- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
747-748

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balaneion (grek.), varmbadanstalten vid det grekiska gymnasiet. Se Romerska bad - Balaninus nucum, zool. Se Viflar - Balanites Del., bot. Se Zygophyllaceæ - Balanoforin, bot. Se Balanophoraceæ - Balanoglossus, zool., ett maskliknande, i hafvet lefvande djur - Balanophora, bot. Se Balanophoraceæ - Balanophoraceæ, bot., naturlig växtfamilj - Balans. 1. Maskinb. Vågbalk, en tvåarmad häfstång, som vrides fram och tillbaka - Balans. 2. Tekn. "Oron" i ur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Balaneion (grek.), varmbadanstalten vid det
grekiska gymnasiet. Se Romerska bad.

Balaninus nucum, zool. Se Viflar.

Balanites Del., bot. Se Zygophyllaceæ.

Balanoforin, bot. Se Balanophoraceæ.

Balanoglossus, zool., ett egendomligt,
maskliknande, i hafvet lefvande djur, hvilket, då det ej

illustration placeholder


visar afgjord frändskap med någon annan grupp,
anses representera en särskild afdelning (Enteropneusta).
Den främre kroppsdelen utgöres af en nästan
cylindrisk, muskulös, ihålig "tapp" (e), hvilken
förmedelst en eller flere öppningar står i förbindelse
med vattnet. Till denna del sluter sig den s. k.
kragen (kr), skarpt afsatt från den långa, plattade
egentliga kroppen, å hvilken den främsta delen,
den s. k. gäldelen (k), skiljer sig från den bakersta
kroppsänden. Munöppningen ligger vid främre randen
af kragen och leder in i ett stort svalg, hvilket i
hela sin längd genom från sidorna ingående veck
delas i två öfver hvarandra liggande rum. Af dessa
tjänstgör det undre som näringskanal, medan det
öfre är genombrutet af två rader gälspringor och
står i andedräktens tjänst. Den egentliga tarmen
är försedd med sidofickor, s. k. lefverbihang. En
instjälpning af tarmen sträcker sig in i tappen.
I den sistnämnda äfvensom i omkretsen af den främre
tarmdelen finnes en stödjande väfnad (skelett),
som till sin byggnad nära öfverensstämmer med
ryggsträngen, d. v. s. det första skelettanlaget hos
ryggradsdjuren. Såsom nervsystemets centralorgan
uppfattas en tjock, delvis ihålig sträng, som ligger å
ryggsidan i kragens midtlinje. Man har trott sig
finna hos Balanoglossus drag besläktade såväl med
de lägsta ryggradsdjuren (lansettfisken) som ock –
förnämligast på grund af dess larvforms (Tornaria)
byggnad – med tagghudingarna. Balanoglossus
borrar sig ned i hafssanden medelst tappen. Arterna,
af hvilka några uppnå en längd af 20 cm., äro vidt
spridda; äfven vid Sveriges västra kust har nyligen
en art anträffats.
L–e.

Balanophora, bot. Se Balanophoraceæ.

Balanophoraceæ, bot., naturlig växtfamilj,
innefattande ett fåtal former (40 arter, fördelade i 14
släkten), som till utseende och byggnad äro
synnerligen egendomliga och olika de flesta andra växter.
De äro köttiga, parasitiska örter, hvilka sakna
egentliga blad äfvensom klorofyll och således ej äro gröna.
Till utseendet likna de ofta svampar och äro medelst
en underjordisk stam fästa vid andra växters rötter.
Från rotstocken uppskjuta nakna eller fjälliga
stänglar, som i spetsen bära de små, enkönade, i
cylindriska eller rundade kolfvar sittande blommorna.
– De flesta dithörande arter tillhöra tropiska länder.
Blomkolfvarna af Ombrophytum, maiz del
monte
, ätas i Peru kokta eller rostade. Arterna
af släktena Balanophora och Langsdorffia äro så rika
på ett vaxartadt ämne (balanoforin), att de användas
till belysning. Knölarna af Balanophora elongata Bl.
äro på Java en handelsartikel; de stötas till en gröt,
med hvilken tunna bambustafvar bestrykas, som sedan

illustration placeholder
Langsdorffia hypogæa.

torkade användas som ljus. På liknande sätt användes
Langsdorffia hypogæa Mart. under namn af "siejas"
i Columbia.
G. L–m.

Balans (fr. balance [balã’s], af lat. bilanx, "med
två vågskålar"), motvikt, jämvikt. – 1. Maskinb.
Vågbalk, en tvåarmad häfstång, som vrides fram och
tillbaka omkring tappar eller eggar. De vågbalanser,
som användas på vanliga vågar, erbjuda exempel på
detta slags häfstänger. Vid äldre ångmaskiner
nyttjades allmänt balansen för öfverförande af ångans
arbete till en maskinaxel eller till pumpar; däraf
benämningen balansmaskiner för vissa
konstruktioner å ångmaskiner. Numera användes
balanser äfven mycket vid arbetsmaskiner af olika
slag.
G. R. D.*

2. Tekn. "Oron" i ur, en regulator, som genom
sin svängande rörelse reglerar de öfriga delarnas
rörelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free