- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
343-344

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruneau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

företrädesvis matematik och mekanik samt Dante och den
heliga skrift, men hans böjelse för konsten tog
snart ut sin rätt.
illustration placeholder

Med faderns bifall ingick han
först i guldsmedslära, men redan 1402 kunde han såsom
bildhuggare uppträda i täflan med Ghiberti, då det
gällde att pryda baptisteriet i Florens med en andra
bronsdörr. Huru förtjänstfullt B. löste uppgiften,
Isaks offrande (i bronsrelief), kan man ännu se af
det i Florens förvarade arbetet. Men Ghiberti blef
den segrande i täflingen, och denna motgång bidrog
i väsentlig mån att rikta B:s intresse på en annan
konstart: arkitekturen. (Längre fram, omkr. 1416,
uppträdde han likväl ännu en gång som bildhuggare,
då han, täflande med Donatello, skulpterade i trä
den ädelt formbehandlade Kristus på korset, som nu
finnes i S:ta Maria novella i Florens.)

illustration placeholder
Kupolen af domen i Florens.


I sällskap med Donatello begaf han sig
ofördröjligen till Rom, där de båda vännerna till
en början försörjde sig såsom guldsmeder, under
det de med ifver studerade den eviga stadens antika
ruiner, hvilka de noggrant uppmätte och aftecknade
i de minsta detaljer. De följande åren, till 1415,
tillbragte B. omväxlande i Rom och Florens
och lade då grunden till sin storhet. När man hunnit
så långt med domkyrkan i sistnämnda stad, att endast
uppförandet af kupolen återstod, utlystes, 1418,
en täflan för detta arbetes verkställande. B., som
i Rom noga studerat de gamles konstruktionssätt
(framför allt Panteons kupolbyggnad), framlade
då sina förslag, till hvilka likväl ingen ville
lyssna. En ny kongress af arkitekter sammanträdde
1420, och efter otaliga tvister och mycket bråk - den
bekanta, sedermera på Columbus öfverförda anekdoten
om ägget lär förskrifva sig från ett uppträde i
denna församling - blef arbetet anförtrodt åt B.,
sedan ingen annan vågat åtaga sig detsamma. 1425
grep han sig an, och 1434 blef det djärfva
företaget lyckligen fullbordadt. (Lanternan, efter
hans ritning, blef likväl icke färdig förrän
1461.) Öfver en hög, åttkantig tambur uppstiger
den smärta kupolen i elliptisk rundning och, här
för första gången, med dubbel hvälfning, en inre
och en yttre (skyddskupol). Denna kupolbyggnad,
som blef förebilden till bl. a. Michelangelos
ryktbara kupol på Peterskyrkan i Rom, har emellertid
sin största betydelse i konstruktionen. Långt
viktigare för arkitekturens utveckling blefvo B:s
öfriga florentinska verk, i hvilka han förstod att
med antikens tankar harmoniskt sammansmälta goda
medeltidsmotiv och sina egna konstnärliga idéer. Också
har han för dessa arbetens skull blifvit kallad den
moderna byggnadskonstens grundläggare. Bland hans
kyrkbyggnader i Florens, i hvilka han nyttjade den
kupoltäckta centralbyggnaden för kapellartade verk
och den treskeppiga kolonnbasilikan för större kyrkor,
må nämnas Capella de’ Pazzi (börjad omkr. 1420),
den nya stilens första representant, S. Lorenzo,
Maria degli angeli
(centralbyggnad, ofullbordad) och
S. Spirito (fulländad efter hans död). Af honom är
äfven den eleganta kolonnhallen till hittebarnshuset
vid Annunziata i Florens. På den florentinska
palatsbyggnaden utöfvade B. ett genomgripande
inflytande genom Palazzo Pitti, renässansens
första stora palats och tillika världens sublimaste
profanbyggnad. Äfven för måleriets utveckling blef
han af stor betydelse, enär han var den förste,
som uppställde fasta lagar för den perspektiviska
teckningen. Slutligen må nämnas, att han gjorde sig
ett namn jämväl som vatten- och fästningsbyggare. Till
hans lärjungekrets hörde bl. a. Michelozzo di
Bartolomeo, som troget gick i sin mästares fotspår,
och den mer själfständige L. B. Alberti. R-n.*

Brunel-skena, en efter sin konstruktör, Brunel,
uppkallad järnvägsskena af det bredfotade slaget,
formad som ett omvändt U med tämligen stora
anliggningsytor mot syllarna. Den användes numera,
egentligen blott i vissa länder, på broar och kallas
äfven broskena eller, i anledning af sin form, hatt-
eller portskena. H. L.

Brunér, Edvard Jonas Vilhelm af, finsk filolog,
f. 1816 i Borgå, blef 1832 student, 1840 docent i
romerska litteraturen och 1851 professor i samma
ämne. Genom ett själfullt föredrag och en i hög
grad vårdad öfversättning af romerska författares
arbeten förstod han att draga till sig en talrik
krets af lärjungar, och genom sitt älskvärda, humana
sätt vann han ungdomens synnerliga tillgifvenhet
och högaktning. Såsom vetenskaplig författare
förvärfvade han ett aktadt namn genom sina akademiska
disputationer och flera i "Acta


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:54:46 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free