- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
587-588

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bulu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bunge, bot. Se Samolus.

Bunge, socken i Gottlands län, Norra häradet. 3,378
har. 513 inv. (1904). Annex till Rute, Visby stift,
Norra kontraktet. Kyrkan, som under medeltiden lär
varit en vallfartskyrka, uppgifves vara uppförd
år 1221. Detta årtal kan dock icke gälla kyrkans
äldsta del, tornet, som är romanskt, men väl långhus
och kor, hvilka äro uppförda i spetsbågsstil.
Hs Hd.

Bunge, svensk, från Tyskland härstammande ätt,
som är historiskt påvisbar i Sverige redan 1476. En
yngre gren blef adlad 1710 och baroniserad 1731 under
namnet B., och en äldre gren adlades 1720 under namnet
Bungencrona (se d. o.). Till den yngre grenen hörde
Sven B. (se nedan), som 1782 upphöjdes i grefligt
stånd. Den grefliga ätten utslocknade 1815 med hans
son, öfverhofjägmästaren Mårten B.

Sven B., grefve, riksråd, f. 5 nov. 1731 i Stockholm,
studerade i Uppsala, blef 1748 auskultant i Svea
hofrätt och 1750 kommissionssekreterare i Paris,
där han under Ulrik Scheffers frånvaro vid riksdagen
i Stockholm 1755-56 förestod svenska beskickningen
såsom chargé d’affaires. Han befordrades 1762 till
kansliråd och 1769 till hofkansler. Gustaf III kallade
honom 1773 till riksråd och upphöjde honom 1782 i
grefligt stånd. Vid rådsinstitutionens afskaffande
1789 drog sig B. tillbaka till privatlifvet. Han afled
i Stockholm l febr. 1801. B. var en af hattpartiets
främste män och tillhörde sekreta utskottet vid
riksdagarna 1760-62, 1769-70 och 1771-72. Han
visade sig i allmänhet som en sansad partiman
och sökte vid förstnämnda riksdag på allt sätt
rädda riksrådet från efterräkningar för Sveriges
inveckling i pommerska kriget. Vid samma riksdag
uppträdde han, såsom medlem af sekreta handels- och
manufakturdeputationen, med ett märkligt anförande
mot ett förslag af manufakturutskottet att i strid
med regeringens proposition ytterligare öka det
redan förut betydliga näringstvånget. B. gjorde sig
därvid till målsman för en utsträckt näringsfrihet,
liksom han i allmänhet med förkärlek egnade sig åt
ekonomiska frågor. 1769-70 uppträdde han som en af
mössrådets skarpaste och farligaste motståndare. Vid
riksdagen 1771-72 understödde han ifrigt Gustaf III
i dennes försök att genom personlig medling förlika de
inbördes oeniga riksstånden, och efter revolutionen 19
aug. 1772 var han en af konungens varmaste anhängare.

Bunge. 1. Friedrich Georg von B., rysk historiker,
urkundsutgifvare, f. 1802 i Kijev, blef 1823
docent i juridik vid Dorpats universitet, var
1831-65 professor därstädes, bosatte sig sedermera
i Tyskland och dog 1897 i Wiesbaden. Han författade
bl. a. Das liv- und esthländische privatrecht (2
bd, 1838-39; 2:a uppl. 1847-48), Einleitung in die
liv-, esth- und kurländische rechtsgeschichte

(1849), Das kurländische privatrecht (1851),
Baltische geschichtsstudien (1875), Geschichte des
gerichtswesens und gerichtsverfahrens in Liv-, Esth-
und Kurland
(1874), Das herzogthum Esthland unter
den königen von Dänemark
(1877). I förening med
Madai utgaf han "Sammlung der rechtsquellen Liv-,
Esth- und Kurlands" (afd. I, 2 bd, 1845-46) och
"Theoretisch-praktische erörterungen aus den in Liv-,
Esth- und Kurland geltenden rechten" (5 bd,
1839-53); vidare utgaf han "Archiv für die geschichte
Liv-, Esth- und Kurlands" (7 bd, 1842- 54) samt
de för forskaren oumbärliga arbetena "Esth- und
livländische brieflade" (2 bd, 1856-61, i förening
med R. von Toll och E. Pabst) och "Liv-, esth- und
curländisches urkundenbuch" (6 bd, 1853 -73; fortsatt
af Hildebrand), omfattande tiden 1093-1423. B. var
ock hufvudredaktör af "Dorpater jahrbücher für
litteratur, statistik und kunst" (5 bd, 1833-35).

2. Aleksandr von B., den förres broder, rysk
botanist, f. 1803, d. 1890, var 1836-68 professor
i Dorpat. Han gjorde flera vetenskapliga resor
(i det inre Asien, Kina, Persien o. s. v.) och
utgaf bl. a. Enumeratio plantarum, quas in China
boreali collegit A. v. B.
(1831), Plantarum
mongolico-chinensium decas I
(1835), Beitrag
zur kenntnis der flora Russlands und der steppen
Centralasiens
(1851), Labiatæ persicæ (1873)
och en mängd växtmonografier. Hans bidrag till
Central-Asiens, Altais och Persiens flora äro
likaledes mycket värderika.

3. Aleksandr B., den föregåendes son,
rysk resande, i. 1851 i Dorpat, marinläkare i ryska
flottan, deltog 1882-84 i den af ryska geografiska
sällskapet utrustade Lena-expeditionen och
ledde 1885-86 jämte baron von Toll en expedition till
Janaområdet och Nysibiriska öarna. Resultaten af
sina därunder gjorda undersökningar offentliggjorde
han i ryska vetenskapsakademiens skrifter.
1893 åtföljde han den engelske kaptenen Wiggins, som
med några fartyg, lastade med handelsvaror och
skenor för den sibiriska järnvägen, lyckligt
uppnådde Jenisejs mynning.

Bunge, Nikolaj Christjanovitj, rysk nationalekonom och
statsman, son af en professor i medicin, f. 1823 i
Kijev, d. 1895, blef professor i politirätt vid denna
stads universitet, hvars rektor han var 1859. Han
var en tid direktör för riksbankens filial i Kijev
och utnämndes 1881 till finansminister. Genom
att höja tullarna befordrade han industriens
utveckling, särskildt sockerindustriens, hvilken
främjades äfven genom exportpremier och vann en
betydande utveckling. Han arbetade också för en
rättvisare beskattning, beredde lättnader för
bönderna att förvärfva jord och afskaffade salt-
och koppskatten. 1885 grundade han adelsbanken, 1886
bondebanken, båda statsinrättningar. B. införde vidare
fabriksinspektion i Ryssland och vidtog åtgärder mot
minderårigas användande i fabrikerna. 1887 lyckades
det hans motståndare att få honom aflägsnad från
hans ämbete, men han utnämndes då till president
i ministerkommittén. B. var ledamot af ryska
vetenskapsakademien och skref flera arbeten i ekonomi,
statistik och politik.

Bunge, Rudolf, tysk vitterhetsidkare, f. 1836 i
Köthen, fabriksegare därstädes, med hofråds titel,
har bl. a. författat sorgspelet Der herzog von
Kurland
(1871; 4:e uppl. 1900) och en cykel af fem
Tragödien (1875), afsedda att framställa kristendomens
inverkan på folkens politiska lif, förutom några andra
teaterpjäser, åtskilliga operalibretter (bl. a. till
Nesslers "Trompeter von Säckingen"), diktsamlingen
Heimath und fremde (1864; 4:e uppl. 1899), en roman
på vers, Camoëns (1891), Buren-lieder (boervisor;
1901) m. m.

Bunge, Gustaf, tysk fysiolog, f. 1844 i Dorpat,
utnämndes 1874 till docent i nämnda stad och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free