- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1107-1108

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bayonne, stad i New Jersey - Bayonne-viner - Bayou - Bayreuth. Se Baireuth. - Bayrischer wald. Se Böhmerwald. - Bayrischer meer. Se Chiem-see - Bayse. Se Baise. - Baza, stad i spanska Granada - Bazadais. Se Bazas. - Bazaine, FrançoisAchille, fransk härförare - Bazalgette, Sir Joseph William, engelsk ingenjör - Bazán, Emilia Pardo, spansk författarinna. Se Pardo Bazán. - Bazancourt, César, baron de, fransk militärskriftställare - Bazar. Se Basar. - Bazard, Armand, fransk revolutionsman och socialist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

B., som är historiskt kändt sedan 10:e årh.,
styrdes länge af egna vicomter, hörde först
till Akvitanien, därefter till Gascogne och var
1152–1451 i engelsmännens händer. I B. egde
1565 den beryktade sammankomsten rum mellan
Katarina af Medici och hertigen af Alba, hvilka där
öfverenskommo att undertrycka hugenotterna. I maj
1808 hölls där ett möte mellan Napoleon I och den
spanska konungafamiljen, hvarvid Karl IV frivilligt
och prinsen af Asturien (Ferdinand VII) nödtvunget
afstodo från den spanska kronan. – Bajonetten säges
hafva blifvit uppfunnen i Bayonne 1640.

Bayonne [beijå’n], stad i staten New Jersey,
på halfön mellan New York bay och Newark bay, s. om
Jersey city. 32,722 inv. (1900). Stora
petroleumraffinaderier och kemiska fabriker.

Bayonne-viner [-jå’nn], flere sorter starka viner
från franska dep. Haute-Garonne, hvilka nyttjas till
förfalskning af lättare rödviner och mestadels
exporteras öfver Bayonne.

Bayou [bai’u; af fr. boyau, tarm], i
nordamerikanska unionen, i synnerhet i Mississippi, Louisiana,
Alabama, Arkansas och Texas benämning på en
icke segelbar sidoarm till en flod; äfven benämning
på icke segelbara, i landet djupt inträngande
hafsarmar af Mexikanska viken, hvaraf "The Bayou
state" såsom binamn på staten Mississippi.

Bayreuth. Se Baireuth.

Bayrischer wald [valt]. Se Böhmerwald.

Bayrisches meer [mer]. Se Chiem-see.

Bayse [bais]. Baise.

Baza, gammal stad i spanska prov. Granada
(Andalusien), på slätten Hoya de B., n. om den
1,901 m. höga Sierra de B. 12,770 inv. (1900).
Betydlig handel med hampa. Fransmännen segrade
där öfver spanjorerna 10 aug. 1810. Staden hette
i forntiden Basti och under medeltiden Bastania.
710 eröfrades den af morerna och blef under deras
välde en blomstrande ort med 50,000 inv. 1489
återtogs den af de kristne.

Bazadais [basadä]. Se Bazas.

Bazaine [basän], François Achille, fransk
härförare, f. 13 febr. 1811 i Versailles, ingick 1831
såsom frivillig i armén och
hade redan 1854, efter
tjänstgöring i Algeriet och
Spanien, stigit till
brigadgeneral och chef för en af
främlingsregementena
sammansatt brigad. Vid
Sevastopols belägring
utmärkte han sig och
befordrades 1855 till
divisionsgeneral. 1863 fick han
befälet öfver den franska
expeditionen till Mexico,
1864 utnämndes han till
marskalk af Frankrike, och

illustration placeholder


1867 återförde han den mexikanska
expeditionskåren till fäderneslandet. B. utfärdade den stränga
krigslag, enligt hvilken republikanska fångar skulle
skjutas som upprorsmakare, och bidrog därigenom
i hög grad att gifva kriget dess blodiga prägel.
Hans uppförande mot kejsar Maximilian har
blifvit mycket klandradt; B. ansågs själf eftersträfva
makten. Vid fransk-tyska krigets utbrott 1870
fick han befälet öfver 3:e armékåren och mottog
13 aug. s. å. öfverbefälet öfver Rhenarmén vid Metz,
hvarest han efter striderna 14, 16 och 18 aug.
blef innesluten af fienden. 27 okt. s. å. dagtingade
han och öfverlämnade fästningen samt den omkr.
173,000 man starka hären i fiendens händer. Han
beskylldes med anledning däraf efter krigets slut för
förräderi, ställdes inför krigsrätt och dömdes till
degradation och döden, men fick dödsstraffet
förvandladt till lifstids-(20 års)fängelse. Han
bevakades därefter på fästet S:te Marguerite i Medelhafvet,
men lyckades natten till 10 aug. 1874 rymma
därifrån. B. framlefde sedan i Madrid ett obemärkt,
till och med torftigt lif. I en 1883 utgifven skrift,
Épisodes de la guerre de 1870 et le blocus de Metz,
sökte han försvara sig mot gjorda beskyllningar,
ehuru detta försvar var något svagt. Död i Madrid
23 sept. 1888. Jfr La Brugère, "L’affaire B.,
compte-rendu officiel" (1874), Hérisson, "La légende de
Metz" (1888), och Kunz, "Konnte marschall B. im
jahre 1870 Frankreich retten?" (1896). – B:s
hustru, en rik mexikanska, torde med sin
ärelystnad ha spelat en stor roll i hans uppförande i
Mexico och var honom en modig hjälperska vid
hans flykt.
G. U. (C. O. N.)

Bazalgette [bä’s*lget], Sir Joseph William,
engelsk ingenjör, f. 1819 i grefskapet Middlesex,
arbetade under 1840-talet vid järnvägar, kanaler
m. m. och förordnades 1852 till öfveringenjör för
kloakanläggningarna i London, hvilken syssla han
nedlade 1889. B., som 1874 upphöjts i adligt stånd,
afled 1891. Ett själfständigt och i sitt slag
fulländadt arbete af B. är Londons stora kloaksystem,
utfördt 1858–65, den mest omfattande och svåra
anläggning i sin art, som någonstädes satts i verket.
Efter hans anvisningar hafva sedermera
afloppsledningar i många andra stora städer utförts. B.
byggde vidare större delen af Londons kajer utmed
Thames’ gator, underjordiska passager, större broar,
dammbyggnader, arbetarbostäder m. m.

Bazán, Emilia Pardo, spansk författarinna.
Se Pardo Bazán.

Bazancourt [basãkor], César, baron de, fransk
militärskriftställare, f. 1810 i Paris, var under Ludvig
Filip anställd vid biblioteket på slottet Compiègne
och skref några romaner samt en Histoire de Sicile
(1846). Sedan han 1855 under kriget mot Ryssland
på franska regeringens uppdrag besökt Krim, utgaf
han L’expédition de Crimée (1856). 1859 kallade
Napoleon III honom till Italien för att skrifva krigets
historia. Denna utkom 1859–60 under titeln La
campagne d’Italie de 1859
. Sedermera utgaf B.
Les expéditions de Chine et de Cochinchine (1861
–62). Död i Paris 1865.

Bazar. Se Basar.

Bazard [basar], Amand, fransk revolutionsman
och socialist, f. 1791. Såsom glödande republikan
egnade han sig efter restaurationen åt
oppositionspressen och stiftade först "sanningsvännernas"
sällskap samt grundade 1820 i förening med två af sina
vänner, hvilka i Italien omfattat carbonarismens
grundsatser, en dylik förening i Frankrike ("la
charbonnerie française"), hvilken snart räknade öfver
200,000 medlemmar. Såsom delaktig i en misslyckad
sammansvärjning i Belfort blef han "in contumaciam"
dömd till döden och måste hålla sig dold. Han
öfvergaf därefter konspiratörens yrke. I stället slöt han
sig 1825 till S:t Simons lära och utvecklade den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free