- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
83-84

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breislak ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vänstra flygel under Pappenheim. Svenskarnas andra
linje red hastigt upp på flygeln och bildade där
hake bakåt samt afslog Pappenheims sju gånger
upprepade ursinniga anfall. Tillys högra flygel
och midt, som ledo af svenskarnas eld, drogo sig
åt höger, där de snart drefvo sachsarna på flykten,
men mötte kraftigt motstånd från svenskarnas vänstra
flygel. Sedan Pappenheim måst vika, ryckte emellertid
svenskarnas midt och återstoden af deras högra flygel
framåt, togo fiendens på åsen kvarlämnade kanoner,
vände dem mot honom själf och hotade honom i vänstra
flanken. Tilly gaf då slaget förloradt, och hans här
flydde i vild oordning. Svenskarna hade mist 2,100
man, sachsarna 4,000 och de kejserlige 11,000 man
(af hvilka 3,500 i fångar). Denna svenskarnas seger
vållade ett omslag i den politiska ställningen; hela
det protestantiska Tyskland slöt sig till segraren.

Det andra slaget vid B. stod 23 okt. 1642, då
Torstenson med 15,000 man (hvaraf 9,000 kavalleri) där
stötte på fiendens i framryckning stadda 19,000 man
(hvaraf 13,000 kavalleri). De kejserlige utvecklade
sig med högra flygeln vid Klein Podelwitz, den
vänstra vid Widderitsch, svenskarna framför B. Båda
härarnas högra flyglar trängde framåt, men efter
två timmars strid måste österrikarnas kavalleri
taga till flykten, och slutligen nödgades äfven
infanteriet efter en häftig strid vika. Efter
denna seger belägrade Torstenson Leipzig, som
dagtingade 27 nov. - På samma slagfält utkämpades
en del af det stora slaget vid Leipzig 16 okt. 1813.
C. O. N.

Breithaupt [brajt-], en tysk familj, som bland sina
medlemmar räknat flera berömda vetenskapsmän:
1. Johann Kristian B., f. 1736, d. 1800,
blef 1768 hofmekanikus i Kassel och vann rykte
genom en af honom konstruerad murkvadrant och en
distansmätare, hvars konstruktion i senare tid
ofta återupptagits. - 2. Heinrich Karl Wilhelm B.,
den förres son, f. 1775, d. 1856 som professor i
Buckeburg, skref inom den använda matematiken och
teknologien en mängd arbeten, bland hvilka främsta
rummet intages af Beschreibung eines neu erfundenen
markscheideinstruments
(1800). - 3. Friedrich Wilhelm
B
., den förres broder, f. 1780, d. 1855 efter att
en längre tid hafva varit konservator vid Kassels
museum, konstruerade utmärkta grufkompasser, mätbord,
bussolapparater och nivelleringsinstrument samt
(1836) de första grufteodoliterna (till en del
efter sin broders idéer), införde användningen
af differentialskrufven och var i Tyskland den
förste, som förfärdigade de stora, förträffliga
cirkeldelningsmaskinerna (1803-18). 1827 började han
utgifva "Magazin neuester mathematischer instrumente"
(2:a h. 1835, 3:e h. 1846). - 4. Georg August
B
., den förres son, f. 1806, d. 1888, efterträdde 1855
sin fader som konservator vid Kassels museum. Han
förfärdigade 1850 en stor längddelningsmaskin, som
indelar en meter i hvarje åstundadt förhållande, ända
till 1/1000 af en millimeter. Han gjorde dessutom
många förbättringar på de geodetiska instrumenten
samt uppfann den mindre grufteodoliten och flera
nivelleringsinstrument. 1860-76 utgaf han 4:e
-6:e häftena af "Magazin neuester mathematischer
instrumente".

Breithaupt [brajt-], Johann August
Friedrich
, tysk mineralog, f. 1791, blef 1813 inspektor
öfver de akademiska samlingarna i Freiberg och lärare
vid bergsakademien därstädes samt 1827 professor i
oryktognosi. Död 1873. B. slöt sig till Scheerers
uppfattning om graniternas utkristallisering ur en
med öfverhettadt vatten impregnerad magma. Af hans
skrifter må nämnas Ueber die echtheit der krystalle
(1816), Vollständige charakteristik des mineralsystems
(1820, 3 uppl. 1832), hvari han framställer ett eget
mineralsystem, Die parage-nesis der mineralien (1849)
och, hans förnämsta verk, Vollständiges handbuch der
mineralogie (1836-47).

Breitheim [brajthajm], stad i Baden. Se Bretten.

Breitholtz [brajt-], Edvard Julius, militär,
f. 22 juli 1830, genomgick krigsakademien å
Karlberg och utnämndes 1851 till underlöjtnant
vid Svea artilleriregemente, där han efter sin
broder Klas Gustaf B. (f. 1828, d. 1885) 1885
blef öfverste och chef. 1890 utnämndes B. till
generalmajor i armén samt generalfälttygmästare och
chef för artilleriet och förordnades 1892 därjämte
till inspektör för militärläroverken. B. blef 1885
ledamot af krigsundervisningskommissionen och 1886
af Krigsvetenskapsakademien. Han var 1856-67 ledamot
af 4:e militärdistriktets examenskommission, 1856-59
informationsofficer vid Svea artilleriregemente, 1859
-70 lärare vid skjutskolan för infanteriofficerare,
1875, 1877-78 ledamot i artillerikommittén och
1886-90 ledamot i krigshofrätten. Han deltog
i kommissioner för utförande af försök med
räfflade kanoner (1861-63), med infanterigevär
(1864-66), med fältprojektiler (1872-73) och med
krigsbryggeekipage (1874) samt i kommissionerna
för granskning af nytt exercisreglemente (1885)
och tjänstgöringsreglemente för armén (1886). -
Då B. tillträdde generalfälttygmästarbefattningen,
var förändringen af 1867 års (remington-)gevär från
12,17 mm. till 8 mm. kaliber visserligen beslutad, men
blef först under hans tid genomförd. B. anställde
jämväl med det ursprungligen för svartkrut
konstruerade geväret i stor skala försök med röksvagt
krut, och när det visade sig, att geväret i åtskilliga
afseenden behöfde förstärkas, lät han omedelbart
företaga behöfliga förändringar. Därigenom erhöll
Sverige för en jämförelsevis obetydlig penningsumma
100,000 gevär, hvilka på sin tid voro fullt jämförliga
med de flesta utländska med undantag däraf att de
saknade repeterinrättning. Då kaliberminskningen
började drifvas ännu längre än till 8 mm.,
företogos på B:s initiativ omfattande försök med
6,5 mm. repetergevär, hvilka ledde till antagandet
af det i allo utmärkta Mausergeväret m/96. - Inom
fältartilleriet vidtog B. åtskilliga betydelsefulla
förbättringar, såsom införandet af en förbättrad
granatkartesch m/93; för fästningsartilleriet,
särskildt den del däraf, som numera tillhör
kustartilleriet, anskaffades ny materiel till stort
antal; för tillverkning af röksvagt krut anlades
1894 en ny fabrik vid Åker. Äfven åt artilleriets
skjututbildning och framåtskridande i taktiskt
afseende egnade B. under sitt chefskap ett lifligt
intresse. 1898 erhöll B. på ansökan sitt afsked.
H. W. W. (G. af Wdt.)

Breitinger [bra’jt-], Johann Jakob, schweizisk
estetiker, f. 1701 i Zürich, d. 1774 som.professor
vid därvarande gymnasium, var i förening med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 15:58:56 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free