- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
921-922

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Ca, kemiskt tecken för kalcium (calcium). - c:a, förkortning för lat. circa, ungefär. - c. a., förkortning för coll' arco (se d. o.). - Caacati - Cab, eng. (förkortning af fr. cabriolet) - Cab., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för J. L. Cabanis. - Cabagan (Cabagan nuevo) - Cabahyba, en stam af guarani (se d. o.). - Cabalen l. Cabalministären. - Cabaletta, mus. - Caballaya, zool. - Caballeria, ett förr i Kastilien brukligt åkermått - Caballero, sp. - Caballero, Fernán

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vokaler tecken för (icke tonande) s, men vid
omskrifning af sanskrit betecknande ett slags sje-ljud; ännu
i början af 1800-talet begagnades i spanskan
detta tecken framför hårda vokaler för att beteckna
samma ljud som det vanliga spanska c före lena,
men detta spanska ç är nu utbytt mot z (t. ex.
Zaragoza, förr Çaragoça); 3) c**, som i flera slaviska [**U+0107]
språk, t. ex. polskan, vendiskan och kroatiskan, är
tecken för ett muljeradt t. – Tillsammans med
andra konsonanttecken nyttjas c ock såsom tecken
för assibilerade eller ock velara ljud. Så är cz i
litauiskan (där äfven cz**) och polskan äfvensom cs [**U+017A]
i ungerskan tecken för andra slaviska och
finsk-ugriska språks c**-ljud. Samma ljud återgifves med [**U+010D]
ch i spanskan, nyprovensalskan, rätoromanskan,
engelskan, stundom äfven i ungerskan (i namn, t. ex.
Zichy). Bokstafsförbindelsen ch är i andra språk
tecken för helt andra ljud, såsom för k i italienskan
(fördubbladt cch) och rumänskan framför len vokal;
för (icke tonande) sje-ljud i franskan, portugisiskan
och några främmande ord i svenskan; för det tyska
ch-ljudet i tyskan, i holländskan (starkt velart), i
många slaviska språk, såsom polskan, tjechiskan och
vendiskan, i keltiska språk (t. ex. skotska loch, sjö)
och i ostjakiskan (ett finsk-ugriskt språk) m. fl.;
för kk i svenska och. I franskan och engelskan
utmärker sc framför lena vokaler i regeln samma ljud
som det enkla c (d. v. s. s); uti italienskan däremot
är se framför lena vokaler (sci framför hårda) tecken
för (icke tonande) sje-ljud, medan i rumänskan
hvardera konsonanten uttalas på sitt sätt (således framför
lena vokaler ungefär som s+tj), liksom i detta språk sc** [**U+015B]
uttalas ungefär som sj(sch)+tj. I tyskan och lettiskan
är sch tecken för (icke tonande) sje-ljud, men i
engelskan och italienskan utmärker det sk; i holländskan
är uttalet s+ch.
Fr. L–r. (Ad. N–n.)

Såsom musikterm betecknar c det första steget i
den diatoniska skalan samt gäller såsom
utgångspunkt och grundval för hela det moderna
tonsystemet. I den gregorianska skalan var C det tredje
tonsteget. Såsom rytmisk företeckning i notskriften
betyder det 4/4 takt och, om det är genomstruket,
2/2 eller allabreve-takt. I Italien, Spanien o. s. v.
heter tonen c numera do, i Frankrike ut. Jfr
C-klav.
A. L.

Såsom symboliskt tecken nyttjas C bl. a. för att
beteckna det tredje i ordningen, vid numrering
motsvarande siffran 3 (t. ex. serien C, afdelning C).
Om C i betyg se d. o. Såsom tecken på mynt
betyder C i Frankrike Lille, i Tyskland Frankfurt
am Main, i Österrike Prag. Som romerskt taltecken
är C = 100, CC = 200.

C nyttjas vidare i åtskilliga förkortningar: i
latinsk text betyder det namnen Cajus (Gajus), Claudius
eller Cæsar, tidsuppgiften Calendæ (se d. o.), titeln
consul, verbet condidit (=grundlade) m. m. I
kemien är C tecken för carboneum, kol, i fysiken och
elektrotekniken för den elektriska måttsenheten
coulomb. I temperaturuppgifter är C = Celsius. I
musik betyder c. con, med, cantus, sång, eller capo.
I algebran nyttjas c, liksom bokstäfverna i alfabetets
början, som tecken för bekanta storheter. Flera
myntsorter, som cent, centavo, centime, betecknas
förkortadt med c. (eller ct., cent.).

Ca, kemiskt tecken för kalcium (calcium).

c:a, förkortning för lat. circa, ungefär.

c. a., förkortning för coll’ arco (se d. o.).

Caacati, departementshufvudstad i argentinska
prov. Corrientes, 40 km. s. v. om Ita Ibaté, dess
hamn vid Paraná, mellan lagunerna Malaya och
Ibera. Omkr. 8,000 inv. Handel med svin,
brännvin, tobak, apelsiner m. m.

Cab [kä’b], eng.
(förkortning af fr.
cabriolet), ursprungligen
ensitsigt, tvåhjuligt åkdon,
med kuskbocken på
baksidan (se fig.); nu
fyrhjulig droska med plats
för fyra personer.
illustration placeholder


Cab., i naturvetenskapliga beteckningar
förkortning för J. L. Cabanis.

Cabagan (Cabagan nuevo), stad i prov.
Isabela, ön Luzon, Filippinerna. Omkr. 11,000 inv.

Cabahyba, en stam af guarani (se d. o.).

Cabalen l. Cabalministären. Ordet
"cabal" (af hebr. kabbala, rabbinernas mystiska lära,
sedan hemlighetsmakeri i allmänhet) användes i
England vid 1600-talets midt, utan någon
nedsättande betydelse, om hvarje slags församling af
hemliga rådgifvare (jfr Kabinett). Kvickhufvudena i
London upptäckte mot 1660-talets slut, att
begynnelsebokstäfverna till de fem ministrars namn, hvilka
Karl II då oftast rådfrågade (Clifford, Ashley,
Buckingham, Arlington, Lauderdale), just bildade ordet
"cabal". Företrädesvis denna samling af rådgifvare
blef sedan så betecknad, och enär de biträdde
konungen vid hans planer mot Englands borgerliga
och kyrkliga frihet, fick ordet snart en särdeles
föraktlig klang. Någon "cabalministär" kan ej sägas
ha existerat, ty de fem rådgifvarna bildade ej någon
till rådsmöten med konungen samlad, sluten krets,
ej heller voro de sinsemellan eniga i alla frågor.
Karl II rådfrågade än den ene, än den andre; endast
två af dem (Clifford och Arlington) voro invigda i
ränkerna rörande fördraget i Dover.

Cabaletta (it., förvrängning af cavatinetta, liten
cavatina), mus., ett själfständigt, ariett-artadt
tonstycke; en inom arian förekommande kort, melodisk
sats, som vid omtagningen sjunges med allehanda
prydnader och friheter i tempo och föredrag.
A. L.

Caballaya, zool., singalesernas benämning på den
i södra Asien (Indien, Ceylon, Sumatra m. fl. st.)
lefvande myrkotten, Manis laticaudata. Se
Myrkottsläktet.

Caballeria [kavaljeria], ett förr i Kastilien
brukligt åkermått = 38,6 hektar. Det brukades och
brukas till en del ännu i spanska Amerika, men
är af olika storlek: i Venezuela, Columbia och
Ecuador något litet större än i Kastilien, i Mexico =
42,8 har, i Central-Amerika = 44,72 har (i
Guatemala dock = 45,2 har), på Cuba = 13,41 har, på
Haïti = 12,8 har o. s. v.

Caballero [kavaljerå], sp. (af mlat. caballarius,
lat. caballus, häst), ryttare; riddare, adelsman;
kavaljer. Jfr Chevalier.

Caballero [kavaljerå], Fernán, pseudonym för
den spanska novellförfattarinnan Cecilia Böhl
von Faber
, f. 1796 i Morgues (Schweiz), d.
1877 i Sevilla, gift först med infanterikaptenen
Antonio Planells y Bardaji, sedan med markisen af
Arco Hermoso och slutligen med generalkonsuln
Arrón de Ayala. Under alla sina äktenskap
begagnade hon städse pseud. Fernán Caballero och

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:44 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free