- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
647-648

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1904 med en samling Minnen, som 1905 följdes af
Post skriptum.

Burman, Erik Olof, filosofisk skriftställare,
f. 7 okt. 1845 i Yttertafle by, Umeå landsförsamling,
blef 1865 student i Uppsala, 1871 filos.
kandidat, 1872 filos- doktor på af handlingen Om
kunskapens möjlighet
och kallades s. å. till docent i
teoretisk filosofi. Han företog 1873-77, delvis
med stipendium, resor i Tyskland, Frankrike,
Schweiz och Italien, där han dref filosofiska studier,
som satte frukt bl. a. i Om den nyare italienska
filosofien
(i Uppsala univ:s "Årsskrift", 1879).
B. innehade 1888 tredje förslagsrummet till
professuren i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet
och utnämndes 1896 till professor i praktisk filosofi
därstädes. B:s viktigaste filosofiska arbeten äro Om
Kants kunskapslära
(1884), Om teismen (1886), Die
transscendentalphilosophie Fichtes und Schellings
dargestellt und erläutert
(1892; i "Skrifter, utg.
af Humanistiska vet. samf. i Uppsala") och
Schleiermachers kritik af Kants och Fichtes sedeläror (1894;
ibd.). B., som utmärker sig för ett ovanligt logiskt
skarpsinne, ansluter sig i det hela till den boströmska
filosofien, hvars principer han dock sökt själfständigt
bearbeta i en riktning, som i viss mån torde vara
påverkad af Fichtes rena idealism. Sitt största
intresse har han egnat de kunskapsteoretiska och
metafysiska frågorna. I sina historiska undersökningar
har han företrädesvis sysselsatt sig med den
fichte-schelling-hegelska filosofien, öfver hvilken han
vid universitetet hållit en rad värderika
föreläsningar. Ledamot af Humanistiska vetenskapssamfundet
i Uppsala 1889.

Burmaner (Birmaner). Se Burma, sp. 641.

Burmann, Peter B. d. ä., holländsk filolog, f.
1668 i Utrecht, d. 1741 i Leiden, blef 1696 professor
i Utrecht och 1715 i Leiden. B. verkade som
utgifvare af ett mycket stort antal klassiska författare
(Lucanus, Ovidius, Suetonius, Petronius,
Quintilianus m. fl.) samt "Sylloge epistolarum" (1727),
en för filologiens historia viktig samling af bref från
samtida filologer. - Hans brorson, Peter B. d. y.,
f. 1714, d. 1778, var likaledes en flitig utgifvare af
klassiker.

Burmann (Burmannus), Johannes,
nederländsk botanist, f. 1706, d. 1779 som professor i
botanik i Amsterdam, var lärjunge till Boerhaave och
författare till flera berömda botaniska arbeten, såsom
Thesaurus zeylanicus 1737 och Rariarum africanarum
plantarum ad vivum delineatarum X decades

1738-39. Linnés bref växling med B. och hans son
Nikolaus Laurens B. (f. 1734, på besök i
Uppsala 1760, professor i Amsterdam 1769, d. 1793)
utgafs i Groningen 1830 af H. C. van Hall.
(T. K.)

Burmeister, livländsk släkt, härstammande från
Ösel. Dess mest bekante medlem, Kristofer
von B.
, krigare, ingick i svensk krigstjänst under
Gustaf Adolfs fejd mot Polen, var 1645 öfverstelöjtnant
och adlades 1650. År 1656 blef han
kommendant i Pernau och sedermera öfverkommendant
och landshöfding i Keksholm, i hvilken egenskap
han med kraft ledde försvaret mot ryssarna
under de brydsamma åren 1656 och 1657. Död
omkr. 1670.
E. G. P.*

Burmeister [-maj-], Herrmann, tysk
naturforskare, f. 1807 i Stralsund, d. 1892 i Buenos Aires,
blef 1842 professor i zoologi i Halle samt valdes 1848
till medlem af Frankfurtförsamlingen och sedermera
af den preussiska deputeradekammaren, där han slöt
sig till det demokratiska partiet. Missnöjd med de
politiska förhållandena, begaf han sig 1850 till
Brasilien, hvarifrån han återvände sommaren 1852.
Resultaten af denna forskningsresa offentliggjorde han
i Uebersicht der thiere Brasiliens (1854-56) och
Erläuterungen zur fauna Brasiliens (1856). 1856-60
gjorde han en färd till Syd-Amerika, hvilken
han beskref i Reise durch die La Plata-staaten
(1861). 1861 flyttade B. till Buenos Aires, där han
till 1870 verkade såsom direktör för ett af honom
grundadt naturhistoriskt museum. Nämnda år blef
han kurator för den nyinrättade naturvetenskapliga
fakulteten i Córdoba. - B. var en synnerligen gedigen
och mångsidig forskare. Utom de nämnda
arbetena utgaf han Handbuch der naturgeschichte
(1837), ända i de minsta detaljer mästerligt
utarbetad, Handbuch der entomologie (1832-55),
Genera insectorum (1833-46), Geschichte der schöpfung
(1843, 7:e uppl. 1867), Die organisation der
trilobiten
(1843), Beiträge zur kenntniss der
gattung Tarsius
(1846), Die labyrinthodonten (1849-50),
Der fossile gavial von Boll (1854) m. fl. I
sitt nya fädernesland inlade B. stora förtjänster
genom sina beskrifningar och afbildningar (i "Anales
del museo publico de Buenos-Ayres") af däggdjurslämningar
i La-Plata-staternas tertiära lager samt
genom sina undersökningar om sydhafvets hvalar. Af
hans stora verk öfver Argentinska republiken, som
var ämnadt att omfatta 20 band, utkom 1:a bandet 1875.

Burmeister & Wains mekaniska verkstäder,
Danmarks största industriella anläggning, belägen
i Köpenhamn. Den börjades 1846 på Kristianshavn
som en maskinfabrik i tämligen liten skala af H.
Baumgarten från Holstein (f. 1806, d. 1866) och
K. K. Burmeister (f. 1821, d. 1898), men kom efter
hand att omfatta äfven byggandet af järnfartyg.
Baumgarten utträdde ur firman 1861, men 1865
upptogs engelsmannen W. Wain (f. 1819, d. 1882).
1872 öfvergick verkstaden till ett aktiebolag med
5 mill. kr. kapital, men namnet förändrades ej, och
de två direktörerna kvarstodo. Sedan inköptes
Refshaleön, en framför hamnen nybildad ö, och där
anlades stora varf. Nu finnas därstädes 4 stapelbäddar
för byggande af nya skepp, 3 upphalningsbäddar
för reparationer och en stor docka. Småningom har
verksamheten betydligt utvidgats genom uppförandet
af ett antal nya verkstäder och genom användandet
af nutidens mekaniska hjälpmedel, bl. a. elektrisk
drift. 1860 var arbetarantalet 450, 1895 hade det
stigit till omkr. 2,000 och är nu (1905) omkr. 3,000.
Omsättningen var 1870 endast 2 mill. kr., men steg
1900 till 7,2 mill. och 1903 till 14 mill. kr. Den
årliga vinsten har genomsnittligt varit 6 proc.
Burmeister drog sig tillbaka 1891, och sedan 1895 har
kommendör K. K. Nielsen varit verkställande
direktör tillika med tre andra direktörer. - Fabriken
har byggt mer än 250 större eller
mindre skepp, bland dem den ryska kejsarjakten
Standart (1896), 2 stora ryska kryssare, 3 stora
last- och passagerarångare, 3 kabelångare för det
Nordiske telegrafselskab, 11 snabbseglande fruktångare
till amerikansk fart och 20 ångfärjor eller
postångfartyg (bl. a. ångfärjan mellan Köpenhamn och
Malmö, 1894), vidare allehanda kraft- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free