Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berchem, Claes (Nicolaes) Pietersz., holländsk landskaps- och djurmålare. - Berchet, Giovanni, italiens skald. - Berchta, kvinnligt gudaväsen. - Berchtenlaufen - Berchtesgaden - Berchtoldstag, tysk folksfest. Se Bechteltag. - Berck, stad. Se Berck-sur-mer - Berck-Heyde. 1. Job Adrianz B. 2. Gerrit B. - Berck-sur-mer - Bercy - Berdan-gevär - Berdera - Berditsjev - Berdjansk - Berdun - Berdurani - Berdyczev. Se Berditsjev. - Beredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gripenstedtska samlingen i Stockholm fanns ett annat
Italienskt landskap med figurer (dat. 1672). Högt
skattade äro alltjämt hans 56 etsningar och hans i
bister eller sepia utförda teckningar.
O. G–g.
Berchet [bä’rket], Giovanni, italiensk skald,
f. 1783 i Milano, d. 1851 i Turin, egnade sig tidigt
åt vitterheten och tillhörde den nyromantiska skola,
som i början af 1800-talet förnyade den italienska
poesien. Jämte Silvio Pellico, Sismondi m. fl.
medarbetade han i tidningen "Il conciliatore", men
blef misstänkt af österrikiska regeringen för politiska
stämplingar och flydde 1821 från Italien. 1848, vid
revolutionen, återvände han till sin fädernestad, men
måste ånyo fly, då österrikarna segrade. Därefter
lefde han i Turin och var medlem af andra kammaren
i Piemonte. Hans dikter, fosterländska och
entusiastiska, i utprägladt romantisk stil, voro mycket
folkkära. Fullständig upplaga af hans arbeten utgafs
af Cusani (1863), biografier öfver honom af Pasanisi
(1888) och Mazzoni (1898).
Berchta (fhty. Berahta, "den lysande"),
kvinnligt gudaväsen i forngermansk mytologi. Nyare
forskare ha betviflat B:s dyrkan. Förr ansågs hennes
dyrkan ha stått i samband med det s. k.
Berchtenlaufen (Berchtenjagen,
Berchtengehen), ett slags karnevalsfest, som mellan
juldagen och trettondagen firas på åtskilliga orter i
södra Tyskland. Denna fest anses numera stå i
samband med Epifanias-högtidligheten.
Berchtenlaufen (ty.), "Berchta-springande". Se
Berchta.
Berchtesgaden. 1. Landskap i Salzburgalperna,
hör nu till Bajern, regeringsområdet Ober-Bayern.
Areal 400 kvkm. 10,046 inv. (1900). Landet
är fylldt af höga berg, hvilkas högsta spetsar äro
Schönfeldspitz (2,651 m.), Selbhorn (2,655 m.)
och Watzmann (2,714 m.). Det eger tre
hufvuddalar: Seethal med Obersee och Königssee,
Wimbachthal och Hinterseethal, hvilka alla förena sig till
en större dal, som mynnar ut i Salzachdalen.
Befolkningen lefver af boskapsskötsel, af arbete i
saltgrufvorna och af skogsskötsel. Det vackra landet
är ett omtyckt mål för turister. – 2. Luftkurort
i nämnda landskap, 551 m. ö. h. 2,634 inv. (1900).
B. har tre katolska och en protestantisk kyrka samt
en vacker park. Synntrligen viktigt är
saltbergverket i B. Själfva saltberget (Tuval) ligger ö. om
B. – B. var före 1803 säte för en riksomedelbar
"prost", som var herre öfver landskapet B. och
hörde till Tysklands riksfurstar. Prostarnas gamla
residens är nu kungligt slott.
J. F. N.
Berchtoldstag, tysk folkfest. Se Bechteltag.
Berck, stad. Se Berck-sur-mer.
Berck-Heyde. 1. Job Adriansz. B.,
holländsk arkitekturmålare, f. 1630 i Haarlem, d. 1693
där, utgick ur Frans Hals’ skola och studerade äfven
under J. de Wet, men målade förnämligast arkitektur,
mest interiörer med den finaste klärobskyr och
förträffliga figurer. Så Amsterdams börs (flerstädes i
Holland) och flere kyrkointeriörer, såsom Groote Kerk
i Haarlem (1676, i Dresdens galleri), så äfven
åtskilliga taflor, i hvilka figurerna äro nästan hufvudsak,
såsom Kristus välsignar barnen (1662) och Frans
Hals’ ateljé (i Haarlems museum). Mera enstaka
står ett Vinterlandskap (i Berlins museum).
2. Gerrit B., den föregåendes broder,
holländsk målare, f. i Haarlem 1638, d. 1698 därstädes,
var lärjunge af Frans Hals och af sin äldre broder
Job samt intogs 1660 i Haarlems S:t Lukasgille.
Han uppehöll sig en tid jämte sin bror i
Heidelberg, och från denna tid härstamma troligen hans
om Wouwerman påminnande ryttar- och
hästtaflor, som finnas i Dresden, Petersburg och Wien,
likasom äfven gatuvyer från Bonn och Köln (i
Schwerin, Rotterdam och Florens’ Uffizi) förskrifva sig från
denna resa. Mestadels har han för öfrigt framställt
stadsvyer, torg och offentliga byggnader, skildrade
med godt perspektiv, pittoresk verkan och förträfflig
luft. Oftast har han målat Damm i Amsterdam med
rådhuset (4 gånger i riksmuseum där, men dessutom i
Dresden, Antwerpen, Schwerin, Karlsruhe m. fl. st.).
Utsikter af Haarlem finnas äfven på flera ställen.
I Nationalmuseum ses af honom en Holländsk hamn.
En By med en kyrka tillhör fru Olof Wijk,
Göteborg.
C. R. N. (O. G–g.)
Berck-sur-mer [-syr mär], stad i franska depart.
Pas-de-Calais, 2 km. från Kanalen, i skydd af
dynerna. 7,799 inv. (1900). Sill- och makrillfiske,
segelduksfabrikation, skeppsvarf, hafsbad och två
hospital för skrofulösa barn.
Bercy [-si], förr en förstad till Paris, sedan 1860
en stadsdel i sydöstra Paris på högra Seinestranden,
i 12:e arrondissemanget, har stora nederlag af viner,
brännvin, oljor och trävaror. Lyonbanans station och
verkstäder ligga i B.
Berdan-gevär [bədä’n-], ett af amerikanske
generalen Berdan (d. 1893) konstrueradt handeldvapen.
Se Handeldvapen.
Berdera, stad i Öst-Afrika, på vänstra stranden
af floden Jub, omkr. 300 km. från dess utlopp i
Indiska oceanen. Staden, som sedan 1891 ligger
inom den italienska intressesfären, består af omkr.
150 hyddor och om gifves af en 5 m. hög mur samt
är bebodd af rofgiriga sómal, som drifva någon
handel med elfenben och skinn. Där vardt den
tyske forskningsresanden von der Decken med sina
följeslagare mördad 2 okt. 1865.
Berditsjev l. Berdyczev, kretsstad i ryska
guvern. Kijev (Ukrajna), vid floden Gnilopjat, ej långt
från Volyniens gräns. 53,728 inv. (1897), till stor
del judar. B., som är medelpunkten för den
sydryska handeln med Tyskland, är furst Radziwills
enskilda tillhörighet.
Berdjansk, stad i ryska guvern. Taurien, vid
floden Berdas utlopp i Asovska sjön. 27,249 inv.
(1897). Liflig handel med spannmål, hampa, ull,
hudar och salt fisk.
Berdun, spanskt spärrfort i Pyreneerna, till
försvar för Aragondalen.
L. W:son M.
Berdurani, gemensamt namn för flera öst-afganska
stammar. Jfr Iraner.
Berdyczev [berdy’tsjev]. Se Berditsjev.
Beredning. Enligt Sveriges nu gällande
regeringsform skola alla ärenden, innan de hos konungen i
statsrådet föredragas, genom nödiga upplysningars
inhämtande från vederbörande ämbetsverk af den
föredragande beredas. Härvid äro i allmänhet de
olika departementens byråer verksamma. Äfven de
konsultativa statsråden pläga, ehuru grundlagen ej
stadgar något därom, deltaga i beredningen af vissa
ärenden, i synnerhet besvärsmål. Detta sker i den
s. k. statsrådsberedningen, en konferens mellan
föredraganden och de konsultativa statsråden, hvilken
dock för viktigare frågor utgöres af samtliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
