- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1103-1104

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bayer, Gottlieb Siegfried, tysk orientalist och historiker - Bayer. 1 Johann Jakob B., tysk geodet. - Bayer. 2. Adolf von B., tysk kemist. - Bayer. 3. Robert von B., tysk skriftställare. - Bayer-Bürck. Marie, tysk skådespelerska - Bayern. Se Bajern. - Bayeux, stad i franska Calvados - Bayeux-tapeten 1106 Scener från Bayeux-tapeten. - Bay islands. Se Bahia-öarna - Baykuru-rot l. Guaycuru-rot - Bayle, Pierre, fransk tänkare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommo från Skandinavien"); Museum sinicum (2 bd,
1730, med grammatik, ordböcker och notiser om den
kinesiska litteraturen m. m.) och Historia regni
græcorum bactriani
(1738).
(H. A.)

Bayer. 1. Johann Jakob B., tysk geodet.
Se Baeyer. – 2. Adolf von B., tysk kemist.
Se Baeyer. – 3. Robert von B., tysk
skriftställare. Se Byr.

Bayer-Bürck, Marie, tysk skådespelerska, f.
1820 i Prag, dotter till en aktör därstädes, beträdde
16-årig tiljan och var 1841–90 engagerad vid k.
teatern i Dresden. Hon trädde 1849 i äktenskap med
skriftställaren d:r Aug. Bürck och blef efter hans död
omgift med öfverstelöjtnant von Falkenstein, 1863.
I yngre år glänste hon såsom Julia, Gretchen,
Clärchen, Emilia Galotti, Leonore
i "Tasso", Marianne
i Göthes "Die geschwister", Ifigenia och framför allt
som Hero i Grillparzers drama "Des meeres und der
liebe wellen". Med lyckliga yttre gåfvor förenade
hon sanning, innerlighet och kvinnligt behag i sin
framställning. Under de senare årtiondena
uppträdde hon endast i förnäma äldre karaktärsroller.

Bayern. Se Bajern.

Bayeux [bajö], stad i franska depart. Calvados,
8 km. fr. hafvet, ryktbar för sin domkyrka i gotisk
stil och för sin berömda spetstillverkning. 7,298 inv.
(1901). Porslinsfabrikation. Biskopssäte. B. har ett
seminarium, ett gymnasium, bibliotek (30,000 band)
och ett museum, hvarest den märkliga s. k.
Bayeux-tapeten förvaras. Se Bayeux-tapeten.

Bayeux-tapeten [bajö-], ett icke allenast i
konstnärligt, utan ock i historiskt hänseende betydande
verk, består af en bindel i ett stycke, 70,34 m. lång,
50 cm. bred, af sannolikt ursprungligen oblekt linne,
som tiden har gifvit samma färg som brunt
hollandslärft. Hela tapeten är delad i mer än 70
handlingar, som i allmänhet äro skilda från hvarandra
genom broderade träd eller byggnader. Den
innehåller framställningar af 623 personer, 202 hästar
och mulåsnor, 55 hundar, 505 andra djur, 37
byggnader, 41 skepp och båtar, 49 träd – sammanlagdt
1,512 föremål. Betydelsen af dessa figurer, broderade
med ylle i 8 olika färger, förklaras genom en
inskrift i tumshöga latinska bokstafven öfver de flesta
rutorna. Framställningen af föremålen är naiv (man
får se blå, gröna, röda och gula hästar), och
perspektivet är helt och hållet förbisedt; men
kompositionen är djärf och snillrik, och alla figurerna
utmärkas af stor sanning i uttrycket. – Broderiet
innehåller i sina bilder ett försvar för Vilhelm
eröfrarens anspråk på England och en teckning af
tilldragelserna vid eröfringen. Den första handlingen
föreställer Edvard bekännaren på tronen: Harald
Godvinsson står inför honom i begrepp att afresa till
Normandie för att meddela Vilhelm underrättelsen
om att denne blifvit utsedd till Edvards efterträdare.
De följande handlingarna återgifva Haralds äfventyr
på färden till Normandie, hans besök hos Vilhelm
och hans återkomst till England. Därpå följa
framställningar af Edvards sjukdom och begrafning,
Haralds kröning och de onda förebuden om hans öde.
Rustningarna till eröfringståget, Vilhelms
landstigning på Englands kust, slaget vid Hastings med dess
förberedelser äro enkelt, men tillika så noga och
omständligt framställda, att teckningen med stor
sannolikhet måste antagas vara ett ögonvittnes. Broderiet
slutar med engelsmännens flykt efter drabbningen.
Tapetens bård afbildar lejon, fåglar, kameler,
minotaurer, drakar, sfinxer, några fabler af Aisopos och
Faidros, teckningar af landtbruk och jakt o. s. v.
– Tapeten är sannolikt utförd efter uppdrag af
Odo, biskop af Bayeux, och af honom skänkt till
katedralen därstädes, hvilken byggdes af Odo och
invigdes 1077. Vid högtidliga tillfällen begagnades
den att pryda kyrkans skepp, hvars inre sidor den var
lång nog att omsluta. Tapeten har varit utsatt för
många faror, dels från eldsvådor, dels från
bildstormande calvinister och sedan under
revolutionskrigen. Den har emellertid märkligt väl bevarats
och är nu sedan 1842 nedlagd under glas i ett
särskildt för dess förvarande byggdt hus. – Jfr "The
Bayeux tapestry, reproduced in autotype plates.
With historic notes by Frank Rede Fowke" (London
1875) och en fotografisk reproduktion i 79 blad,
utförd af J. Comte (Paris 1879). En dylik, i
naturlig storlek utförd reproduktion finnes på Frederiksborgs
slott i Danmark och är beskrifven af Joh.
Steenstrup, "Bayeux-tapetet" (1885). Se illustration sp.
1106.
A. B. B.*

Bay islands [bei’ ai’l*nds], eng. Se
Bahia-öarna.

Baykuru-rot, äfven Baycuru- l.
Guaycuru-rot, roten af Statice brasiliensis Boiss. från
Brasilien, Chile och Argentina. I hemlandet brukad
som läkemedel.

Bayle [bäl], Pierre, fransk tänkare, f. 1647
i Le Carlat (Ariège) af protestantiska föräldrar,
förmåddes i sin ungdom af
en jesuitisk lärare att
öfvergå till katolicismen,
hvilken han likväl inom
kort öfvergaf för att återgå
till protestantismen. Vid
omkr. 30 års ålder
utnämndes han till professor
i filosofi i Sedan, men till
följd af ett påbud af
Ludvig XIV, att alla
protestantiska akademier skulle
upphäfvas, nödgades han
1681 lämna denna
befattning. B. fann dock kort

illustration placeholder


därpå en fristad i Rotterdam, hvarest han
fortsatte sin redan förut med ovanlig framgång började skriftställarverksamhet. Död 1706. B. hade i ett
jesuitkollegium införts i den skolastiska filosofien, men
lärde under sin studietid i Genève att känna
cartesianismen. Särskildt gjorde Cartesius’ fordran på
klara och tydliga begrepp ett djupt intryck på honom.
Han arbetade sedan systematiskt på att visa alla
dogmatiska lärors oförenlighet med förståndet. Med
stort skarpsinne upptäckte han i de gängse teologiska
och filosofiska begreppen deras motsägelser och
uppvisade bristen på bevisande kraft i de filosofiska
argumenten för Guds existens och själens odödlighet,
liksom han ej utan framgång bekämpade optianismen
i Leibniz’ teodicé. För honom själf var denna
filosofiska skepticism ett stöd för tron på den gudomliga
uppenbarelsen, men helt visst drogo många af hans
läsare alldeles motsatta slutsatser. Äfven ett positivt
uppslag till en för filosofien gynnsam ställning gaf
han i erkännandet af etikens själfständighet gentemot
den religiösa uppenbarelsen. Vissa enkla etiska läror
äro nämligen enligt hans åsikt lika själfklara som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free