- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
881-882

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Banvagn - Banvakt - Banvall - Banvill, Théodore de, fransk skald. - Banyuls-sur-Mer - Banz, slott i Ober-Franken. - Banöfverföring - Baobab. Se Adansonia. - Baour-Lormian, Pierre Marie François Louis, fransk författare. - Bapaume, stad och förr fästning i Pas-de Calais - Baphia - Baptisia tinctoria, vild indigo - Baptism,lära l. sekt. Se Baptister. - Baptister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från spåret aflägsnas, vare sig genom aflyftande
af vagnsskrofvet från axlar och hjul eller
annorledes.
H. L.

Banvakt, järnv., den banafdelningen tillhörande,
fast anställde man, som har åt sig i första hand
uppdraget banans bevakning och besiktning inom
viss bansträcka (se d. o.), hvarå han jämväl har
att deltaga i och leda underhållsarbetena. Åt
banvakten, hvars närmaste förman är banmästaren, är
i regeln inom hans bansträcka särskild bostad
uppförd, s. k. "banvaktsstuga".
H. L.

Banvall, järnv., den underbyggnad – vare sig den
är utfylld i bank eller formad ur schakt –, hvarå
bäddningsmaterialet för själfva järnvägsspåret
hvilar.
H. L.

Banville [bãvi’ll], Théodore de, fransk
skald, f. 1823 i Moulins, d. 1891 i Paris, var en
af de siste och ypperste lärjungarna af den romantiska
skolan. Till förebilder tog han Hugo, Musset och
Gautier, och hans sträfvanden koncentrerades främst
på att nå formell fulländning, på uttryckets glans
och nyhet. Redan hans första diktsamling, Les
cariatides
(1842), väckte uppmärksamhet, och de
parodierande, versifikatoriskt lysande Odes
funambulesques
(1857; ny samling 1869) gjorde stor lycka.
Synnerligen alsterrik, lämnade B. ingen diktart
oförsökt, och äfven som prosaist visade han en betydande
talang. Minst framgång hade hans skådespel. Äfven
som kritiker och journalist gjorde han sig bemärkt,
och hans metriska arbete Petit traité de poésie
française
(1872; 2:a uppl. 1881) är ett originellt och
intressant verk, betecknande för sin upphofsman
genom fina observationer och analyser af verskonsten.
Bland hans arbeten, som samlats i Oeuvres (1873
–78), kunna särskildt nämnas diktsamlingarna
Les exilés (1866) och Occidentales, rimes dorées,
rondels
(1875), romanerna och novellerna Les camées
parisiens
(1866–73) och Scènes de la vie (1888),
de versifierade lustspelen Diane au bois (1863) och
La pomme (1865), prosakomedien Gringoire (1866;
öfv. 1867) och memoarerna Mes souvenirs
(1882).
R–n B.

Banyuls-sur-Mer [baniyl-syr-mär], kommun i
franska dep. Pyrénées-Orientales, vid en liten vik
af Medelhafvet, där kustfloden Batloury utmynnar,
och vid järnvägen Perpignan–Gerona. 3,222 inv.
(1901). Besökta hafsbad, sanatorium, ett
laboratorium för studiet af hafsfaunan, vinodling samt
produktion af kork, olja m. m. 1793 höll en handfull
bönder från B., understödda af kvinnor och gubbar,
stånd mot 4,000 spanjorer vid Col de B., en af
"nycklarna" till Frankrike.

Banz, slott i bajerska regeringsområdet
Ober-Franken, beläget på en bergsrygg vid floden Main,
440 m. ö. h. Rik samling af petrifikat och
egyptiska antikviteter.

Banöfverföring, järnv., korsning i olika plan
mellan en järnväg och en annan väg, utförd så, att
den sistnämnda vägen går öfver järnvägen. Är den
öfverförda farleden en vanlig fordonsväg, kallas
byggnaden oftast "vägbro". Jfr
Banunderföring.
H. L.

Baobab, bot. Se Adansonia.

Baour-Lormian [baor-lårmiã’], Pierre Marie
François Louis
, fransk författare, f. 1770
i Toulouse, d. 1854 i Paris, offentliggjorde 1801
"Poésies d’Ossian", en synnerligen lyckad
öfversättning af Macpherson, hvarigenom han förvärfvade
förste konsulns bevågenhet och gjorde Ossian
populär i Frankrike. Hans tragedier, t. ex. Omasis
(1806) och Mahomet II (1810), samt öfriga poetiska
arbeten äro mindre ryktbara än hans hätska och
oförstående angreppsskrifter på nyromantiken (Le
classique et le romantique, Canon d’alarme
), dem
han skref, sedan han 1815 invalts i Franska
akademien. Tillsammans med sex andra
akademisk-klassiska meningsfränder ingaf han till Karl X en
böneskrift om att romantiken måtte bli utestängd
från Théâtre français. Hans sista verk var en
öfversättning af Jobs bok.
R–n B.

Bapaume [bapåm], stad och förr fästning i franska
depart. Pas-de-Calais, s. om Arras. 3,113 inv.
(1901). B. var 3 jan. 1871 skådeplats för en strid
emellan franska nordarmén under general Faidherbe,
omkr. 23,000 man, och preussiska 15:e
infanteridivisionen Kummer m. fl. trupper, 15,000 man,
hvilka hade till uppgift att trygga belägringen af
Péronne. Striden vände sig till fördel för
fransmännen, men båda parterna drogo sig
tillbaka.
C. O. N.

Baphia Afz., bot., tekn., ett släkte inom nat.
fam. Leguminosæ. – B. nitida Afz. i Sierra Leone
ger s. k. caban, cambalholz eller
camwood, som är tyngre än vatten och ursprungligen
är hvit, men i luften blir röd och till sist
svartaktig.
O. T. S. (G. L–m.)

Baptisia tinctoria R. Br. l. Sophora
tinctoria
, bot., är en till nat. fam. Leguminosæ
hörande örtartad, flerårig växt med gula blommor,
som finnes ymnigt i Förenta staterna och Canada.
Den lämnar s. k. vild indigo, som erhålles vid
växtens torkning. Den står till kvaliteten vida efter
äkta indigo.

Den torkade roten användes som läkemedel, de
unga skotten ätas som sparris.
G. A. (G. L–m.)

Baptism (gr. baptismos, neddoppning),
baptisternas lära l. sekt. Se Baptister.

Baptister (af grek. baptistes, neddoppare, döpare),
medlemmarna af de kristna trossamfund, som ogilla
späda barns dop och yrka, att endast sådana böra
döpas, hvilka kunna aflägga en trovärdig bekännelse
om att de ändrat sitt sinne och tro evangelium.
Därjämte fasthålla baptisterna, att ett rättmätigt dop
ej kan försiggå annat än genom nedsänkning i vatten.
Till stöd för dessa åsikter åberopa de Matt. 28: 19,
jämfördt med andra ställen i nya testamentet, på
hvilka dop omtalas. Liksom independenterna
l. kongregationalisterna påstå de
vidare, att hvarje enskild lokal församling är helt och
hållet oberoende af alla andra och för sina beslut ej
ansvarig för någon annan än Kristus allena.
Vanligtvis sluta sig likväl olika församlingar till
hvarandra i distriktföreningar eller associationer, hvilka
hålla möten hvarje år. I många länder finnas ock
föreningar af ännu större omfattning. Inom hvarje
församling afgöras de gemensamma angelägenheterna
på allmänna sammanträden, hvarvid alla, män och
kvinnor, hafva lika rösträtt. På sådana sammanträden
uteslutas de, som fallit i gröfre synder eller omfatta
vådliga irrläror. Liksom i de äldsta kristna
församlingarna finnas blott två slags ordinarie tjänsteman,
nämligen pastor (äldste, föreståndare) och
diakoner (församlingstjänare). Pastorn aflönas
genom frivilliga bidrag. Diakonerna äro inskränkta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free