Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carieoideæ, bot. Se Gyperaceæ.
Carididæ, zool. Se Räkor.
Caries (lat.), patoL Se Benröta.
Carignan [karinja’], stad i franska depart. Ardennes
(Champagne), nära belgiska gränsen. 1,970
inv. (1901). Där finnas intressanta kvarlefvor efter
gamla befästningar. C. upphöjdes 1662 till hertigdöme
och förlänades åt en gren af huset Savojen samt fick
efter denna namnet C.; förut hette det Yvois.
Carignano [karinjanå], stad i italienska prov. Turin,
vid Po, i en fruktbar trakt. 7,129 inv. (1901). Staden
är bekant för sina konfityrer. C. tillföll 1418
grefvarna af Savojen. Karl Emanuel I af Savojen
gaf 1656 sin yngste son titel furste af C.; från
honom härstammar Italiens nu regerande konungafamilj
Savojen-Carignan.
Carihuairazo, vulkan i sydamerikanska republiken
Ecuador, n. om Chimborazo. Toppen skall hafva störtat
samman vid det stora jordskalfvet 1698. C. når öfver
snögränsen med sina branta tinnar och spetsar till
en höjd af 5,106 m.
Carijos, folkstam. Se Guarani.
Carillon [karijå7], fr., mus., klockspel (se
d. o.); musikstycke, som är satt för ett dylikt
spel; musikstycke, hvari klockspelsverkan härmas
(melodi uti terzer med alltjämt återkommande högre
och lägre toner).
Carimata-öarna. Se Karimata-öarna.
Carinaria, zool. Se Blötdjur, sp. 828.
Carinater, zool., sammanfattningsnamn för alla de
fågelformer, hvilkas bröstben är försedt med en kam
l. köl (lat. carina), i motsats till de strutsartade
fåglarna (Ratitæ), som sakna sådan kam. Den moderna
systematiken har dock med rätta ej velat tillerkänna
när- eller frånvaron af sagda bildning en djupare
genealogisk betydelse, utan uppdelas numera fåglarnas
klass vanligen i ett större antal jämställda grupper.
L-e.
Carineña [karinje’na], stad i spanska
prov. Zaragoza. 3,427 inv. (1900). I trakten
produceras ett förträffligt vin ("garnacha").
Carini, stad i italienska prov. Palermo
(Sicilien). 13,931 inv. (1901). 6 km. nordligare låg
det forntida Hykkara.
Carinus, Marcus Aurelius, son af romerske kejsaren
Carus, upphöjdes jämte brodern Numerianus af fadern
år 282 till cæsar och medregent, försökte efter
sin faders död (283) och sedan brodern mördats af en
gardesprefekt (284) att rycka makten från den till
kejsare utropade Diocletianus, men blef mot slutet af
en framgångsrik strid vid Morava i Mesien 285 mördad
af en af sina officerare. C. var grym och utsväfvande.
Caripe, by i staten Bermudez, i sydamerikanska
republiken Venezuela. 780 m. ö. h. Fordom säte för
de aragonske kapucinmunkarna. Ännu finnas i behåll en
storartad kyrka och ett förfallet kloster. I närheten
finnes en af Humboldt beskrifven stor klippgrotta,
som är tillhåll för oräkneliga skaror fettfåglar
(guácharos).
Carisbrooke [kä’risbruk], gammal stad på den engelska
ön Wight, fordom denna ös hufvudort. Storartade
ruiner efter ett slott, där den engelske konungen
Karl I satt fången 1648. I närheten finnes en utmärkt
förbättringsanstalt för unga förbrytare.
Carisien [-sin], Karl Ehrenfried von, diplomat,
f. 7 nov. 1749 i Stralsund, anställdes 1772
såsom kommissionssekreterare vid svenska beskickningen
i Berlin, där han 1779-84 var chargé d’affaires, 1785
blef ministerresident och 1787 e. o. envoyé. Död 21
nov. 1794. Lars von Engeström kallar C. den mest
fulländade diplomat han känt och säger, att han
betraktades som ett orakel af de öfrige diplomaterna
i Berlin. Också blef hofkanslersbefattningen erbjuden
honom, men han afböjde den. C. vitsordas af sina
samtida äfven som en förträfflig karaktär. Han
användes i flera kinkiga förtroendeuppdrag, t. ex. vid
underhandlingarna om oldenburgska arfsfrågan 1786 samt
om quedlinburgska successionen och Warnemündetullen
1787. C. inlade stor förtjänst om att Preussen
- och därmed äfven England - upptog medlingen
mellan Sverige och Danmark 1788. C:s depescher
röja en djup sakkännedom såväl om förhållandena i
Preussen som om den allmänna politiska situationen i
Europa. Ett sammandrag af hans depescher utgör den
vidlyftiga, i form och sak förträffliga Berättelse
om Preussen (utg. 1893 af B. Taube), som han
enligt förmyndarregeringens befallning af gaf 30
jan. 1793 och som är af synnerlig vikt för Preussens
historia. Jfr Odhner, "Sveriges polit. hist. under
kon. Gustaf III:s regering", II, s. 367, 526 ff.
L. W-m.
Carissimi, Giovanni Giacomo, italiensk komponist,
f. omkr. 1604, blef 1628 kapellmästare vid
Apollinaris-kyrkan i Rom och dog 1674. Han utbildade
kantaten till en s. k. "kammarkantat", ett slags
musikalisk-dramatisk scen med recitativ, arior och
ensemblesatser. Den smidighet han gaf nämnda former
kom äfven operans utveckling till godo, ehuru C.,
så vidt man vet, ej själf skref några operor. Hans
oratorier (Jephta, Judicium Salomonis, Baldassarre,
Jonas m. fl.) äro märkvärdiga för den storartade
behandlingen af körerna och dessas dramatiska
förbindelse med solosången. C. utvidgade äfven
användningen af instrumentalmusiken och verkade
mycket genom sina lärjungar (Scarlatti, Cesti
m. fl.). De fyra ofvannämnda oratorierna, valda
bland C:s 15 bevarade, äro utgifna af Chrysander;
"Jephta" introducerades i Stockholm 1904.
A. L.
Caristia. Se Feralia och Parentalia.
Carità (it., af lat. caritas), kärlek, i synnerhet
moderskärlek. I bildhuggar- och målarkonsten
betyder detta ord en allegorisk framställning af
moderskärleken, vanligen som grupp.
Carit Etlar, pseudonym för danske författaren
J. K. K. Brosböll, efter hans död upptaget som
borgerligt namn af hans hustru och medarbeterska.
Carlander. 1. Kristofer C., läkare, f. 30 juli
1759 i Yllestads socken, Skaraborgs län, blef
student i Uppsala 1778, tillbragte därefter sex
år på konditioner, tog medicine licentiatexamen
1786 och antogs 1787 till fattigläkare i Klara
församling i Stockholm. Sistnämnda år företog han
i egenskap af skeppsläkare en resa till Västindien
och S:t Barthélemy. Under hemresan blef fartyget,
i närheten af Kullen i Skåne, uppbringadt af en
rysk kapare, hvarvid C. förlorade nästan allt hvad
han egde, bl. a. en dyrbar samling naturalier
från Västindien. Han landsattes på Själland och
kom därifrån till Göteborg, hvarest han 1788 blef
anställd som fältmedikus. S. å. promoverades han
frånvarande till medicine doktor och utnämndes till
adjunkt i obstetrik vid allmänna barnbördshuset i
Stockholm, men
Ord, som saknas under C, torde
sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
