Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centrifugal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plana eller krökta skoflar
o. s. v. Jfr Ventilator.
G. R, D. O. E.W.
Centrina, zool., hajsläkte, tillhörande
fam. tagghajar. Båda ryggfenorna äro försedda med
en stark tagg. Bålen är tämligen hög och trekantig i
tvärgenomskärning; å hvardera sidan af buken finnes
ett hudveck. Underkäkens tänder äro triangulära,
fint sågade, öfverkäkens smala, kägelformiga. En art,
C. salviani, förekommer i Medelhafvet och närgränsande
delar af Atlantiska oceanen. L-e.
Centripetal (af lat. centrum, medelpunkt,
och petere, söka), som sträfvar att närma sig
medelpunkten. Jfr Centrifugal.
Centripetalkraft, mek., den på en tyngd, T,
gående i kroklinig bana, verkande, utefter banans
krökningsradie liggande och inåt banans centrum
riktade kraft, som tvingar T att ändra riktningen af
sin hastighet. Centripetalkraften är lika stor med,
men motsatt den från T utgående och på en eller
flera andra kroppar verkande centrifugalkraften
(se d. o.) för T. O. E. W.
Centro-Amerika. Se Central-Amerika.
Centrolobium Mart., bot., växtsläkte af
fam. Leguminosæ, omfattande några höga träd,
som förekomma i tropiska Amerika. C. robustum,
brasilianernas araribá, lämnar det värdefulla
bruna, strimmiga zebraträet. Under namn af zebraträ
komma äfven från palmer och från Omphalobium Lambertii
(af fam. Connaraceæ) härstammande träslag i handeln.
G. L-m.
Centronotus gunellus, zool. Se Tejstefisken.
Centrophorus, zool., hajsläkte, tillhörande
fam. tagghajar. Ryggfenornas tagg är stundom så liten,
att den döljes under huden. Munnen är vid. Underkäkens
tänder hafva utåt riktad spets, öfverkäkens äro
riktade nedåt, trekantiga eller smala. Hos somliga
arter äro hudtänderna bladformiga, stjälkade eller
försedda med ribbor. Nio arter äro kända från
nordamerikanska och sydeuropeiska kuster, Japan
m. fl. st. De torde lefva på större djup än andra
hajar. L-e.
Centrosfär, bot. Se Cell 2.
Centrosom, bot. Se Cell 1.
Centrospermæ, bot., växtserie inom de frikronbladiga
dikotyledonerna, utmärkt af vanligen tvåkönade blommor
med undersittande, enkelt eller dubbelt, aktinomorft
hylle, kampylotropt fröämne, krökt embryo (däraf äfven
namnet Curvembryæ) och perisperm. Centrospermerna
äro till största delen örter med enkla blad. De
viktigaste hithörande familjerna äro Chenopodiaceæ,
Amarantaceæ, Nyctaginaceæ, Phytolaccaceæ,
Aizoaceæ, Portulaccaceæ, Basellaceæ och
Caryophyllaceæ. G. L-m.
Centrum (lat.), medelpunkt, midtpunkt. -
C. curvaturæ, geom., krökningscentrum. -
C. gravitatis, mek., tyngdpunkt. -
C. oscillationis, mek., svängningspunkt. -
C. pressionis, mek., tryckningscentrum. -
Geometriskt centrum, geom. Se Medelpunkt. -
Optiskt centrum, fys. Se Optiska medelpunkten.
Centrumboggi. Se Boggi.
Centrumborr. Se Borrar.
Centrumvinkel. 1. Geom. En vinkel, som begränsas af
två radier i en cirkel och följaktligen har sin spets
i cirkelns medelpunkt. - 2. Tekn.
Ett instrument för bestämmande af cirkelrunda
ytors medelpunkt. Det utgöres af en fast linjal,
anbragt mellan två rörliga vinkelben, som öppna
sig likformigt åt hvar sitt håll, så att linjalen
alltid delar vinkeln midtitu. Låter man vinkelbenen
omfatta ytans omkrets och i två lägen uppdrager
ritsar efter linjalen, är ritsarnas skärningspunkt
den sökta medelpunkten. Instrumentet kallas äfven
centrervinkel.
Cent-suisses [sa sui’ss], fr. Se Schweizergardet.
Centum cellæ, äldsta namnet på Civita Vecchia.
Centumviri (lat., af centum, hundra, och vir
man), "hundramännen", fornromersk domstol. Dennas
befogenhet är icke närmare känd, men den
tyckes hafva dömt i vissa civilmål, synnerligen
arfsfrågor och egotvister. Antalet domare var,
noga taget, 105 (3 ur hvarje af de 35 tribus).
R. Tdh.
Centunculus minimus L., Knutarv, bot., en till
fam. Primulaceæ hörande, mycket liten, glatt ört
med små, hvita blommor i bladvecken, som växer
sällsynt på fuktig sandjord i södra Sverige.
G. A. (G. L-m.)
Centuria (lat., af centum, hundra). 1. Afdelning
af det romerska folket, enligt den Servius Tullius
tillskrifna författningen. Denne konung uppgifves
nämligen hafva omdanat det romerska samhällsskicket
för att med staten införlifva plebejerna. I stället
för den patriciska släktstaten uppkom ett på lagligen
fastställd medborgarrätt grundadt och af såväl
plebejer som patricier bestående samhälle. Folkets
indelning grundades, efter Solons föredöme, på
förmögenheten såsom norm för aktivt deltagande i
statsbördorna, krigstjänsten och skattebidragen. Till
huru stor del den författning, som bär Servius’ namn,
härrör från honom själf, är dock svårt att säga;
det tyckes, som om den först med tiden utvecklat sig
till den form, den slutligen fick, men utan tvifvel
fastställdes tidigt den bestämmande grundsatsen. Man
bildade af de besutne (assidui) eller fastighetsegarna
(locupletes), hvilka hade att erlägga skatt samt voro
berättigade och förpliktade att göra krigstjänst, fem
klasser. Utom dessa funnos de, som upptogos endast för
sina personer (capite censi) och kallades proletarii
(proletärer), såvida som de endast genom att ega barn
(proles) voro staten till gagn. Medborgarna skulle
i krig själfva bekosta sin utrustning, och skatten
stod i förhållande till hvars och ens uppskattade
förmögenhet (jfr Censor). För de ofvan nämnda fem
klasserna ställde sig förhållandet antagligen sålunda:
för l:a klassen (enligt ett vanligt antagande)
20 jugera (plogland à 28,800 romerska kvadratfot, =
2,518,88 kvm.), värderade till 20,000 libral-as eller
100,000 sextantar-as (à c:a 7 öre).
| 2:a kl. | (15 | jug.) | 15,000 | libr. | 75,000 | sext. |
| 3:e » | (10 | » ) | 10,000 | » | 50,000 | » |
| 4:e » | ( 5 | » ) | 5,000 | » | 25,000 | » |
| 5:e » | ( 2 | » ) | 2,500 | » | 12,500 | » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
