- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
697-698

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

middag. Försummade någon att tända upp eld, då fara
hotade, dömdes han förlustig all sin egendom.
C. O. N.

Byblos (hebr. Gebal, nu Djebail l. Jebeil), urgammal
stad i Fenicien, vid hafvet mellan Beirut och
Tarabulus (Tripolis), berömd som Adonis-kultens
hufvudsäte och i besittning af ett ryktbart
Afroditetempel. Dess invånare, gibliterna, skildras i
G. T. såsom skickliga stenhuggare och skeppsbyggare. I
B. föddes den grekiske grammatikern Filon. Staden,
hvars blomstringstid infaller före Sidons, hade
senare sina egne, under perserna tributpliktiga
furstar, ända tills Pompejus lade den under det
romerska väldet. 1103 intogs den af korsfararna,
men återtogs af Saladin 1188.

Bücheler, Franz, tysk filolog och språkvetenskapsman,
f. 3 juni 1837 i Rheinberg, vid Niederrhein, egnade
sig från 1852 i Bonn, förnämligast under Fr. Ritschls,
Welckers och Jahns ledning, åt klassisk filologi,
i början företrädesvis latinsk epigrafik. På grund
af det prisbelönta arbetet De Ti. Claudio Cæsare
grammatico
promoverades han 1856 till filos. doktor,
blef 1858 professor i klassisk filologi och direktor
för det filologiska seminariet i Freiburg im Br.,
1866 professor i Greifswald och 1870 i Bonn, där
han efterträdde Jahn och fortfarande verkar, allmänt
erkänd som en af samtidens skarpsinnigaste kritiker på
de klassiska skriftverkens område. B. har författat en
stor mängd smärre uppsatser, de flesta offentliggjorda
i den af O. Ribbeck och B. utgifna tidskriften
"Rheinisches museum für klassische philologie"
samt rörande sig inom området såväl af den latinska
och grekiska litteraturen, dess textgestaltning
och tolkning, som af den epigrafiska vetenskapen,
omfattande tolkning af latinska inskrifter,
oskiska och umbriska språkmonument eller grekiska,
på sten inristade lagtexter o. s. v. Dessutom har
han offentliggjort ett antal större arbeten. Till det
latinska området höra "Frontini De aquis urbis Romæ"
(1858), "Grani Liciniani quæ supersunt emendatiora"
(tills. med Pertz o. a.), Grundriss der lateinischen
deklination
(1866), en förteckning på akademiker
efter ett på herkulanska rullor bevaradt arbete
(1869-70), "Petronii satiræ et liber Priapeorum"
(ed. maior 1862; ed. minor 3:e uppl. 1892 och 1895;
ny upplaga förberedes) och en af B. gjord samling
Carmina epigraphica (fask. I, II 1895, 1897 i den
af B. och A. Riese utgifna "Anthologia latina", bd
II). De umbriska språkminnesmärkena (Tabulæ iguvinæ)
har B. behandlat i flera smärre arbeten, såsom
Coniectanea (i Fleckeisens "Jahrbücher f. klass,
philologie", 1875), samt i universitetsprogram från
Bonn (1876, 1878 och 1880); de umbriska studierna äro
omarbetade och sammanfattade i Umbrica (1883). De
oskiska (sabelliska) inskrifterna äro behandlade
mest i uppsatser (till stor del offentliggjorda i
"Rheinisches museum"), bland hvilka de viktigaste
äro Cippus abellanus (i "Commentationes in honorem
Th. Mommseni", 1877), en edition af "Tabula bantina"
(i Bruns’ "Fontes juris romani antiquissimi",
4 uppl.), Oskische bleitafel (i "Rhein. mus.", bd
33, 1878). Det oskiska och umbriska ordförrådet är
sammanställdt i Lexicon italicum (akademiprogram,
Bonn 1881). En edition tillika med öfversättning och
(företrädesvis saklig) kommentar af den grekiska
laginskriften från Gortyn på Kreta har B. utgifvit
(tills, med E. Zitelmann)
i Das recht von Gortyn (i supplementband till
"Rhein. mus.", 1885), och i Herondæ mimiambi (2:a
uppl. 1892) har han lämnat en bearbetning af den
nyupptäckte skalden Herondas. K- F- J-

Büchen, by i Lauenburg, var fordom en berömd
vallfärdsort.

Bücher, Karl, tysk nationalekonom, f. 1847, var
först elementarlärare och sedan redaktör för den
nationalekonomiska afdelningen af "Frankfurter
zeitung". 1881 blef han docent i München och
beklädde sedan lärostolar vid universiteten i Dorpat
och Basel samt tekniska högskolan i Karlsruhe;
sedan 1892 är han professor i Leipzig. Det af hans
arbeten, som väckt mest uppmärksamhet och strid,
är en samling föredrag, utgifna under titeln Die
entstehung der volkswirtschaft
(1893, 4:e uppl. 1904),
hvari han bl. a. söker visa hurusom den ekonomiska
utvecklingen öfverallt i bestämd ordning genomlöper
samma former (slutet hushåll, stadsekonomi,
"nationalekonomi"); därmed besläktad är skriften
Arbeit und rhythmus (1896, 3:e uppl. 1902). Bland
hans öfriga betydelsefulla arbeten märkas flera
historisk-statistiska undersökningar särskildt
rörande Frankfurt (Die bevölkerung von Frankfurt
a. M. im 14. und 15. jahrh
., 1886 m. m.), statistiska
och finanspolitiska publikationer beträffande Basel
(bl. a. Die bevölkerung des kantons Basel-stadt 1888,
1890) samt enquéter i "Schriften des vereins für
sozialpolitik". B. är (sedan 1904 ensam) redaktör
för den ansedda "Zeitschrift für die gesammte
staatswissenschaft" (vanligen kallad "Tübinger
zeitschrift"). E. Hkr.

Büchmann, Georg, tysk skriftställare, f. 1822 i
Berlin, d. 1884 därstädes, var mest verksam som
språklärare och gjorde ett lyckligt grepp såsom
utgifvare af citatsamlingen Geflügelte worte (1864;
22:a uppl. 1904). Se Bevingade ord.

Büchner, Gottfried, f. 1701, d. 1780 som rektor
i Quedlinburg, utgaf bl. a. Biblische real-und
verbal-hand-concordanz öder exegetisch-homiletisches
lexikon
(1740), hvaraf 22:a uppl. utkom 1894 ("Biblisk
real- och verbalconcordans", 1754; ny uppl. 1842-46).

Büchner. 1. Georg B., tysk skald, f. 1813 nära
Darmstadt, deltog 1834 i de hessiska oroligheterna
och utsände en politisk flygskrift, Der hessische
landbote
. Anklagad därför, flydde han 1835 till
Strassburg. 1836 blef han docent i Zürich, men dog
redan 1837. Före sin resa till Strassburg hade han
skrifvit den gripande dikten Dantons tod, dramatische
bilder ans der schreckenszeit
(1835). Hans Sämtliche
werke und handschriftlicher nachlass
utgaf Franzos
1879.

2. Louise B., den föregåendes syster, tysk
författarinna, f. 1821, d. 1877, utgaf Die frauen
und ihr beruf
(1855; 5:e uppl. 1884) samt flera
dikter och romaner. 1870 skref hon, på anmodan af
preussiska undervisningsministeriet, Praktische
versuche zur lösung der frauenfrage
samt var
på flera sätt verksam för kvinnofrågans lösning.
Efter hennes död utgåfvos Die frau (1878) och
Nachgelassene belletristische und vermischte
schriften
(s. å.).

3. Friedrich Karl Kristian Ludwig B.,
de föregåendes broder, tysk filosof, f. 1824
i Darmstadt, d. 1899, besökte flera universitet,
slog sig därefter ned såsom praktiserande läkare i
sin fädernestad och flyttade till Tübingen, där han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:33:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free