- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
287-288

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chydenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hållning bröts ett sekelgammalt kyrkopolitiskt tvång
och blef ständernas enligt 1772 års regeringsform
tvifvelaktiga rätt till direkt lagstiftningsinitiativ
erkänd.

Prost och teol. doktor under riksdagen 1779,
kontraktsprost 1781, egnade sig C. nu åt teologiskt
eller homiletiskt skriftställen vid sidan af sin med
stort nit utöfvade ämbetsverksamhet. För Predikningar
öfver tio Guds bud
(1781-82) erhöll C. högsta
priset vid teologiska sällskapets i Uppsala täflan
1781. Likaså belönades 1782 af samma sällskap hans
Predikningar öfver andra hufvudstycket i katekesen
jämte Utkast (1784-85). I dogmatiskt afseende
visa dessa tryckta predikoafhandlingar, att C. var
renlärig och icke påverkats af den s. k. neologien;
han tillhörde också "Pro fide et christianismo" och
utfärdade själf 1781 inbjudning till en apologetisk
pristäflan. Såsom andlig talare uppgifves C. ha
varit utmärkt.

Sin genom memorialet om fri religionsutöfning
förlorade popularitet bland ståndsbröderna kunde
C. icke på lång tid återvinna. Först till riksdagen
1792 valdes C. till ombud. Sent anländ, utsågs han
till ledamot i ecklesiastikutskottet, hvars uppgift
var underordnad. C. ansågs i ståndet tillhöra den
oppositionella minoriteten och uppträdde i agiosaken
mot konungens förslag.

Ännu på sin ålderdom sysslade C. med ekonomiskt
skriftställen, förblifvande samme orubblige
frihetsvän som förut. Han skref 1795 Om
saltpetter-siuderierne, särdeles i Österbotten
(i
"Skrifter af Sällsk. f. allm. medborg. kunskaper",
II). En af det nybildade finska hushållningssällskapet
uppställd prisfråga: "Hvilka äro de hinder som fjättra
finska landtmannens idoghet? och hvilka medel äro de
kraftigaste och lämpligaste att väcka honom till mera
drift och omtanke i sin landthushållning?" besvarade
C. 1799 (otryckt). Formella brister, men sannolikt
främst de alltjämt radikala åsikterna - bl. a. uttalar
sig C. för fri delning af jorden, för att de, som mest
bruka jorden, äfven må blifva dess egare - vållade att
C:s svar ej prisbelönades. C. följde för öfrigt med
lifligt intresse hushållningssällskapets verksamhet
och sände till sällskapet flera afhandlingar (om
koppympningen, om opiumberedning af finsk vallmo,
om Lappmarkens uppodling), af hvilka den förstnämnda
1803 trycktes i sällskapets handlingar under titeln
Tankar om koppympningen för Finlands allmoge.

Anspråkslös ech flärdfri till karaktären, förblef
C. hela sitt lif trogen den församling såväl han som
hans fader tjänat. Såsom ett erkännande af regeringen
för hans sällsynt framstående verksamhet som präst och
medborgare gafs honom 1800 nordstjärneorden. C. afled
l febr. 1803 i Gamlakarleby prostgård, efterlämnande
hustru, men inga barn. Hans byst (modellerad af Walter
Runeberg) restes 1903 i Gamlakarleby stad med medel,
som dels insamlats af ekonomiska samfundet i Finland,
dels tillskjutits af staden.

C:s Politiska skrifter (jämte hans till Göteborgs
vetenskaps- och vitterhetssamhälle 1780 insända
själfbiografi) utgåfvos 1877-80 i Hälsingfors af
E. G. Palmen med en utförlig biografisk inledning,
som senare (1903) af författaren omarbetats och
publicerats i finska folkupplysningssällskapets serie
af lefnadsteckningar. Om "A. C. i förhållande till
samtida nationalekonomer" har A. Lille skrifvit en
akademisk afhandling (Hälsingfors 1882). Under
tryckning är f. n. (1906) ett större arbete
"Biografiska undersökningar om A. C." af
G. Schauman, som tidigare publicerat "Några
otryckta skrifter af A. C." (Hälsingfors
1899) och (till C:s bysts af-täckning)
"A. C. Några minnesord" (Hälsingfors 1903).
G. S-n.

3. Jakob Karl Emil C., den föregåendes
brorsons sonson, fysiker, f. 1833 i Jakobstad,
blef student 1851 och filosofie magister 1857
och deltog 1861 i den torellska expeditionen
till Spetsbergen, hvarom han utarbetade en
först efter hans död (1865) tryckt berättelse,
Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861.
Under nämnda expedition undersökte han, tillika
med Dunér, de jordmagnetiska förhållandena på
Spetsbergen (se öfversigt af Vet. akad:s
förh. 1862). 1863 erhöll han af Vetenskapsakademien
lindbomska priset för en afhandling med titeln
Om utförbarheten af en gradmätning på Spetsbergen
(se nämnda öfversigt 1862). I Joukahainen (1860)
offentliggjorde C. en teckning af J. J. Nervander
såsom vetenskapsman. Död i Stockholm 1864.
A. R-d-l.

4. Anders Herman C., den föregåendes
kusin, finsk tidningsman, f. 1833
i Hälsingfors, blef 1848 student och 1857
historisk-filologisk magister. 1857-58 vistades
han i Sverige och Danmark för att studera
statsrätt och politisk ekonomi. 1860 inträdde han
i redaktionen af Göteborgsposten, men öfvergick
1861 till Göteborgs handels- och sjöfartstidning.
1862 blef han medredaktör af Helsingfors dagblad,
hvars redaktion han sedan tillhörde till tidningens
upphörande med år 1887, från 1883 såsom
hufvudredaktör. C. blef därefter hufvudredaktör
för den nyuppsatta tidningen "Dagbladet, tidning
för Helsingfors", hvilken dock redan i mars 1888
upphörde. 1863-65 medverkade han såsom redaktör i
Litterär tidskrift. Vid landtdagarna 1877-78, 1882,
1885 och 1888 var han såsom representant för olika
städer medlem af borgarståndet. Hans
skriftställarverksamhet i Helsingfors dagblad var väsentligen
egnad sådana spörsmål, som rörde landets politiska
ställning och ekonomiska utveckling. Såsom medlem
af landtdagen yttrade han sig, med sakkunskap och i
frisinnad anda, bl. a. om näringslagstiftningen samt
om finska språkets ställning inom lärdomsskolan och
administrationen. Han dog i Hälsingfors 3 juni 1896.
A. J. L.

5. Johan Jakob C., den föregåendes broder,
kemist, f. 1836 i Hälsingfors, blef student 1851,
magister 1857, filos. licentiat 1861, docent s.
å., filos. doktor 1864 och professor
i kemi 1871, sedan han i nio år förestått
professuren. Hans skrifter äro: Om anilins inverkan
på platinachlorur och svafvelsyrlig platinaoxidu
l
(1859), Kemisk undersökning af thorjord och thorsalter
(1861) samt Högre phenoler af serien Cn H2n-6
O, framstälda genom synthes af deras aethylethrar
(1871). C. offentliggjorde desutom resultaten af
åtskilliga undersökningar rörande torjord (1863),
cetén (1867), hexylenpseudourinämne (s. å.)
m. m. äfvensom flera populära uppsatser i
tidskrifter och tidningar. Vid ombildandet af de
kemiska studierna vid Hälsingfors universitet samt
vid inredningen af universitetets nya laboratorium
utvecklade han en förtjänstfull verksamhet. Såsom
sekreterare vid Nylands och Tavastehus läns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free