- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
251-252

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broms ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upphäfd, därigenom att den nya ventilen Tid häftig
bromsning öppnar en förbindelse direkt mellan
bromscylindern och hufvudledningen, hvarigenom
tryckminskningen i denna senare fortplantar sig
med utomordentlig hastighet. Westinghouses broms är
allmänt införd vid de nordamerikanska banorna, vidare
i England, Tyskland, Belgien, Holland, Frankrike
m. fl. länder och användes i Sverige å sträckan
Gellivare-Riksgränsen för de tunga malmtågen. Bland
lufttrycksbromsarna märkas äfven de, som konstruerats
af Soulerin, Carpenter, Schleifer, Boyden m. fl.,
alla snabbverkande.

Hardys luftsugbroms användes jämte Körtings bl. a. å
de svenska statsbanorna. Längs hela tåget går en
rörledning, ur hvilken luften, vid ångbanedrift
medelst en å lokomotivet anbringad ångejektor,
ut-suges. Å hvarje vagn finnes en eller två
broms-cylindrar. Bromscylindern är upphängd vertikalt
i tappar och har en rörlig kolf, medelst utväxling
verkande å bromsblocken. Rummet under kolfven
står i direkt förbindelse med hufvudledningen,
under det att det öfre rummet är förbundet med en
hjälp-reservoar och skiljes från hufvudledningen af
en kulventil, så anordnad, att luften kan utsugas ur
rummet ofvan kolfven och därmed ur hjälpreservoaren,
men ej kan dit inströmma från hufvudledningen. Då
bromsen skall lossas, utsuges luften ur ledningen,
så att luftförtunning eger rum både öfver och under
kolfven i bromscylindern. Vid bromsning insläpper
föraren genom en klaff luft i ledningen, hvarvid
denna verkar å undersidan af kolfven, som upplyftes
och tilldrager bromsklossarna. Körtings luftsugbroms
verkar på samma sätt som föregående, men skiljer sig
från denna i detaljanordningarna. Båda dessa bromsar
lämpa sig endast för kortare tåg, emedan de ej äro
snabbverkande.

Å elektriskt drifna fordon, såsom spårvägs-
och järnvägsvagnar samt automobiler, användas
elektromagnetiska bromsar å drifaxeln (se ofvan). För
stannnnde af elektriskt drifna tyngre järnvägsvagnar


illustration placeholder

Fig. 9.

begagnas äfven magnetiska skenbromsar, af hvilka här
må anföras Westinghouses system. Själfva bromsen
utgöres af en kombination af vanlig hjulbroms
och skenbroms. En skenbroms består af ett system
bromsskor, hvilka vid bromsning pressas mot skenans
öfverkant, hvarvid en del af vagnens vikt förlägges
å dem. Emedan det är svårt att anordna bromsskorna
så, att de leda vagnen lika säkert, som hjulen göra,
kan endast så stor del af vagnens vikt förläggas
på de förra, att den å hjulen återstående rikten
blir tillräcklig att säkert föra vagnarna. Af denna
orsak användes skenbromsen ej enbart. Fig. 9 visar
en magnetisk broms. Bromsskorna a, förenade medelst
elektromagneten b, hållas på
lämpligt afstånd från skenorna af spännfjädrarna c. Från
a utgå skjutstängerna d, som verka å häfstängerna
e. Dessa äro upptill förenade med stången f och på
midten med bromsklossarna g, som äro upphängda i
hängjärnen h. Vid bromsningen levereras strömmen af
de elektriska motorerna, gående som generatorer, och
delas mellan elektromagneterna och reostatmotstånden
i lämpligt förhållande. Bromsskorna a blifva
härvid magnetiska och attraheras till skenorna. Af
friktionen mellan bromsskor och skenor föras de
förra i en mot vagnens rörelseriktning motsatt led
(å fig. tänkas bromsskorna förda åt höger). Den
vänstra af de teleskopiska häfarmarna d släpper
härvid motsvarande häfarm e, som tager stöd mot
i, den högra bromsklossen g tilldrages, stången f
föres till vänster och tillpressar den vänstra
klossen g. Friktionsmotståndet mellan klossarna
a och skenorna åstadkommer ett motsvarande
tryck å hjulbromsklossarna. Till den vanliga
hjulbromsningen kommer alltså skenbromsningen
samt dessutom motorernas bromsande kraft.
G. Y. S.

Broms, Gustaf Emil, industriman, mecenat, f. 5
sept. 1849 i Stockholm, d. 29 okt. 1903 därstädes, kom
tidigt i tjänst hos trävarufirman Bergman, Hummel &
komp., var i tio år dennas prokurist vid kontoret
i Nederkalix och blef där dansk vice konsul. Han
var därefter chef för nämnda firmas hufvudkontor
i Stockholm, idkade sedan egen trävarurörelse där
och egnade sig från början af 1890-talet åt den
norrbottniska grufindustrien. Med öfverstelöjtnant
K. O. Bergman och direktör A. Hummel bildade han
1890 aktiebolaget Gellivare malmfält, som åstadkom
ett starkt uppsving i denna landsändas förhållanden
(se Gellivare). B. blef hufvudintressent i detta
bolag och sedermera äfven i Luossavaara-bolaget, sedan
Gellivarebolaget 1892 hade förvärfvat aktiemajoriteten
i detsamma. Med ovanlig energi och under stora
vidrigheter, som både framkallades af och framkallade
hans egen hänsynslöshet, arbetade han för dessa bolags
utveckling, men frånträdde deras ledning 1901. En
af drifkrafterna i B:s verksamhet anses ha varit en
stark ärelystnad, som gick ut på att förvärfva en stor
förmögenhet för att därmed kunna främja allmännyttiga
företag, ehuru han ej hann utföra sina planer. Han
gaf betydliga anslag till folkhögskolan i Matarengi
och anlade en större jordbruksdomän i Tornedalen för
att främja egna-hems-rörelsen. Vidare understödde
han den biologiska forskningen genom ett anslag
af 40,000 kr. till nybyggnader vid Kristinebergs
zoologiska hafsstation, bekostade med inemot
100,000 kr. G. Kolthoffs zoologiska expedition till
Spetsbergen och östra Grönland 1900 samt utfäste 1903
erforderliga medel till en större, under samme ledare
förberedd vetenskaplig expedition till de japanska
och kinesiska hafven samt Kamtsjatka, hvilken dock
inställdes till följd af rysk-japanska kriget.

Bromsare, tågbetjänt, som åker på en bromsvagn i
blandadt tåg eller godståg och som har till åliggande
att sköta den å vagnen befintliga handbromsen.
H. L.

Bromsback, maskinb. Se Broms.

Bromsband, maskinb. Se Broms.

Bromsblock. Se Broms.

Bromsdynamometer (af grek. dynamis, kraft, och
metrein, mäta), tekn., en apparat för uppmätning af
det mekaniska arbete, som genom en axel



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free