- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1305-1306

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belutsjistan - Belvao Se Bilbao 2. - Belvedere (it.) Se Belvedär. - Belvedere Marittimo - Belvedär - Belvoir Castle - Belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åt britterna, mot en årlig summa, utan att dock
formligen afträda dem. De äro fortfarande
beståndsdelar af kanens område och höra således icke till
brittiska B., ehuru det stundom framställes så. –
Brittiska B., n. ö. om det förra, omgifves i v. och
n. af Afganistan och de afgansk-indiska
gränsdistrikten, i ö. af Punjab och i s. af det egentliga B. samt
består af de genom freden i Gandamak (28 maj 1879)
af Jakub kan i Afganistan afträdda, 1887
organiserade områdena ("assigned districts") Shorarud,
Pishin, Kas Kawas, Harnai, Chotiali och Sibi,
hvartill 1888 lades Khetran-landet och
Barkhan-dalarna på östra gränsen. Brittiska B. blef genom
ett beslut af brittiska regeringen 1 nov. 1887
inkorporeradt i indiska kejsardömet, men står under
en egen "chief commissioner".

Befolkningen utgör 847,269 inv. (1901) och består
af två hufvudstammar, belutsjer och brahui. De
förra äro af ariskt ursprung, om än blandade med
tatariskt blod, och tala ett med nypersiska
närbesläktadt språk. Af deras olika stammar bo nharui
i norra delen af landet och äro vackra, storväxta,
tappra och vilda; de mer mörkhyade rhind och
maghzi bo mest i Katsji. Alla belutsjer äro gästfria;
de bo i tält eller lerhus. En by kallas tuman, flera
byar bilda en khail. Vanligen kläda de sig i en
grof, mest blå skjorta och byxor af kattun, på
hufvudet bära de en mössa eller vid högtidliga
tillfällen en turban. Kvinnan kläder sig nästan alldeles
som mannen. Deras vapen äro bössor, spjut, svärd,
dolkar och sköld. Deras religion är islam, dock
blandad med tron på onda andar. Brahui äro ett
dravidafolk, som i urgamla tider trängt hit från
Indien. De äro landets härskande befolkning och
bebo högplatån. Af andra folk finnas kurder,
afganer, indier, lori (zigenare) samt dehwar, d. v. s.
åkerbrukare af persisk börd, hvilka äro förpliktade
till åtskilliga arbetsprestationer. Det politiska
sammanhanget mellan de olika stammarna är mycket
löst, och den öfverhöghet, som kanen af Kelat skulle
ega öfver andra kaner, är ofta blott nominell. I
stället står han själf i största beroende af
engelsmännen, hvilka räkna hela hans land till en af sina
"skyddsstater".

Historia. B. är det gamla Gedrosia, hvars
befolkning af Herodotos kallas etiopier, d. v. s.
svarthyade brahui. Först i 10:e årh. e. Kr. inträngde
från v. de ariske belutsjerna. Det farliga läget
mellan Afganistan och Indien gjorde, att B. ibland
lydde under det förras, ibland under det senares
furstar. 1738 eröfrades det af Nadir sjah i Persien,
men han uppdrog regeringen åt en af belutsjernas
höfdingar. I midten af 1700-talet blef B. åter
oberoende och växte i makt under Nasir kan I af Kelat;
men efter dennes död 1795 inträdde en anarki, under
hvilken perserna togo ett stort område af landet.
År 1839 anfölls B. af engelsmännen, som hade att
hämnas åtskilliga fientliga ströftåg in på indiskt
område. Kelat eröfrades efter tappert motstånd och
måste mottaga engelsk besättning. Denna öfverfölls
dock kort därpå och nedhöggs, och Kelat måste
ånyo eröfras, hvarpå B. för en tid, åtminstone till
namnet, var en brittisk vasallstat. På grund af ett
år 1854 afslutet fördrag eger den indiska regeringen
ännu rätt att när som helst besätta Kelat. En del
af landet längst västerut afträddes 1872 till Persien,
och samtidigt besatte engelsmännen Quetta. Huru
deras välde öfrer B. sedan utvecklats, är ofvan
nämndt. Deras försök att höja B. i ekonomiskt
afseende hafva dock ej lyckats; snarare går det allt
mer tillbaka för landet. Litt.: Hughes, "The country
of Balochistan" (1877), Mac Gregor, "Wanderings
in Balochistan" (1882), Floyer, "Unexplored
Baluchistan" (s. å.), och Holdich, "The indian
borderland" (1901).
J. F. N.

Belvao. Se Bilbao 2.

Belvedere (it.). Se Belvedär.

Belvedere Marittimo, stad i italienska prov.
Cosenza, nära Tyrrhenska hafvet. 5,899 inv. (1901).
Vin- och russinodling.

Belvedär (it. belvedere, af bello, skön, och vedere,
se), "vacker utsikt", förekommer ofta som
benämning på lustslott och
vackert belägna villor. Mest
bekanta äro det med
Vatikanen i Rom
sammanbundna palatset, där Apollo di
Belvedere,
Laokoongruppen m. fl. antika
skulpturverk finnas, och det
kejserliga lustslottet Belvedere
i Wien. Belvedär kallas
i stundom äfven en mindre
glaspaviljong, en altan
eller ett litet torn
(lanternin), som uppförts
på taket af ett hus, och
hvarifrån man har fri
utsikt. Jfr Bellevue. –
Det på Djurgården vid
Stockholm, numera inom
Skansens område belägna
utsiktstornet Bredablick
kallades ursprungligen
Belvedären. Detta torn, som

illustration placeholder
Belvedären på Djurgården.


uppfördes 1876 efter ritning af hofintendenten J. E.
Söderlund, ligger 45 m. öfver vattenytan och höjer
sig 34,5 m. öfver berget. Jfr Skansen.

Belvoir Castle [bi’və ka’sl], slott tillhörigt hertigen
af Rutland, i engelska grefsk. Leicester.

Belysning. 1. Fys. och kem. För att ett föremål,
som ej är själflysande, skall kunna ses, erfordras,
att ljus från en ljuskälla faller på dess yta och
därifrån återkastas i alla riktningar, m. a. o. att
föremålet belyses. Belysningens styrka är
proportionell med den mot hvarje kvadratcentimeter af det
belysta föremålet infallande ljusmängden. Denna
angifves i meterljus, d. v. s. den ljusmängd, som
faller på 1 kvcm., då den belyses af ett på en meters
afstånd stående normalljus, hvars strålar falla
vinkelrätt mot den belysta ytan. Den lämpligaste
belysningsstyrkan för läsning af vanlig tryckstil är enligt
Cohn 50 meterljus, en ljusstyrka, som ungefär
motsvarar belysningen genom ett vanligt stearinljus,
hållet på 15 cm. afstånd, mot en vinkelrätt mot
ljusstrålarnas riktning belägen yta. Huru ljus den
belysta ytan synes, beror på dess förmåga att
diffust återkasta infallande ljus (se Albedo). Vid
svag belysning med hvitt ljus (exempelvis månljus)
framträda de blå nyanserna starkare än de röda, vid
mycket stark belysning synas alla färger närma sig
hvitt. Ett föremåls färg beror naturligtvis på, hvilka
ljussorter lämnas genom belysningen, och därför äro
vissa ljuskällor olämpliga såsom lysmedel. På de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:11 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free