- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1279-1280

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellini, veneziansk målarsläkt. 1. Jacopo 2. Gentile 3. Giovanni (Gianbellini) - Bellini, Lorenzo, italiensk läkare - Bellini, Vincenzo, italiensk operakomponist - Bellinus, Olaus Stephani, biskop - Bellizona (ty. Bellenz)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1279

Bellini- Beilinzona

1280

målarskolans storhet under högrenässansens århundrade.
– Bland hans många lärjungar märkas Giorgione
och Tizian.
C. R. N. (O. G–g.)

Bellini, Lorenzo, italiensk läkare, f. 1643 i
Florens, blef 1663 professor i filosofi och teoretisk
medicin i Pisa, men flyttades redan s. å. till
professuren i anatomi därsammastädes. 1693 tog han
afsked från detta ämbete och bosatte sig i Florens
såsom praktiserande läkare, blef lifmedikus hos
storhertig Cosimo III af Toscana och dog 1704. –
Redan vid 19 års ålder utgaf B. sin berömda bok
Excercitatio de structura et usu renum (1662), hvari [*Exercitatio anatomica]
han visar, att njuren väsentligen är ett konglomerat
af kanaler. Dessutom offentliggjorde han flere andra
arbeten, som samlade utkommo 1708 (ny uppl. 1747).
B. var äfven skald.
R. T–dt.

Bellini, Vincenzo, italiensk operakomponist,
f. 1801 i Catania på Sicilien, studerade för Tritto
och Zingarelli. Redan
hans tvenne första operor
väckte uppseende, och den
tredje, Il pirata (1827),
gjorde sin rund genom
hela Italien. Raskt
följde sedan La straniera
(1829, "Den okända"), I
Capuleti ed i Montecchi

(1830), La somnambula (s.
å., "Sömngångerskan"),
Norma (1831) och Beatrice
di Tenda
(1833), hvilka
snart tjusade hela Europa.
1833 företog B. en resa

illustration placeholder


till London och Paris, och 1834 skref han för
sistnämnda stad I puritani ("Puritanerna") –
en opera, som berättigade till ytterligare stora
förväntningar, hvilka likväl gäckades genom
tonsättarens tidiga död, 1835. – Af alla Rossinis
efterföljare är B. den mest originelle, ehuru
ingalunda den mångsidigaste – snarare är han något
enformig i sin elegiska sentimentalitet –, men det
är likväl karaktär i denna enformighet: smärtans
vällust och trånsjukans månskenssvärmeri hafva få
besjungit med samma mästerskap, och ur hans
melodier andas den sicilianska herdevisans milda
melankoli. B. saknar egentlig dramatisk kraft och enhet,
och han gynnar solosången på ensemblens och
orkesterns bekostnad, hvarvid likväl bör ihågkommas,
att han skref sina flesta partier för bestämda
sångarindividualiteter, såsom Giuditta Pasta och Rubini.
"I puritani" röjer spår af hans studium af den
franska musiken samt utmärker sig för en något
fastare hållning och rikare instrumentation. B:s
mästerverk torde dock vara "Norma", där Romanis
text lämnade hans egendomliga genius fritt spelrum.
– I Stockholm äro uppförda: "Den okända" (1841),
"Norma" (s. å.), "Sömngångerskan" (1843),
"Puritanerna" (1851) samt (på italienska af Gallis trupp
1848–49) "Beatrice di Tenda". – Biografier öfver
B. hafva utgifvits af Pougin (1868), Florimo (1885),
Amore (1892–94) m. fl. Ett ståtligt monument öfver
honom är rest i Catania.
A. L.

Bellinus, Olaus Stephani, biskop, var son
af Stephanus Andreæ, pastor i Bälinge i ärkestiftet.
Huruvida namnet B. är bildadt af Bälinge (skrefs då
Belingh) eller, såsom Herweghr uppgifver, af det
ställe, där han säges vara född, Krigsta gård
(krig = lat. bellum) i Lundby socken i närheten af
Västerås, torde vara svårt att afgöra. I aug. 1562
immatrikulerades "Olaus Stephani Swecus" vid
Rostocks universitet. Bland
svenska bref, uppsnappade
af danskar under krigsåret
1564, nu förvarade i
danska riksarkivet, finnas
tvenne till herr Stephan,
det ena från sonen Olaus,
det andra från dennes dåv.
mentor, Petrus Jonæ. Att
döma af dessa bref var
B. då säkerligen en ung
man, hvarför den först
efter midten af 18:e
årh. uppdykande, ännu för
Rhyzelius alldeles okända

illustration placeholder


uppgiften, att B. vid sin död skulle varit i
sitt 104:e år, näppeligen kan vara riktig. (Den
stöder sig på en inskription å hans porträtt.
Huru denna uppstått, torde vara svårt att säga.
Men nog framställer porträttet själft, som skall
ha tagits år 1588, snarare en femtioåring än en
sjuttioåring.) Efter återkomsten till Sverige blef B.
hofpredikant hos Johan III, 1570 pastor i Ockelbo,
1581 i Gäfle och 1589 biskop i Västerås. Vid konung
Johans likfärd predikade B. i slottskapellet.
Liturgien hade han underskrifvit 1577, men ingick med
sitt stifts prästerskap i sept. 1592 till konungen med
en böneskrift om befrielse därifrån. Denna redan
under konungens lifstid skedda återkallelse åberopar
han ock i den afbön, han med sina präster, i likhet
med andra, som underskrifvit liturgien, gjorde 6
mars 1593 vid Uppsala möte, beklagande, att han
blifvit bedragen af de förklaringar, som afgifvits af
liturgisterna. Vid nämnda möte intog han för öfrigt
en framskjuten plats. På ett förberedande
sammanträde 26 febr. höll han en oration om de ärenden,
som skulle behandlas vid mötet, och manade
prästerskapet till att behandla dem i vänlighet och
broderlighet. Han skall ha varit den, som jämte biskopen
i Åbo och några präster, till hertig Karls stora
förtret, genomdref infogandet af ordet "calvinister"
i mötesbeslutet. Konung Sigismunds önskan att bli
krönt af B. blef ej uppfylld. Under striden mellan
Sigismund och Karl sökte B. lojalt styra mellan
Scylla och Charybdis. Men 1606 bröt stormen lös.
Den hemlige papisten Borlangius, som anländt från
Danzig hösten 1605, och som invecklades i Petrus
Petrosas sak, hade vid vintertiden funnit härbärge
i Västerås biskopsgård och där hört biskopen beklaga
den orätt, som tillfogats Sigismund. Nu framdrogs
också B:s förhållande under den liturgiska striden
och vid Sigismunds ankomst 1598. Ehuru han
betygade sin oskuld, blef han utan rannsakning skild
från sitt ämbete genom ett kungl. bref 8 sept. 1606
på grund af "den ostadighet, som hafver funnits hos
M. Olof Stephani". År 1608 blef han återinsatt i
sitt ämbete, hvilket han bibehöll till sin död, 1618
(eller 1619). Se uppsats af O. Ahnfelt i Hist.
tidskr. 1901.
O. Aft.

Bellinzona, ty. Bellenz, hufvudstad i schweiziska
kantonen Ticino, vid floden Ticino. 4,956 inv.
(1900), mest italienare. Staden, som ligger 222
m. ö. h., är af stor militärisk vikt, då den å ena
sidan behärskar vägarna till passen S:t Gotthard,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free