Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 1333-1334 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cavour ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befriare" (1884), L. von Bar, "Cavour" (1885),
Castelli, "II conte di C." (1886), Bertolini,
"Memorie storico-critiche del risorgimento
italiano" (1889), och Zanichelli, "Cavour" (1905).
E. W.

Cavourkanalen [kavor-], vattningskanal i öfre Italien,
lämnar Po vid Chivasso, skär Dora Baltea, Cervo och
Sesia samt mynnar ut i Ticino vid Galliata. Den
gräfdes 1862-69, är 82,3 km. lång och kostade,
med grenkanalen Lomellina, 53 mill. lire. Den förser
tillika de äldre piemontesiska kanalerna Rotto, Ivrea,
Caluso, Cigliano, Sesia m. fl. med vatten. Hela
kanalsystemet sträcker sitt inflytande öfver ett
område af omkr. 2,500 kvkm.

Caxamarca [kacha-]. Se Cajamarca.

Caxias
[kachias]. 1. (C. das Aldeas A1tas) Stad i
brasilianska staten Maranhão, vid floden Itapicuru,
som där blir segelbar. Omkr. 10,000 inv. Handel med
bomull. - 2. Koloni i brasilianska staten Rio Grande
do Sul, anlagd 1875. Omkr. 15,000 inv., mest lombarder
och italienska tyrolare, hvilka odla spannmål och
vin samt drifva boskapsskötsel.


Caxias [kachias], Luis Alvez de Lima, hertig af C.,
brasiliansk fältmarskalk och statsman, f. 1803,
utmärkte sig som krigare redan i slaget vid Bahia
(1823), valdes 1851 till senator och sändes 1852 med
en här mot argentinska republikens dåv. president,
Rosas, hvilken han besegrade. Vid hemkomsten fick
han marskalksrang och markisvärdighet. 1866 drog han
som befälhafvare för en brasiliansk här mot Paraguays
diktator, Lopez, och 1867 öfvertog han befälet öfver
alla de mot denne kämpande sydamerikanska arméerna
samt tvang i aug. 1868 fästningen Humaita och i
jan. 1869 hufvudstaden Asuncion att kapitulera. Som
öfverbefälhafvare fick C. därefter vika för kejsarens
måg, grefven af Eu, men belönades samtidigt med
hertigtitel. 1875-78 var han som konseljpresident och
krigsminister ledare för en konservativ ministär. Död
1880.

Caxoeira [kachoeira], stad i brasilianska staten
Bahia, vid den segelbara floden Paraguassu. Omkr.
16,000 inv. Liflig handel med tobak och bomull.

Caxton [kä’kst9n], William, Englands förste
boktryckare, f. omkr. 1421 i Kent, d. 1491, var
först köpman i London, begaf sig 1442 till
Nederländerna och afslöt där 1464, på uppdrag af Edvard
IV, ett handelsfördrag mellan nämnda land och
England. På uppmaning af Karl den djärfves gemål
Margareta, Edvard IV:s syster, öfversatte han 1469-71
Raoul Lefèvres "Recueil des histoires de
Troyes". För att tillmötesgå önskningarna om dess
spridning i många exemplar lärde han sig
boktryckerikonsten, ingick bolag med en skrifvare i
Bruges och tryckte därstädes 1475-76 nämnda
arbete samt ytterligare sex böcker på engelska. 1476
flyttade han till London, och följande år utkom
från hans tryckeri den första bok, som tryckts i
England, "The dyctes and sayenges of the
philosophers". Under de fjorton år han sedan var verksam
som boktryckare utgaf han bortåt åttio böcker,
af hvilka han själf öfversatt en icke ringa del till
engelska. Han hade god blick för hvad den litterära
smaken gillade, och hans verksamhet var särskildt
främjande för den engelska vitterheten. Ett minnesmärke
öfver C. uppsattes 1820 i S:t Margaretakyrkan
i Westminster. Se arbeten af J. Lewis (1737) och
Z. W. Blades (1861-63 och 1877).

Cayambe (C. urcu, Cerro blanco), en
5,840 m. hög och ända till foten snöhöljd vulkan i
Östkordillererna, i Ecuador, nästan midtunder ekvatorn.

Cay Biscayne bay [ke͡ı’ biske͡ı’n be͡ı’], lagunartad
kustsjö, s. ö. om Florida, genom en landtunga och
en rad öar, Elliots cay, Cay Biscayne, Virginia cay
m. fl., skild från Atlanten. Grundgående skepp
kunna begagna denna farled till Cay west (se d. o.).

Cayenne [kajä’n], ett slags tunt, randigt halfsidentyg.

Cayenne [kajä’n]. 1. Ö vid kusten af Franska Guyana,
skild från fastlandet i n. v. genom Cayenne-floden
och i s. v. och s. genom Tour de l’Isle. 11 km. lång,
8 km. bred, 420 kvkm. i omfång. C. är i n. kulligt,
i s. lågt. Det har en regntid af åtta månader
(november–juni). – 2. Hufvudstad i Franska Guyana,
på nordvästra sidan af ön C. och vid mynningen af
floden C. 4° 56’ n. br. och 52° 19’ v. lgd. 12,612
inv. (1901). C. är på hafssidan skyddadt genom ett
fort och batterier, på landsidan genom träsk och
skogar. Det består af en oregelmässigt byggd äldre
stadsdel med guvernementshuset och en genom Place
d’Armes därifrån skild nyare stad med vackra kyrkor
och stora kaserner, hospital, acklimatisationsträdgård
och prästkollegium. C. är säte för regeringen,
en högsta domstol, en apostolisk vikarie och en
handelskammare. Hamnen är föga säker och tillgänglig
endast för fartyg af högst 500 ton. – 3. Ofta användt
namn på kolonien Franska Guyana (se Guyana).

Cayenne-peppar [kajä’n-], bot. Se Capsicum.

Cayes, Les [lä kä] l. Aux Cayes, stad på
sydvästkusten af Haïti, med en genom ön Isle de la
Vache bildad god hamn. Omkr. 25,000 inv. Stor
utförsel af kaffe, trävaror m. m.

Cayley [keili], Arthur, engelsk matematiker,
f. 16 aug. 1821 i Richmond, studerade i Cambridge matematik,
men egnade sig sedermera åt den juridiska banan och
var 1849-63 praktiserande advokat i London, under
hvilken tid flera af hans viktigaste matematiska
arbeten utfördes. Från 1863 till sin död, 26
jan. 1895, var han professor i ren matematik vid
universitetet i Cambridge. C. var en af Englands
mest framstående matematiker under 1800-talet och
utöfvade ett mycket stort inflytande på den utveckling
i en något formell riktning, som i senare tider
varit karakteristisk för de matematiska studierna
i England. Hans verksamhet berör de flesta områden
af matematiken, men förnämligast geometrien och
den formella algebran, hvilken han kan sägas hafva
grundlagt genom införandet af de viktiga begreppen
invarianter och kovarianter, hvarigenom han i hög
grad utbildat teorien för de algebraiska formerna,
et stora flertalet af hans arbeten tillhör dock
den analytiska geometrien, såväl den plana som
rymdgeometrien, och inom detta område gifves det
knappast någon viktigare fråga, till hvars lösning han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>