- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1343-1344

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Benevoli, Orazio, italiensk tonsättare - Benfeld - Benfey, Theodor, tysk orientalist och kompartaiv lingvist - Ben-fiskar - Bengal - Bengalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Benevoli, Orazio, italiensk tonsättare, f. 1602,
blef 1646 kapellmästare vid Peters-kyrkan i Rom
och dog 1672. En mästare i den mångköriga satsen,
hörde B. till de förnämste kyrkokompositörerna i
den senare hälften af 17:e årh. och skref mässor,
psalmer, offertorier och motetter för ända till 48
stämmor.
A. L.

Benfeld [-felt], stad i Unter-Elsass, vid Ill. Omkr.
2,500 inv. Den under 1600-talet starkt befästa staden
belägrades af svenskarna under G. Horn från 10
sept. 1632, men försvarades envist af sin tappre
kommendant Zorn von Bulach, som först 28 okt.
s. å. måste dagtinga.
L. W:son M.

Benfey, Theodor, tysk orientalist och
komparativ lingvist, f. 1809, studerade först klassisk filologi,
men egnade sig sedermera uteslutande åt studiet af
sanskrit och jämförande språkforskning och blef 1862
ordinarie professor vid universitetet i Göttingen. Död
1881. Sitt rykte som framstående språkforskare
förvärfvade B. genom sina undersökningar Ueber die
monatsnamen einiger alten völker
(1836). Längre
fram utgaf han Griechisches wurzellexikon (1839
–42); Ueber das verhällnist der ägyptischen sprache
zum semitischen sprachstamm
(1844), Die hymnen des
Sâma Veda
(1848; med öfvers. och ordbok),
Vollständige grammatik der sanskrit-sprache (1852), jämte
en "Sanskrit-chrestomathie" (1853–54), Orient und
occident
(1863–65), Sanskrit-english dictionary
(1866) och Geschichte der sprachwissenschaft und
orientalischen philologie in Dentschland seit anfang
des 19:n jahrhunderts
(1869). I anmärkningarna till
sin öfversättning af "Pantsjatantra" (1859) började
han undersökningar om de österländska sagornas
utbredning i västerlandet, genom hvilka han ådagalade,
att en stor del af Tysklands folksagor först under
medeltiden öfverflyttades från Indien till Europa.
För öfrigt författade han en mängd smärre arbeten,
i synnerhet i "Göttingische gelehrte anzeigen".

Ben-fiskar, Teleostei, zool., den mest typiskt
utvecklade afdelningen af fiskarnas klass, hafva fått
sitt namn däraf, att deras inre skelett vanligen är
fullständigt förbenadt; men deras egentliga karaktär,
till skillnad från de öfriga högre fiskarna, ligger i
hjärtats och ändtarmens byggnad (se Fiskar).
Benfiskarnas utvecklingshistoria har gifvit anledning
till en indelning af dem uti fysoklyster, som
förlora det ursprungliga sambandet mellan
simblåsan och tarmkanalen, och fysostomer, som
bibehålla detta samband. Till den förstnämnda
ordningen höra t. ex. våra abborrar, snultror och
torskar, koffertfiskarna och kantnålarna. Den
sistnämnda ordningen utgöres af malarnas, prickfiskarnas,
karpfiskarnas, karplaxarnas, tandkarparnas, laxarnas,
sillarnas, ålarnas och några mindre familjer. Se
vidare Fiskar.
F. A. S.*

Bengal l. Bengalier, hindu i eller från Bengalen.

Bengalen (eng. Bengal). 1. Den största och
folkrikaste provinsen (lieutenant-governorship) i brittiska
Indien, mellan 19° 18’ och 28° 15’ n. br. samt
82° och 97° ö. lgd, omfattande 491,658 kvkm.,
hvaraf 391,553 kvkm. omedelbart under brittisk
förvaltning och 100,105 kvkm. under lydfurstar. Större
delen af området är en lågslätt, genomfluten af Ganges
och Brahmaputra samt deras talrika bifloder och
slutande med det 130 km. inåt land sig sträckande
deltaområde, som dessa floder bildat. Detta s. k.
Sundarbans består af land och gyttjeaflagringar, träsk
och moras, täckta af en rik växtlighet af skog och
snår (jungles) samt genom flodarmarna delade i
otaliga öar. Södra delen af B., väster om deltat,
har däremot många bergshöjder: Gama ghats,
Sarguja och Nelligrinbergen, hvilka kulminera i topparna
Parasnath (1,365 m.), Baragai (1,050 m.) och Saru
(1,102 m.) samt, i den sydligaste provinsen, Orissa,
i Meghasani (1,166 m.) och Malayagiri (1,187 m.).
Här ligger ett annat stort deltaland, bildadt af
Mahanadi. Klimatet är tropiskt;
medelårstemperaturen växlar mellan 27° (i Orissa) och 23° (på några
platser i östra B.). Calcutta har 19,5°; den högsta
här iakttagna temperaturen har varit 41°, den lägsta
+ 11°, men längre in i landet träffas högre
värmegrader. Nederbörden är, särskildt i östra delen,
utomordentligt rik. Det mesta regnet faller, då
sydvästmonsunen blåser, särskildt juni–okt., då i nedre
B. sträckor på 150 km. längd och 50–60 km. bredd
äro alldeles öfversvämmade. Om däremot regnet
uteblir, uppstår hungersnöd. Klimatet är mycket osundt,
kolera och förhärjande febrar rasa här ständigt. Äfven
de vilda djuren, i synnerhet tigrar och ormar, äro en
fara (1894 föllo 1,693 människor offer för dem).

Befolkningen steg 1901 till 78,493,410
inv., däraf 3,748,544 i lydstaterna. Folktätheten
var s. å. 191 på 1 kvkm. i den egentliga provinsen,
37 på 1 kvkm. i lydstaterna. Den förra är den största
i Indien, därför är ock utvandringen ungefär dubbelt
så stor från denna provins som från andra. Med
hänsyn till religion voro 1891: 47,8 mill.
bramadyrkare, 23,7 mill. muhammedaner, 2,8 mill. andra
hedningar och 192,570 kristna.
Missionsverksamheten har ej haft synnerlig framgång. Landets
hufvudspråk äro bengali, urija och hindostani eller urdu.
Folkets hufvudnäring är åkerbruk, och dettas
viktigaste produkter äro ris, spannmål, skidfrukter,
oljeväxter, jute, indigo, te, opium (statsmonopol),
cinchona, peppar och andra kryddor, bomull, råsilke
och många träslag. Boskapsskötseln är betydlig
(bufflar, nötkreatur, hästar, får, getter, höns och
andra flygfä). Af mineral finnas stenkol (mindre god
beskaffenhet), salt, järn, koppar m. m. Den gamla
berömda tillverkningen af fina bomullstyger har
undanträngts af engelska produkter. Däremot hafva
stora jute- och bomullsspinnerier samt väfverier
anlagts, särskildt i Calcutta, jämte allehanda andra slags
fabriker. Handeln går ej fullt upp mot Bombays,
men Calcutta är dock Indiens andra hamnstad.
Järnvägar korsa landet i alla riktningar; deras
sammanlagda längd är 3,620 km. Telegraflinjerna
8,280 km. På Ganges, Brahmaputra och en mängd
kanaler (1,789 km.) råder liflig sjöfart. – B. styres
af en lieutenant-governor och omfattar fyra provinser,
Bengal proper, Behar, Orissa och Chutia Nagpur,
hvilka åter delas i divisions.

2. Egentliga B. (Bengal proper) är landet kring
nedersta Ganges och en af provinserna i förutnämnda
lieutenant-governorship. Det delas i 5 divisions:
presidentskapsdivisionen (presidency division), i
hvilken ligger Indiens hufvudstad, Calcutta, samt
Bardwan, Rajshahi, Dacca och Chittagong. tills. 182,400
(eller med de obebodda Sundarbans 197,884) kvkm.,
med 41,259,982 inv. (1901).

3. Förr fanns äfven ett presidentskap B., som
omfattade följande nu själfständigt från hvarandra
förvaltade provinser: Bengalen, Nordvästprovinserna
med Oudh, Punjab, Centralprovinserna, Coorg, Lower

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free