännu ej tillhörande mamluken Kotuz bej
1260 samt frankernas utrymmande 1271 af Syrien
och Egypten.
L. M. B.

Bachsjisj l. Bakhsjisj (pers.-arab.), gåfva;
drickspengar; det vanliga medlet, hvarmed man i
den muhammedanska orienten underlättar ärendets
gång hos myndigheterna, t. ex. i tullen, passbyråer
o. d.; det vanliga ropet, hvarmed tiggare af alla
slag i orienten bestorma resande.
H. A.

Bach-sällskapet. Se Bach, sp. 595.

Bachtegan l. Niris, saltsjö i persiska prov.
Farsistan, 75 km. ö. om Sjiras. 1,550 m. ö. h.
Persien hämtar från denna sjö en stor del af sitt
saltbehof.

Bachtijarer, ett krigiskt och grymt, kurdiskt
nomadfolk i sydvästra Persien, fruktadt för sina
röfverier. De stå under egna stamhöfdingar.
(H. S.)

Bachtsjisarai. Se Baktsjisarai.

Bacillariaceæ, bot. Se Diatomaceæ.

Baciller (af lat. bacillum, dimin. af baculum,
käpp). 1. Små stafvar, som af äldre matematici
nyttjades vid beräkningar. Se Nepperska
räknestafvar
.

2. Farm. Till smala, cylindriska stänger formade
läkemedel, äfven kallade stänger, stafvar, stift eller
bougier. Somliga äro fasta, gjutna eller formade
till stänger eller stift, såsom lapis infernalis
(silfvernitrat), blåsten (kopparsulfat); andra äro
mjuka och bestå ofta af en massa af glycerinlim,
hvari något läkemedel blifvit inmängdt.
C. G. S.

3. Stafbakterier. Se Bakteriologi.

Bacillus, zool., ett insektsläkte. Se Vandrande
blad
.

Back (eng. back l. bac, kärl; pråm, färja), sjöv.
1. Kärl i form af en bunke, hvaruti besättningens
mat serveras. De, som äta tillsammans ur samma
back, utgöra ett s. k. backlag. På örlogsfartyg
indelas hela besättningen i backlag, vanligen åtta
man i hvartdera. – 2. Det på en del fartyg längst
för-ut befintliga mindre däck, som ligger i jämnhöjd

illustration placeholder


med fartygets relingar. Denna back går sällan
så långt akter-ut som till fockmasten. – 3.
I allmänhet den del af öfra däck, som är för-om
främsta masten; rätteligen sträcker sig backen ända
till akterkanten af fockröstet eller storehalsbultarna
i däck. På en del handelsfartyg har besättningen
sin bostad, den s. k. skansen, under backen,
som i detta fall utgör själfva taket därtill. –
Backsgastar, de af besättningen, hvilka äro
fördelade till tjänstgöring på backen eller främre
delen af fartyget. Backsofficer kallas den
officer, som för befälet på backen. Backskorporal,
den förnämste bland backsgastarna i hvardera
vakten på ett örlogsfartyg. Vanligtvis uttages en
bland de äldste matroserna till denna befattning,
som är viktig och maktpåliggande såväl vid manöver
som vid ankar-arbeten. – Backsspir, ett längst
för-ut, tvärs öfver fartygets relingar upplagdt rundhult,
hvars ändamål är detsamma som gaj-däfvertarnas,
nämligen att sprida klyfvar- och jagarboms-gajarna
för åstadkommande af god sidostöttning af
nämnda bommar.
R. N. (H. W–l.)

Back (af eng. adv. back, tillbaka, sv. bak),
sjöv. 1. Kommandoord till maskinisten på ett ångfartyg
eller en ångslup att låta maskinen verka
så, att fartyget eller slupen går back eller akteröfver
(baklänges). – 2. Ett segel säges vara back
eller backadt, när vinden verkar på dess främre yta.
Då man vill hastigt minska fartygets fart eller
bringa det att ligga stilla så mycket som möjligt,
brukar man "backa" ("brassa back") ett eller flere

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free