- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1499-1500

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergssjuka - Bersskola - Bergs slussar - Bergs-staten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det ej är det låga lufttrycket i och för sig, som
förorsakar bergssjukan, utan syrebristen. Af de
resultat man erhållit vid försök i s. k. pneumatiska
kabinett har man beräknat, att symtomen af syrebrist
inställa sig hos människan, då syrepartiartrycket i [rättelser nfcn/0014: syrepartialtryck]
lungalveolerna sjunkit till 30 à 35 mm.
kvicksilfvertryck. Detta syrepartiartryck i lungalveolerna [syrepartialtryck]
motsvarade emellertid olika lufttryck i kabinettet för
olika personer, beroende på andetagens djup. Hos
en person, som andades 270 kbcm. 20 ggr i minuten,
uppnåddes gränsen vid ett lufttryck af 500 mm.
kvicksilfver, motsv. 3,300 m. ö. h. Hos en annan,
som andades 400 kbcm. 14 ggr i minuten, låg gränsen
vid ett lufttryck af 360 mm., motsv. 6,000 m. ö. h.
Det visade sig vid dessa försök, att försökspersonerna
ej hade någon svårighet att utföra muskelarbete vid
det låga lufttrycket i kabinettet. Muskelarbetet
syntes tvärtom hafva ett gynnsamt inflytande. Detta
förhållande finner sin förklaring genom en del andra
försök, som lämnat följande resultat. Vid
muskelarbete bildas en del omsättningsprodukter, som
öfvergå från musklerna till blodet. Dessa ämnen
inverka på det s. k. andningscentrum i förlängda
märgen, så att andetagens djup och äfven deras
frekvens tilltaga. Lungornas ventilation blir således
fullständigare, och syrepartiartrycket i [syrepartialtryck]
lungalveolerna närmar sig samma värde som i inspirationsluften.

Vid bergssjukan är oförmågan till muskelarbete ett
af de mest framträdande symtomen. Dessa inställa
sig för öfrigt redan vid 3,000 à 4,000 m. ö. h.,
d. v. s. innan man nått de höjder ö. h., som
motsvara luftförtunningen i de nyssnämnda
kabinettsförsöken. Det vill således synas, som om bergssjukan
förorsakas af något annat än af syrebrist. En del
intressanta undersökningar öfver bergsklimatets
inverkan på ämnesomsättningen har man haft tillfälle
utföra å den försöksstation, "Capanna Regina
Margherita", som blifvit anlagd på Monte Rosa 4,560
m. ö. h. Det visade sig där, att såväl vid hvila
som vid muskelarbete syreförbrukningen å denna höjd
öfver hafvet är betydligt ökad. Vid kabinettsförsök
(i Berlin) förorsakade en motsvarande luftförtunning
ingen ökning af ämnesomsättningen. Ej heller kunde
man iakttaga någon sådan ökning vid
ballonguppstigningar 4,000 till 5,000 m. Det är emellertid
ej uteslutet, att vid försöken å Monte Rosa
ansträngningen vid uppstigningen inverkat.

En egendomlig företeelse, som man iakttagit såväl
vid ballonguppstigningar som å höga berg, är en
betydlig ökning af de röda blodkropparnas antal pr
kbcm. Det vill synas, som om ökningen endast är
skenbar, betingad af ett utträde af blodplasma ur
kärlen, men fenomenet är i alla fall af stort intresse.
Undersökningarna af bergssjukan hafva sin största
betydelse såsom egnade att belysa frågan om klimatets
inverkan på processerna i kroppen.
J. E. J–n.

Bergsskola, ett läroverk, vid hvilket meddelas
praktisk och teoretisk undervisning i till
bergsvetenskapen hörande ämnen. Tyskland eger dylika
anstalter i sina "berg-akademien" och "bergschulen",
Frankrike i sina "écoles des mines".
Bergsakademierna i Freiberg (Sachsen), grundlagd 1765, samt
i Aachen äro bland Europas förnämsta bergsskolor.
Österrike har bergsskolor i Leoben och Přibram,
Ungern i Schemnitz, Frankrike i Paris och S:t
Étienne, Ryssland i Petersburg (bergkadettkåren) och
England i London ("royal school of mines"). I
Amerika finns en bergsskola förenad med Columbia
college i New York.

Sverige har tre bergsskolor: en högre,
bergsskolan i Stockholm (förut i Falun), samt två lägre,
bergsskolorna i Falun och Filipstad. Omkr. 1808
lär det för första gången, hufvudsakligen med
afseende på kopparsmältningen och markscheideriet,
hafva ifrågasatts att bilda en bergsskola i Falun för
bildande af underordnade tjänstemän vid bergslagen.
Saken kom dock ej till stånd förrän med år 1822.
Undervisningen fortgick sedan, med undantag af år
1836, till slutet af 1868. Lärokursen var två-årig.
I allt hade 402 elever begagnat sig af undervisningen.
1869 flyttades skolan till Stockholm. Den är nu
sammanslagen med Tekniska högskolan samt utgör
en gren af dennas tredje och fjärde afdelningar, men
har, ehuru den lyder under nämnda högskolas
direktion, en egen föreståndare. Fyra ordinarie lärare
finnas, nämligen professorer i metallurgi och hyttkonst, i
gruf-vetenskap och i bergsmekanik samt en lektor i
metallurgi. Undervisning meddelas i bergskemi samt
allmän och speciell metallurgi med en vidsträcktare
kurs i järnets metallurgi, vidare i tillämpad
bergartlära och gruf-vetenskap samt i allt hvad till
bergsmekaniken hör, såsom konstruktion af vattenverk,
hammarverk, valsverk, blåsverk, uppfordringsverk
m. m. För elevernas praktiska undervisning i
järnhandtering och grufbrytning vid bruk och bergverk
åtnjuter skolan ett anslag af Järnkontoret å 15,000
kr. Kursen räcker nära 1 1/2 år. (Jfr Tekniska
högskolan
.)

Bergsskolan i Filipstad stiftades 1830
af bergmästaren F. v. Schéele och har därefter
uppmuntrats genom anslag af brukssocieteten och staten.
– Den nuvarande bergsskolan i Falun
bildades 1871, sedan den där förut varande blifvit
flyttad till Stockholm. Båda dessa skolor afse
utbildning af bruksbetjänte i lägre grader samt förmän
och gruffogdar. Undervisningsämnena äro de samma
som vid bergsskolan i Stockholm, men både
inträdesfordringarna och kurserna äro mindre.
Th. N–m.*

Bergs slussar, vid östgöta-linjen af Göta kanal,
bilda den största sammanhängande slussamlingen på
hela kanalsträckan. De förmedla öfvergången från
sjön Roxen till den 40 m. högre sjön Boren. Närmast
den förra, vid Bergs kanal-, post- och telegrafstation,
möta 7 sammanbyggda slussar, därpå en bassäng
och vid dess slut 2 slussar, vidare en helt kort
kanalsträcka, följd af 2 slussar, så 1,012 m. kanal
och 2 slussar (vid Brunnby) samt ändtligen 2 slussar
vid Heda. I närheten af B. ligger Vreta klosters
kyrka.

Bergs-staten utgöres af alla de ämbetsmän, som
handlägga till bergsväsendet, förnämligast
grufhandteringen, hörande angelägenheter, och lyder sedan
1858 närmast under kommerskollegium. Fordom
bestod bergsstaten af bergmästare (som i Falun och
Sala motsvarades af bergshauptmän), geschworner,
markscheider, bergsfogdar, konstmästare, gruffogdar
m. fl. tjänstemän, jämte hvilka dessutom i Sala fanns
en bergsvärdie. Denna stat ändrades i väsentlig
mån genom en kungl. skrifvelse 1853, då
bergsfogdetjänsterna, konstmästartjänsten m. fl. lägre tjänster
indrogos. Äfven geschwornertjänsterna upphörde
och ersattes genom 2 extra gruvingenjörer eller
stipendiater. För Falu bergslag och Sala silfververk
inrättades egna bergslagsstyrelser, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free