Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bölte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bönsöndag, den söndag i det kristliga
kyrkoåret, hvilken infaller på 5:e söndagen
efter påsk, eller söndagen närmast före Kristi
himmelsfärdsdag. Evangelierna på denna söndag inbjuda
till betraktande af bönens värde och välsignelse. Det
är endast i Sverige och Finland, som namnet
bönsöndag förekommer. I Norge och Danmark kallas
samma helgdag 5:e söndagen efter påsk, ehuru äfven i
dessa länder ämnet om bönen då alltid behandlas. I
de protestantiska delarna af Tyskland bär denna
söndag af ålder det latinska namnet Rogate (vocem
jucunditatis). Jfr Es. 48: 20. Se vidare Rogate.
J. V. B.*
Bönveckan, den af evangeliska alliansen (se
d. o.) till bön inom hela kristenheten bestämda vecka,
som börjar med årets första söndag. I slutet af hvart
år kringsänder evangeliska alliansens styrelse till
alla kristna kyrkor och kyrkosamfund ett upprop till
bönsammankomster under denna vecka jämte ett program
med bön-ämnen för hvarje dag. Sammankomsterna hållas
om kvällarna och inledas med ett föredrag öfver
kvällens bön-ämnen. Tanken är att böner om någon
för kristenheten viktig angelägenhet skola från hela
jorden i en och samma stund uppstiga till himlen. -
Om "bönveckan" i annan mening se Rogate.
J. P.
Bör, sjöv., forntida benämning på god vind, medvind.
Börd (af bära, i bet. föda), jur., förvantskap
genom födelse och således sammanfallande med hvad nu
kallas skyldskap i motsats till svågerskap. Termen
förekommer dels i sammansättningarna bördsrätt,
bördköpt, bördlöst, bördeman och bördstalan, dels i
uttrycken äkta och oäkta börd. Härvid tillräknas
äkta börd någon i förhållande till en hans bak-
eller sidoarfvinge, då han själf och alla de, som
stå mellan honom och respektive bakarfvingen eller
den för honom och sidoarfvingen gemensamma stammen,
äro sina föräldrars äkta barn. Eljest befinner han
sig i oäkta börd till bak- eller sidoarfvingen. Se
vidare Arfvejord, Bördsrätt och Oäkta barn.
A. W.
Bördeman, jur., person, som framför andra är
berättigad att till sig lösa fast egendom, som
tillhört någon medlem af hans släkt. Jfr Bördsrätt.
Bördestalan, jur. Se Bördstalan.
Börding, skpsb. Se Byrding.
Bördjärn, maskinb., de i en ångpannas eldstad liggande
bärjärnen, som tjäna att uppbära rosten. Se Rost.
Bördköpt jord, jur. Se Arfvejord.
Bördlöst jord, jur. Se Arfvejord.
Bördsrätt. 1. Jur. En lagbestämd företrädesrätt för
någons äkta skyldemän att med andras uteslutande
efter honom förvärfva viss hans egendom och på
sådant sätt i 1734 års lag särskildt utmärkande
lösningsrätt till såld eller pantsatt arfvejord
(se d. o.) och fast egendom i stad. Skyldemännen
emellan afgjorde närheten i arfsrätt försteget, dock
så att fädernefränder voro bördemän i fråga om hvad
i afhändarens hand var fädernearf och mödernefränder
med afseende å det på mödernesidan arffångna samt
jämlikt uttryckligt stadgande redan i k. förordning
27 juni 1720 bördsrätt tillkom allenast dem, som till
afhändaren befunno sig i rätt upp- eller nedstigande
linje eller vid
skyldskap å sidorna i fjärde eller närmare led efter
civil släkträkning. Genom k. förordningar 21
dec. 1857 och 22 dec. 1863 har sagda lösningsrätt
omsatts i en rättighet att, då försäljning eller
pantsättning egt rum inom nämnda s. k. bördsleder,
bibehålla sig i sitt förvärf mot vissa på annan
grund än skyldskap lösningsberättigade (negativ
bördsrätt). Förordningarna afse dock allenast
fast egendom, innehafd under eganderätt. Såsom
lösningsrätt förefinnes än i dag bördsrätten med
afseende å ständig besittningsrätt till vissa hemman,
nämligen kronorusthåll, allmänna kronohemman,
kronobergsmanshemman och under bruk skatteköpta
hemman. För andra fall af nämnda slags besittningsrätt
består åter en negativ bördsrätt af förut beskrifna
art. Se vidare Arfsordning, Börd och Lösningsrätt.
A. W.
2. Kam. Bördsrätt kallades under Johan III:s
regeringstid den medlemmar af bondeståndet
tillkommande rättigheten att tillhandla sig en
villkorlig eganderätt till kronohemman. Under
Karl IX fick ordet en mera inskränkt betydelse,
näml. af besittningsrätt till kronohemman under
en viss regent. När Gustaf II Adolf på 1620-talet
införde köp af skatterätt (se d. o.), förlorade
ordet bördsrätt sin speciellt kamerala betydelse.
Kbg.
Bördsrättsförsäljning, kam., fordom i Sverige
förekommande villkorlig skatteförsäljning af
kronojord till bönder. Bonden fick skatterätt till
hemmanet, men under villkor, dels att det skulle
stå kronan öppet att återköpa detsamma och dels
att bonden icke skulle få sälja, förpanta eller
bortbyta det till adelsman eller annan medlem af
privilegieradt stånd, i hvilkens ego hemmanet kunde
blifva skattefritt. Denna s. k. bördsrättshandel,
som var i gång redan 1574, föranledde under Karl
IX reduktion af en mängd s. k. bördsrättshemman.
Kbg.
Bördsrättshandel, kam. Se Bördsrättsförsäljning.
Bördsrättshemman, kam. Se Bördsrättsförsäljning.
Bördstalan (Bördestalan), jur., ett i rättegångsväg
af en bördeman framställdt yrkande om att få lösa
till sig fast egendom, som föryttrats af en till hans
släkt hörande person. Jfr Bördsrätt.
Bördstvist, jur., rättegång, som en person anställer
i afsikt att få lösa till sig fast egendom, som
föryttrats af någon af hans släkt. Jfr
Bördsrätt.
Börgefjeld l. Stora Börgefjeld, ett mäktigt fjäll,
som sträcker sig i en stor båge från Vefsendalen i
Nordlands amt åt s. ö. till Namsenälfvens källor i
Nordre Trondhjems amt och till svenska gränsen. Det
är till en ringa del betäckt af ständig is, och
från de högsta topparna, Stor-Kjukkelen (1,030 m.),
Bleikarfjeld (1,125 m.), Jengelfjeld (1,065 m.),
Viermafjeld (1,260 m.), Jetnamsklumpen (1,520
m.) m. fl., utgå glaciärer. Hela fjället ligger
ofvan trädgränsen.
Börgen, Karl Nicolaus Jensen, tysk astronom, f. 1843 i
Schleswig, studerade i Köpenhamn, Kiel och Göttingen,
blef 1866 assistent vid observatoriet i Göttingen,
deltog 1869-70 i den andra tyska nordpolsexpeditionen
ombord på "Germania", utnämndes 1870 till observatör
i Leipzig och 1874 till direktor för kejserliga
marinens -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
