- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
157-158

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brigitta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket omtvistade spörsmål. - Förutom dessa
undersökningar har B. anlitats från många håll
såsom en framstående stålexpert. Sålunda har
han utarbetat den metod, efter hvilken stålet
till svenska arméns gevär numera tillverkas och
värmebehandlas. Inom vårt lands järnhandtering
intar B. ett af de främsta rummen. Sedan
1902 är han ledamot af Vetenskapsakademien.
G. D.

Bring, svensk släkt, som lär härstamma från en
norsk adlig ätt, hvilken vid slutet af 1500-talet
öfverflyttade till Skåne med Mathias Evertssen
B. Dennes son Evert var en mycket rik handlande
i Landskrona. Från en sonson till honom, Ebbe B.,
d. 1737, kyrkoherde först i Bosjökloster, sedan i
Brönnestad, härstamma de nu lefvande släkterna Bring
och Lagerbring.

1. Sven B., häfdatecknare, son till Ebbe B. Se
Lagerbring.

2. Erland Samuel B., den föregåendes brorson,
matematiker, f. 1736 i Ausås socken i Skåne, blef
1750 student i Lund, tog 1757 juridisk ämbetsexamen
och var därefter sysselsatt såsom praktisk jurist.
1762 blef han docent i den juridiska fakulteten
och 1765 den förste innehafvaren af notariesysslan
vid universitetet. 1766 blef han filos.
magister och 1770 e. o. adjunkt, hvarefter han i
nio år, under Lagerbrings tjänstledighet, uppehöll
den historiska professuren, till hvars ordinarie
innehafvare han utnämndes 1779. Död 1798. - På det
historiska området förvärfvade sig B. icke något
namn af betydenhet. Det egentliga fältet för hans
vetenskapliga verksamhet var matematiken, och de
arbeten, som han inom denna vetenskap efterlämnat i
handskrift (7 vol. i Lunds univ.-bibliotek), anses
visa, att han i åtskilliga fall höjde sig öfver sina
samtidas ståndpunkt. Bl. a. författade han Minne
öfver And, Rydelius
(1782, utg. af Gjörwell 1802).

3. Ebbe Samuel B., den föregåendes brorson,
lärd, f. i össjö i Skåne 1785, blef student i Lund
1798, filos. magister 1808 och docent i
lärdomshistorien 1809. Efter att en tid ha idkat
medicinska studier, öfvergick han till
juridiken, aflade 1815 juris kandidatexamen,
blef 1819 adjunkt i kriminallagfarenhet och
1821 Fremlings efterträdare som professor
i teoretisk filosofi. 1828 utnämndes han till
professor i historia, hvilket ämbete han innehade
till sin död, 1855. B., som 1841 erhållit
prästerlig ordination, var sedan tillika
kyrkoherde i Bjärshögs och Oxie prebendepastorat. -
"B. var en af den polyhistoriska lärdomens siste
representanter och förrådde måhända äfven
de brister, af hvilka denna åtföljdes" (Weibull).
Hans tryckta skrifter utgöras hufvudsakligen af
ett mycket stort antal akademiska disputationer
samt åtskilliga politiska broschyrer. Bland hans
särskildt utgifna arbeten förtjäna nämnas Grunderna
till svenska civillagfarenheten, uti systematisk
ordning
(1819).

4. Ebbe Gustaf B., den föregåendes sysslings
son, biskop, teologisk författare, f. 4 juli 1814 i
Askersund, blef student i Uppsala 1829 och i Lund
1832, filos. doktor vid sistnämnda universitet 1835,
förordnades till docent i dogmatik och moralteologi
1837 och prästvigdes s. å. 1844 utnämndes
han till teologie adjunkt och s. å. till prost
öfver egna församlingar. 1839-47 förestod han
nästan oafbrutet olika professorsämbeten i den
teologiska fakulteten, och 1848 utnämndes han till
professor i
pastoralteologi samt 1856 tillika till domprost i
Lund. 1861 utnämndes han till biskop i Linköping. 1860
blef han teologie doktor. 1870 uppfördes han i andra
rummet på förslag till ärkebiskop.
illustration placeholder

Såsom fullmäktig
för Lunds stift var han under riksdagarna 1853
och 1856 ledamot af prästeståndet, i hvilket han
1862-63 och 1865-66 hade plats såsom själfskrifven
ledamot. Under den första af dessa riksdagar var han
ledamot af prästeståndets enskilda utskott
(pastoralafdelningen), under den andra och
tredje af lagutskottet samt under den fjärde af
konstitutionsutskottet. Vid kyrkomötena 1868, 1873
och 1883 var han vice ordförande, men vid kyrkomötet
1878 hade han på grund af sjuklighet undanbedt
sig alla förtroendeuppdrag. B. var jämväl ledamot
af flera kommittéer: för utarbetande af förslag
till nya predikotexter (1850), för omarbetande
af kyrkohandboken och katekesen (1852) samt för
utarbetande af ny katekes (1869 och 1875). Oskar
II:s tre äldste söner blefvo af honom beredda till
sin första nattvardsgång. Som biskop höll han fyra
prästmöten (1862, 1868, 1874 och 1882). Han dog
i Linköping natten mellan 12 och 13 aug. 1884. -
B. var en af de förnämste målsmännen för den strängt
lutherskt kyrkliga (s. k. högkyrkliga) riktningen i
vårt land. Äfven i politiska frågor höll han sig på
den konservativa sidan. Tillsammans med H. M. Melin
utgaf B. 1841-42 "Theologisk quartalskrift" samt,
i förening med A. N. Sundberg och V. Flensburg,
1855-64 "Svensk kyrkotidning". I dessa tidskrifter
finnas flera bidrag af hans hand. Bland hans öfriga
skrifter må nämnas: Om det kyrkliga pericopsystemet
(1851), Högmessopredikningar (1862) och Kyrkotukten
enligt svenska kyrkans gällande ordning
(1865). -
Jfr G. Billing, "Ebbe Gustaf Bring, några minnesblad"
(1886).

5. Sven Libert B., den föregåendes kusin, teolog, f. 3
febr. 1826 i Össjö, Skåne, tog 1844 studentexamen
i Lund, där han 1850 blef filos. doktor samt
1855 teol. kandidat och prästvigd. Docent i
systematisk teologi 1856, tjänstgjorde han såsom
t. f. legationspredikant i London flera månader
under åren 1857 och 1860, uppfördes på förslag
till teol. adjunktur 1859 och utnämndes 1862 till
kyrkoherde i Torrlösa. Han var preses vid prästmötet
i Lund 1864 och blef teol. doktor 1868. Vid
biskopsvalet i Kalmar 1875 innehade han andra
förslagsrummet. 1886 utnämndes B. till professor i
praktisk teologi i Lund samt kyrkoherde i Hällestads
prebendepastorat. 1888 förordnades han till ledamot
af kommissionen för revision af kyrkohandboken
och var 1893 medlem af kyrkomötet. Af B:s utgifna
skrifter må nämnas Dogmatisk utveckling af
gudsbegreppet
(akad. afh. 1859), Kyrkotukten betraktad
från biblisk ståndpunkt
(1859), Grunddragen af den
kristliga trosläran
(2 dlr, 1869-77), Passionsbok,
betraktelser öfver Kristi lidande på hvar dag i fastan

(1875), Treenighetsbegreppets ethiska


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free