- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
1303-1304

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Catocala ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cattack. Se Cuttack.

Cattajo, slott. Se Battaglia.

Cattaro (serbokroat. Kotor). 1. Krets i österrikiska
kronlandet Dalmatien. 678 kvkm. 35,854 inv. (1900). -
2. Stad och hufvudort i nämnda krets, vid bakgrunden
af Bocche di C. och vid foten af berget Lovcen
(1,759 m.), nära den montenegrinska gränsen. 3,021
inv. (1900). C. är sedan gammalt befäst, men
försvarsverken äro numera föråldrade. Sedan C. 1898
förklarades för krigshamn, hafva emellertid nya
befästningar planlagts. I C. inklarerade år 1900 1,337
fartyg om 372,092 ton. Det är residens för en katolsk
och en grekisk biskop, har ett öfvergymnasium, en
navigationsskola och en artilleridepå. C. var kanske
det romerska Acruvium och bildade under medeltiden
en egen republik, men gaf sig 1420 frivilligt
under Venezia. Det kom genom freden i Campo Formio
(1797) till Österrike, som visserligen förlorade det
genom freden i Pressburg (1805), men återfick det
1814. -1563 och 1667 förstördes det nästan helt och
hållet af jordbäfningar.

Catteau-Calleville [kattå’-kallvi’l], Jean
Pierre Guillaume
, fransk skriftställare, f. 1759
i Angermünde (Brandenburg), d. 1819 i Paris,
tillhörde en hugenottfamilj, som lämnat Frankrike
efter nantesiska ediktets upphäfvande. 1783 pastor
vid reformerta församlingen i Stockholm, företog
han från 1788 resor i Tyskland, Frankrike, Schweiz
samt i de skandinaviska länderna. 1810 bosatte
han sig i Paris och lämnade prästkallet. C. var
ledamot af svenska vetenskapsakademien samt af
Vitt. hist. o. ant. akad. Han utgaf Bibliothèque
suédoise
(1783) och författade Tableau général de
la Suède
(1789), Tableau des états danois considérés
sous les rapports du mécanisme social
(3 bd, 1802),
Voyage en Allemagne et en Suède (3 bd, 1810),
Tableau de la mer Baltique (2 bd, 1812), Histoire
des revolutions de Norwège
(2 bd, 1818), innehållande
äfven en framställning af Norges dåvarande ställning
och dess förhållande till Sverige, och Histoire de
Christine, reine de Suède
(2 bd, 1815; "Drottning
Christinas historia", 1821-22, öfvers. af J. F. von
Köhler). C. lämnade till Michauds "Biographie
universelle" lefnadsteckningar öfver skandinaviska
personligheter. J. Th. W.

Cattermole [Wtemåul], George, engelsk målare,
företrädesvis akvarellist, f. 1800, d. 1868. var redan
vid sexton års ålder medhjälpare vid illustrerandet af
Brittons verk öfver Englands katedraler och lämnade
sedermera illustrationer till W. Scotts romaner
och till den af C:s broder utgifna Historical
annual
. 1822-51 var han en af de mest framstående
medlemmarna af Water-colour-society i London. En af
hans bästa akvareller är Luther på riksdagen i Speier
(graverad af Walker 1845). Efter 1850 började C. egna
sig åt oljemålning.

Cattimelibocus. Se Katzenelnbogen.

Cattieya, bot. Se Orchidaceæ.

Cattolica Eraclea, stad i italienska prov. Girgenti
(Sicilien). 8,067 inv. (1901). Betydliga
svafvelgrufvor.

Catty [kä;ti], plur. catties, eng., den af
européer och amerikaner brukade benämningen på
den kinesisk-japanska vikt, som af infödingarna
kallas kin, och hvilken närmelsevis motsvarar
0,6 kilogram. En catty är 1/100 af en pikul
(kin. tan), hvilken senare
såsom handelsvikt beräknas till 60,453 kg. (i
tullväsendet och i samfärdseln med engelsmän dock
till 60,479 kg.) samt såsom guld-, silfver- och
myntvikt till 60,128 kg. (sistnämnda beräkning träffar
dessutom in på de vanliga viktloden, som begagnas vid
utlänningars handel i Kina). Hvarje catty innehåller
16 tael (kin. liang, jap. no). Catty-vikten
förekommer äfven i Ostindien, men är där något tyngre,
på olika orter växlande mellan 615 och 633 gr.

Catullus, Cajus (l. Quintus) Valerius, romersk skald,
född i Verona sannolikt 87 eller 84 f. Kr., död vid
omkr. 30 års ålder, kom helt ung till Rom samt blef
där upptagen i en krets af snillrika och framstående
män af Valerius Catos skola, såsom skalderna Licinius
Calvus och Helvius Cinna, talaren Hortensius,
historieskrifvåren Cornelius Nepos m. fl. Han
egde en landtgård på den natursköna halfön Sirmio,
i Lacus Benacus (Gardasjön), och en vid Tibur. En
gång företog han en resa till Mindre Asien, men för
öfrigt tillbragte han hela sin lefnad i Rom, där han
förde ett gladt och njutningsrikt lif. Bekant är hans
kärleksförbindelse med den sköna och snillrika kvinna,
som af honom benämnes Lesbia och hvilken antages hafva
varit Clodia, Metellus Celers begåfvade och intagande
hustru (se Cælius och Clodia). Förhållandet
bröts efter någon tid, i följd af Lesbias tygellösa
vandel. Från tiden för kärlekshandeln med Lesbia
härröra de bästa af C:s dikter. Varm känsla,
friskhet i uppfinningen, en behaglig ton och ett osökt
framställningssätt utmärka dessa sånger, hvilka ofta
tyckas vara alster af stundens ingifvelse. Särskildt
fina och mästerliga äro vissa, såsom "Kyssarna"
(carmen 5), "Sparfven" (c. 2, 3), "Sirmio" (c. 31),
"Våren" (c. 46). C. trädde visserligen i de grekiske
skaldernas fotspår, men i sina flesta och bästa
stycken i själfständig romersk anda och med stor
förmåga öfver formen. Vi ega i behåll etthundrasexton
stycken, dels efterbildningar efter grekiskan,
såsom bröllopskväden, ett i grekisk stil, väl
efter Sapfo (c. 62), en romersk tillfällighetsdikt
(c. 61) samt epyllier i den alexandrinska skolans
smak (Epithalamium Pelei et Thetidos m. fl.),
elegier o. s. v., dels erotiska sånger och
tillfällighetsdikter. Åtskilliga stycken äro riktade
mot personer, som genom föraktligt uppförande ådragit
sig skaldens misshag. C. angrep till och med Cæsar
- hufvudsakligen därför att denne gynnade en viss
Mamurra -, men försonades sedan med honom. Nekas kan
icke, att i C:s sånger förekommer åtskilligt, som är
grofkornigt, plumpt och för anständigheten sårande,
ej heller att hans skämt stundom är hänsynslöst
och vittnar om ett lidelsefullt sinne; men i dem
finnas så många förtjänster, att C. otvifvelaktigt
bör anses som en af Roms förnämste lyriske skalder,
om icke rent af såsom den förnämste. En förtidig
död hindrade honom likväl från att utveckla sig
till det rätta mästerskapet. Flera af C:s dikter
finnas i svensk öfversättning. En förträfflig
svensk tolkning af C:s sånger har lämnats af
E. Janzon i "Sånger af Catullus från Verona"
(i Uppsala univ:s "Årsskrift", 1889 och 1891).
R. Tdh.

Catulus, namn på en romersk familj, bland hvars
medlemmar märkas följande: 1. Cajus Lutatius C.,
som genom sjösegern vid Egadiska öarna, 241 f. Kr.,
afgjorde det första puniska kriget till romarnas
förmån. - 2. Quintus Lutatius

Ord, som saknas under C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free