Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bar, i namnet på flere städer i Frankrike. - Bar, rysk stad. - Bar, Karl Ludwig von, tysk rättslärd. - Bar., förkortning för eng. barnet, baron. - Bara. 1. Härad i Malmöhus län. - Bara. 2. Kontrakt i Lunds stift. - Bara. 3. Socken i Malmöhus län. - Bara. 4. Förrutvarande socken i Gottlands län. Se Hörsne med Bara. - Bara, folkstam på Madagaskar - Bara, stad i Sudan - Bara, Jules, belgisk statsman - Baraba l. Barabinsiska stäppen äfven kallas "Hungerstäppen" i Sibirien. - Bara Banki, distrikt i Faizbad. - Barabiner l. Barabintser. Se Tatarer. - Barabinskiska stäppen. Se Baraba. - Barabra, folkstam. Se Berabra. - Barack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handelskammare. Betydande bomullsfabriker, färgerier och
bryggerier. – Staden uppstod i 10:e seklet, då hertig
Fredrik I af Mosellane där grundade slottet Barrum
l. Barra. I B. föddes marskalkerna Oudinot och
Exelmans. – 2. B.-sur-Aube, stad i franska depart.
Aube, vid floden Aube. 4,536 inv. (1901). Liflig
handel med säd, vin, timmer och brännvin. B. har
utvecklats ur en romersk fästning, förstördes genom
hunnernas infall, men återuppbyggdes. 24 jan. 1814
tillbakaträngde marskalk Mortier vid B.
Schwarzenbergs avantgarde, men 27 febr. s. å. lyckades ryssar,
österrikare och bajrare under Wittgenstein och Wrede
härifrån fördrifva marskalk Oudinot.
Bar, stad vid floden Rov, i ryska guvern. Podolien,
kretsen Mohilev. 10,614 inv. (1897). Här
undertecknades 29 febr. 1768 den beryktade
konfederationsakten af en del polska adelsmän, som ville
motarbeta det ryska inflytandet vid polska hofvet. Biskop
Adam Krasinski var upphofsmannen till företaget, och
starosten Josef Pulavski var ledaren däraf. När
ryssarna 28 maj 1768 stormade B., drogo sig de
konfedererade in på turkiskt område. De förklarade
Polens konung afsatt, och det var af deras anhängare,
som denne fördes bort från Warschau 1771. Först
1772 förmådde ryssarna undertrycka federationen.
Bar, Karl Ludwig von, tysk rättslärd, f.
1836 i Hannover, blef 1866 professor vid universitetet
i Rostock, kallades 1868 i samma egenskap till Breslau
och är sedan 1878 professor i straffrätt och
processrätt vid universitetet i Göttingen. Han var 1890–93
ledamot af tyska riksdagen, där han tillhörde det
tysk-frisinnade partiet. B. betraktas såsom en
auktoritet på den internationella privaträttens område.
Han har ifrat för införande af muntligt förfarande och
för framåtskridande i human riktning på straffrättens
område. Af hans arbeten må nämnas Das
internationale privat- und strafrecht (1862; 2:a uppl. med
titel Theorie- und praxis des internationahn
privatrechts, 2 bd, 1889), Die lehre vom
kausalzusammenhang im rechte (1871), Handbuch des deutschen
strafrechts (I. Geschichte, 1882) och Lehrbuch des
internationahn privat- und strafrechts (1892). Hans
kriminalistiska kasualitetsteori har bearbetats af
nordiska forskare (Getz, Goos).
Bar., förkortning för eng. baronet, baron.
Bara. 1. Härad i Malmöhus län, ingår i Torna
och Bara domsaga samt i dessa härads fögderi och
omfattar socknarna Lyngby, Genarp, Skabersjö,
Knästorp, Tottarp, Kyrkheddinge, Esarp, Bara,
Mölleberga, Görslöf, Burlöf, Stora Uppåkra (med
Flackarp), Brågarp, Nefvishög, Hyby, Bjärshög,
Lomma. 31,360 har. 21,282 inv. (1903). – 2.
Kontrakt i Lunds stift, omfattar de 13 pastoraten
Lyngby, Genarp och Gödelöf; Svedala; Hyby;
Skabersjö och Törringe; Bara och Mölleberga;
Kyrkheddinge och Esarp; Knästorp och Tottarp;
Görslöf och Särslöf; Burlöf; Stora Uppåkra (med
Flackarp); Bjärshög och Oxie; Brågarp och Nefvishög;
Lomma. 40,380 har. 27,602 inv. (1903). – 3. Socken
i Malmöhus län, Bara härad. 1,810 har. 864 inv.
(1903). B. bildar med Mölleberga ett alternerande
konsistoriellt och till egaren af Torup patronellt
pastorat, Lunds stift, Bara kontrakt. – 4.
Förutvarande socken i Gottlands län. Se Hörsne med
Bara. Kyrkan, som nu är en vacker ruin, i
folkspråket kallad Bara öde, byggdes antagligen
under 1200-talet. Den var i förfall redan före
reformationstiden och har sedermera blifvit alltmer
förstörd. Kyrkogården begagnas dock ännu till
begrafningar.
4. Hs Hd.
Bara, folkstam i södra delen af Madagaskar,
bebor en ungefär 600 m. hög platå mellan floden
Tsimandao i n. och 24° s. br. i s. Denna folkstam,
som endast till namnet lyder under hovaerna, är
söndrad i en mängd små stammar och har hittills
föga stått i beröring med européer. Bara är ett
sakalavefolk, skildradt såsom misstroget,
ogästvänligt, osnyggt och sedeslöst.
Bara, stad i östra Sudan (Kordofan), mellan
Chartum och el-Obeïd, 13° 42’ n. br. Knutpunkt för
två karavanvägar.
Bara, Jules, belgisk statsman, f. 1835 i
Tournai, d. 1900 i Bruxelles, var först advokat och
professor vid universitetet i sistnämnda stad, valdes
1862 till deputerad för sin födelsestad och gjorde sig
snart känd såsom en af liberalernas bäste talare i
deputeradekammaren. Jämte Frère-Orban
liberalernas ledare där 1862–94, var han 1865–70
justitieminister i den sistnämndes ministär och bekämpade
sedan på det kraftigaste den katolska ministär, som
därefter kom till makten. Ånyo justitieminister 1878
–84 under Frère-Orban, uträttade han emellertid
föga. Från 1894, då det liberala partiet i Belgien
nästan krossades, var B. medlem af senaten, där han
med kraft förde sitt partis talan.
E. A–t.
Baraba l. Barabinskiska stäppen,
äfven kallad "Hungerstäppen", en stäpp i västra
Sibirien, mellan floderna Irtysj i v. och Ob i ö.
Den är öfversådd med saltsjöar, bl. a. den 3,612
kvkm. stora Tsjani-sjön, alla stadda i uttorkande,
hvilket torde visa, att hela stäppen egentligen är
en uttorkad sjö. Södra delen, kallad
Kulundinskiska stäppen, är delvis uppodlad af
deporterade, ehuru klimatet är osundt. De ursprunglige
inbyggarna, barabinerna, minskas till antalet alltmer.
Bara Banki, distrikt i divisionen Faizabad i
brittisk-indiska Nordvästprovinserna. 4,600 kvkm.
1,179,532 inv. (1901), hvaraf endast omkr. 20
européer. Landet, som är en enda stor slätt,
bevattnas af Ganges och Gogra, båda segelbara.
Hufvudprodukter äro ris, hvete, foderväxter, sockerrör,
opium och olja. Två järnvägslinjer genomstryka B.,
och handeln med jordbruksalster är synnerligen liflig.
Den liknämnda hufvudstaden, med omkr. 15,000 inv.,
har järnvägsförbindelse med Lucknow samt handel
med socker och bomullsvaror.
Barabjner l. Barabintser. Se Tatarer.
Barabinskiska stäppen. Se Baraba.
Barabra, folkstam. Se Berabra.
Barack (fr. baraque, sp. barraca, fiskarehydda),
af ris, bräder o. d. uppförd lägerhydda, soldathydda;
skjul, marknadsstånd; usel koja; byggnad, afsedd
för soldaters och sjukas eller för husvillas och
fattigas inhysande.
Krigsv. För truppers inkvarterande under kortare
tid, från några dagar till flere månader, uppföras
baracker, då förhållandena ej medgifva ordentliga
kaserners byggande. Förläggningen i baracker har
alltid en provisorisk karaktär, äfven om väggarna
någon gång timras eller murverk eller järn kommer
till användning vid barackernas uppförande. De
hygieniska fordringarna kunna nämligen ej fullt
tillgodoses, och de anspråk på bekvämlighet för
truppen, till hvilka vid en längre tids förläggning å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
