- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1247-1248

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den enda, som vid högvatten kan passeras af fartyg,
som ligga 4 m. djupt. Men innanför barren är djupet
i floden 10-15 m., och ända till Sedhiou, 125 km.
från hafvet, kunna fartyg om 2 m. djupgående gå
upp. Tidvattnet är märkbart ända till Zighinchor,
75 km. från hafvet. Nedre loppet, från Sedhiou,
har en betydlig bredd, 2-5 km., och bildar en
labyrint af kanaler och sandbankar omgifna af
mangrovesnår, som göra landstigning nästan omöjlig.
Sedan midten af 16:e årh. hafva portugiserna egt
etablissemang vid Zighinchor, och äfven engelsmännen
hafva egt faktorier vid floden. 1828 och 1836-37
besatte fransmännen flera öar och hafva sedan
sträckt sitt inflytande allt högre upp. Hufvudort och
säte för kommendanten öfver samtliga till 4:e
arrondissemanget af franska kolonien Senegal hörande
platser vid C. är det 1837 anlagda Sedhiou. Med
Portugal, som nu icke har några besittningar vid
floden, men eger kolonier längre söder ut, slöts 1886
fördrag, enligt hvilket vattenskillnaden mellan C.
och Cacheo skall utgöra gräns. I n. bestämdes gränsen
mot de engelska besittningarna 1889.

Casamicciola [-mi’tjåla], "badens drottning",
mycket besökt badort på ön Ischia. 3,592 inv.
(1901). Genom jordskalfven 4 mars 1881 och 28
juli 1883 förstördes kyrka, badinrättningar och
nästan alla husen.

Casa Miranda, grefvinna, sångerska. Se Nilsson (Kristina).

Casanobrio [-åbriå], italiensk målare. Se Carlevaris.

Casanova [-nåva], Jean Toussaint
Arrishide
. Se Arrighi.

illustration placeholder

Casanova [-nåva], Gian Giacomo Geronimo
de Seingalt
, italiensk äfventyrare och
skriftställare, f. 1725 i Venezia, d. 1798, gjorde
tidigt goda framsteg i studier, men hade ett alltför
lidelsefullt lynne för att kunna foga sig i disciplinen vid någon
läroanstalt. Han måste redan vid 16 års ålder lämna den prästerliga
banan, följde 1744 som fänrik en beskickning till Konstantinopel, deserterade
och råkade i svårigheter, men blef upptagen som adoptivson af den rike
senatorn Bragadino och lefde en tid i den största lyx. 1755 blef han
emellertid häktad och förpassad till blykamrarna,
från hvilka han företog en våghalsig och ryktbar
flykt. Nu vidtog ett kringflackande lif,
hvarunder han uppträdde som grand seigneur
och nästan öfverallt skaffade sig tillträde till
hofven, gjorde bekantskap med tidens förnämsta
personligheter (såsom Voltaire, Rousseau, Haller,
Winckelmann), men på samma gång inlät sig i
de vildaste äfventyr. Genom sitt imponerande
yttre och utomordentliga sätt att vara lyckades han
vinna insteg hos en mängd lättrogna och begagnade
sig äfven af alkemistiska och kabbalistiska konster
för att tillnarra sig pengar, öfverallt var han hjälten
i kärleksäfventyr, dueller och intriger och spelade
en stor roll i Paris, Berlin, London, Madrid,
Petersburg, Warschau och flera italienska hufvudstäder,
tills mot 1770-talet hans stjärna började dala.
Efter att under några år ha haft en underordnad
plats i sin födelsestad, flyttade C. 1785 till dea lilla
staden Dux i Böhmen, där han stannade till sin
död som bibliotekarie hos en grefve Waldstein.

Berömdast af C:s skrifter äro hans memoarer,
skrifna på franska under vistelsen i Dux och utgifna
i tysk bearbetning 1822-28 och 1850-51 samt i
trognare, men likväl retuscherad upplaga, Mémoires
de J. Casanova de Seingalt écrits par lui-même

(12 bd, 1826-38). På svenska finns ett utdrag
"Ur Casanovas memoirer" (1855). De äro fulla
af dramatiskt berättade episoder samt outtömligt
rika på sedeskildringar och personhistoriska
upplysningar. Framställningen afbrytes vid år 1773.
Memoarerna väckte ett kolossalt uppseende och ha
upplefvat många upplagor. C. utgaf äfven en
öfversättning af Iliaden till italienska ottave rime. Litt.:
Barthold, "Die geschichtlichen persönlichkeiten in
Jacob Casanovas memoiren" (1846), och V. Ottmann,
"Jacob Casanova von Seingalt" (1900) och där
anförd bibliografi. - Bröder till C. voro de bägge
målarna Giovanni C., f. 1722, d. 1795 som
professor och direktör vid konstakademien i Dresden,
och Francesco C., f. 1730, d. 1805, bosatt
efter hvartannat i Paris, Dresden och Wien.

Casáres, stad i spanska prov. Malaga (Andalusien),
i en af floden Genal bildad dal, ö. om Sierra
Bermeja, 7 km. från Medelhafvet. 5,702 inv. (1900).
Koppargrufvor och marmorbrott. Mineralkällor och
badanstalter.

Casas, Bartolomeo de las, spansk andlig. Se Las Casas.

Casas grandes (sp.), "stora hus", ruiner efter
en förhistorisk stad af stora dimensioner, i
nordamerikanska staten Arizona, n. n. ö. om Tucson, i
Rio San Pedros dal. Rester af murar af soltorkadt
tegel af 15 m. höjd och 1,5 m. tjocklek, hvilka tillhört
hus af flera våningars höjd, af jättelika yttermurar,
vakttorn äfvensom öfver 4 m. höga jordkullar
(mounds) ligga spridda milsvidt omkring. Ruinerna
sågos första gången 1697 och beskrefvos af prästerna
Mange och Kino. Äfven dylika ruiner i mexikanska
staten Chihuahua, hvilka enligt traditionen härröra
från aztekiska byggnader, kallas C.

Casati, Gabrio, grefve, italiensk statsman, f.
1798, broder till den hjältemodiga Teresa Gonfalonieri,
var 1837-48 podestá i Milano och blef
därefter vid revolutionsrörelsens utbrott president i
provisoriska regeringen i nämnda stad. Såsom sådan
verkade han för föreningen med Piemonte. Han flyttade
sedan öfver till Piemonte, var från 27 juli till
23 aug. 1848 president i fusionsministären i Turin
och juli 1859–jan. 1860 undervisningsminister samt
sedermera under fyra år president i senaten. Död
1873.

Casati, Gaetano, italiensk Afrikaresande, f.
1838, blef 1859 officer i italienska armén, ur hvilken
han 1879 tog afsked såsom kapten. Han
begaf sig på uppdrag af "Società per l’esplorazione
commerciale dell’ Africa" till Bahr el-gasal-området
i Afrika, dit han anlände 1880. Han
genomströfvade njamnjams och monbuttu-folkets
länder och mottogs jämte d:r Junker med mycken
gästfrihet af Emin pasja i Lado 1883 samt blef hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free