- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
219-220

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brobyggnadskonst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

generalmajor. Från 1802 tjänstgjorde han i Canada och
blef 1810 militärbefälhafvare i öfre Canada, där
han genast vann starkt personligt inflytande öfver
indianstammarna. Då en amerikansk kår under
general Hull 1812 plötsligt inbröt i landet,
samlade B. sin underlägsna truppstyrka, inneslöt Hull
i Detroit och tvang honom 16 aug. att kapitulera,
för hvilken bragd han belönades med adelskap.
Under en strid vid Queenstown mot en ny amerikansk
invasionshär blef B. dödligt sårad, 13 okt. 1812.
Han firas i öfre Canada som en nationalhjälte. Ett
1824 öfver hans graf på slagfältet rest minnesmärke
sprängdes 1840 i luften af en irländsk amerikan,
men har sedermera återställts; det utgöres af en
väldig pelare med B:s staty öfverst. Efter honom
äro uppkallade staden Brocksville och andra orter
i Ontario. Jfr F. B. Tupper, "Life and correspondence
of sir I. Brock" (2:a uppl. 1847). V. S-g.

Brock, Ludvig Frederik, dansk officer
och politiker, f. 1774 i Gudbrandsdalen i Norge,
d. 1853. Han utarbetade redan 1799 en plan att
göra Gudenaa segelbar från Randers till Silkeborg,
blef 1805 adjutant hos dåv. kronprinsen (Fredrik
VI) och 1809 hos prins Kristian Fredrik (Kristian
VIII). Den sistnämnde åtföljde han 1813 såsom
stabschef till Norge. B. utöfvade stort inflytande
på honom, i synnerhet genom att öfvertala honom
till medgifvandet af en fri författning. 14 aug.
1814 afslöt B. konventionen i Moss med den svenske
kronprinsen (Karl Johan) och tryggade därigenom
Norges själfständighet vid föreningen med Sverige.
1815-22 var han ånyo adjutant hos Fredrik VI,
och 1824 blef han tullinspektor i Randers, men måste
1829 till följd af blindhet lämna denna befattning.
1836-44 var han, trots sin blindhet,
ständerdeputerad och talade varmt för införandet af
allmän värnplikt, afskaffande af nummerlotteri och
konsumtionsafgift samt varnade ifrigt konung och
folk för de augustenborgske prinsarnas upprorsplaner.
E. Ebg.

Brock, Gustaf Edvard, dansk jurist och
politiker, f. 1816 i Köpenhamn, d. 1878, blef 1847
öfverrättsprokurator och 1849 höjesteretsadvokat
samt gjorde sig känd som en vältalig och
skarpsinnig sakförare. 1856 var han den af folketinget
valde åklagaren i riksrätten mot ministären Örsted
och försvarade 1867 inför höjesteret "Dagbladets"
redaktör, Bille, i den då mot honom väckta
högmålsprocessen. 1860 valdes B. i Köpenhamn till
ledamot af landstinget och blef sedermera ständigt
återvald. I öfverläggningarna om alla juridiska
frågor tog han en ledande del och var bl. a. 1865
ordförande i utskottet för behandling af den nya
strafflagen, vid hvars utarbetande han hade
medverkat sedan 1859. 1857 och 1868 var han medlem
i tvenne kommittéer för ombildning af rättegångsväsendet.
E. Ebg.

Brock [brå’k], Thomas, engelsk bildhuggare,
f. 1847 i Worcester, var länge biträde åt Foley och
fullbordade dennes efterlämnade oafslutade arbeten,
bl. a. O’Connel-monumentet i Dublin. Af B:s
själfständiga arbeten må nämnas Herakles kväfver
Antaios
, ryttargruppen Ett farans ögonblick (inköpt af
engelska staten), Poesiens genius samt porträttstatyer
af Richard Baxter, Robert Raikes, Rowland
Hill
och skalden Longfellow (för Westminster abbey)
m. fl.

Brockelmann, Karl, tysk filolog, f. 1868 i
Rostock, ordinarie professor i semitisk språkvetenskap
i Königsberg, har utgifvit Lexicon syriacum
(1895), Geschichte der arabischen litteratur
(1898-1902) och Syrische grammatik (1899-1901),
hvarjämte han utgifvit Ibn Qutaibas "’Ujûn al ahbâr"
(1903), bearbetat 5:e upplagan af A. Socins
arabiska grammatik (1904) m. m.

Brocken l. Blocksberg, högsta toppen i
Harz, i preussiska regeringsområdet Magdeburg.
Höjd 1,142 m. Det är medelpunkt i Brockengebirge,
som fått sitt namn efter B. och som är hufvudmassan
af Oberharz. B. är snöbetäckt från nov. till juni.
Vid foten af berget upprinna floderna Bode, Ilse,
Oker, Ecker, Radau och Holzemme. Jfr Blocksberg.

Brockenhuus [-hus], dansk adlig ätt, känd från
1400-talet. Ännu fortlefva tvenne linjer:
B.-Lövenhjelm (sedan 1699) och B.-Schack,
den senare 1822 upphöjd till greflig värdighet och
egande dels stamhuset Giesegaard på Själland, dels
godsen Gram och Nyböl i Nordslesvig. Mest känd
af släkten B. är Frans B., f. 1518, hvilken som
lensmand på Nyborg sedan 1545 ledde borgens
befästande och dessutom styrde största delen af Fyn.
1562 blef han riksråd och 1567 marsk. Under
sjuårskriget var han såsom fotfolkets anförare Daniel
Rantzaus förnämste medhjälpare, såväl vid Svarterå
1565 som under vinterfälttåget 1567-68 och på
reträtten öfver Holaveden. Han dödades 1569 vid
belägringen af Varberg, ungefär samtidigt med Rantzau.
- Hans ena sondotter Rigborg B., f. 1579, d.
1641, satt inmurad på sin faders gård Egeskov från
1599 ända till 1604, emedan hon hade låtit en ung
adelsman förföra sig. Hon fick sedan litet mera
frihet, men fick lämna sitt hem endast för att besöka
kyrkan. Hennes syster blef moder till Korfitz Ulfeld.
- Jakob B., f. 1521, d. 1577, den förstnämndes
broder, blef 1563 som amiral öfvervunnen och
tillfångatagen vid Bornholm och därpå släpad genom
Stockholms gator i triumftåget för segraren Jakob
Bagge; han lösgafs först efter freden 1570.
E. Ebg.

Brockenspöket (ty. Brockengespenst), meteor., en
företeelse, som tämligen ofta visar sig i bergstrakter,
såsom i Alperna, Karpaterna, Anderna och äfven
på berget Broeken i Harz, hvarifrån den fått sitt
tyska namn. När vid solens upp- eller nedgång på
motsatta sidan af berget täta dimmor uppstiga från
dalarna, kastas på dimman en kolossal skugga af
berget med alla på detsamma varande föremål.
Denna skugga synes mycket stor på grund af en
falsk föreställning om dess afstånd i dimman.
Vanligen ser iakttagaren en skuggbild af sig själf i
kolossala dimensioner efterhärma alla hans rörelser.
Ofta omgifves skuggan af iakttagarens hufvud af
färgade ringar, som, liksom mångårdar, uppkomma
genom ljusets böjning i närheten af de små
dimpartiklarna. Denna ringbildning kallas efter den
spanske naturforskaren Ulloa, som observerade
densamma i Anderna, Ulloas ring.
R. R.*

Brockes, Barthold Heinrich, tysk skald,
f. 1680, d. 1747 som kejserlig pfalzgrefve och
befälhafvare för Hamburgs borgarmilis. B. öfversatte
dikter af Marini, Pope och Thomson samt
författade ett passionsoratorium och religiösa
naturbetraktelser, hvilka utkommo under titeln Irdisches
vergnügen in Gott
(1721-48). På svenska finnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free