Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 211-212 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chiromo - Chiromys, zool. Se Fingerdjursläktet. - Chiron. Se Cheiron. - Chironectes, zool. Se Pungråttorna. - Chironomus, zool. Se Fjädermyggsläktet. - Chiroplast - Chiroptera, zool. Se Flädermöss. - Chiropterofila växter - Chirotherium - Chislehurst - Chisr - Chiswick - Chitareros - Chitarra - Chitarrone - Chitin, kem. Se Kitin. - Chiton, zool. Se Blötdjur. - Chiton (grek.) Se Dräkt och Kiton. - Chitor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

järnväg mellan C. och Blantyre är under byggnad, och en
fortsättning af densamma från C. söderut till Port
Herald är redan färdig. På andra sidan Ruo hafva
portugiserna anlagt förskansningar.

Chiromys, zool. Se Fingerdjursläktet.

Chiron. Se Cheiron.

Chironectes, zool. Se Pungråttorna.

Chironomus, zool. Se Fjädermyggsläktet,

Chiroplast l. Kiroplast (af grek. cheir,
hand, och plassein, bilda), en af J. B. Logier
1814 uppfunnen och till inlärande af riktig
handställning vid pianospel afsedd apparat, som
hufvudsakligen består af en framför klaviaturen
fastskrufvad list, hvilken stöder handlederna.
Förbättrad af Stöpel, Kalkbrenner och Bohrer, var
denna apparat en tid rätt mycket använd, men förlorade
sedermera förtroendet. A. L.

Chirotera, zool. Se Flädermöss.

Chiropterofila växter, bot.,
sådana växter, hvilkas befruktning förmedlas
af flädermöss (Chiroptera). Ett exempel på en
dylik växt är en Freycinetia (fam. Pandanaceæ),
som pollineras af Pteropus (flygande hund), när han
förtär de inre kronbladen. G. L-m.

Chirotherium
(af grek. cheir, hand, och therion,
djur), paleont., handlika spår, som träffas i
triassystemets sandstenar. De hafva bildats
af jättestora grod- eller ödleliknande djur,
tillhörande labyrintodonternas ordning.
Spåren äro växelvis större och
mindre, antydande att framfötterna varit betydligt
mindre än bakfötterna. De slingrande banden äro
bildade vid sandens torkning, solsprickor. G. L.*


Chislehurst l. Chiselhurst [tji’sl-hast], stad
i engelska grefskapet Kent, 17 km. s. ö. om
Londonbron. 7,429 inv. (1901). Där finnes ett slott,
Camden house (uppkalladt efter den forne egaren,
historieskrifvaren W. Camden, som dog 1623), i
hvilket Napoleon III afled, 9 Jan. 1873. Kejsarens
och hans 1879 döde sons lik flyttades 1888 till
Farnborough.

Chisr, mytisk personlighet. Se Chidr.

Chiswick [tji’sik], stad i engelska grefskapet
Middlesex, vid Thames, 15 km. ofvan Londonbron. 29,809
inv. (1901). Där ligger en mängd präktiga
landtställen, bl. a. den hertigen af Devonshire
tillhöriga villan Chiswick house med ett dyrbart
tafvelgalleri, äfvensom experimentalträdgård,
tillhörig Horticultural society. I C. dogo målaren
Hogarth (1764) samt statsmännen Fox (1806) och Canning
(1827).

Chitareros [tji-], en stam bland muisca (se d. o.).

Chitarra [ki-], it., gitarr.

Chitarrone [kitaråne], it., mus., egentl. stor gitarr,
stort lutartadt stränginstrument från 1600-
talet, byggdt som en teorb, men större, och användt
mest för utförande af generalbasen. Man anslog med
ett plektron chitarronens 20 stålsträngar, af hvilka
de på sidan om gripbrädet liggande bassträngarna
(bordunerna) voro mycket långa.

Chitarrone.

Chitin, kem. Se Kitin.

Chiton, zool. Se Blötdjur.

Chiton (grek.). Se Dräkt och Kiton.

Chitor [tjitö’0],
Chittor, Chittur, Chittorgarh l. Tulaiti,
stad i brittisk-indiska vasallstaten Udaypur,
Rajputana, vid västra ändan af Chitor-bergen och vid
järnvägen till Ajmere. Omkr. 7,000 inv. Det är
egentligen en stor by, kallad Tulaiti, vid västra
foten af citadellet och den gamla staden Chittorgarh.
Citadellet upptager en areal af 280 har, och den
detsamma omgifvande, krenelerade, med stora, runda
torn försedda muren har en längd af 11 km. Några
hyddor, gömda i det inre af detta ofantliga citadell
bland ruiner af palats och tempel, representera
det forna C., "jordens solskärm", Indiens stolthet.
Thomas Roe, brittisk ambassadör vid stormoguls hof
i början af 17:e årh., berättar, utan tvifvel med
stor öfverdrift, att det hade 100,000 stenhus.
Men denna öfverdrift är förklarlig, om man
betänker, att det än i dag har icke mindre än 300
mer eller mindre väl bevarade hus. De äldsta äro
Tuar Chitrang Moris, stadens grundläggares,
palats, det lilla citadellet på nordvästra delen af
platån samt Khovaçin Stamba ("ryktets torn"), en
fyrsidig prisma af 23 m. höjd med 9 m. diameter vid
basen och 4,6 m. upptill, betäckt med jaina-figurer.
Tod fann ett inskriftsfragment, som angaf ett
datum motsvarande år 896 af vår tidräkning.
Äfven på många andra ställen i ruinerna finnas
jaina-inskrifter, den äldsta från år
755. Bland öfriga byggnader märkes särskildt
Khirat Khumb ("segerns torn"; från tiden närmast
före

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>