- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
365-366

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Civildepartementet - Civilexpeditionen - Civilguvernör - Civilingenjör - Civilis - Civilisation - Civilist - Civillag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föredragas inför konungen i statsrådet af
departementets chef, som är statsråd och bär titeln
"statsråd och chef för civildepartementet", men i
dagligt tal oftast benämnes civilminister. För
ärendenas beredning och expedierande
har departementschefen till sitt förfogande
ett kansli, hvilket f. n. (1906) består af en
expeditionschef, fyra byråchefer (kansliråd), fem
kanslisekreterare, en registrator, ett sakkunnigt
biträde vid beredning af försäkringsärenden
samt ett antal e. o. tjänstemän. Under
civildepartementet lyda följande centrala ämbetsverk:
generalpoststyrelsen, medicinalstyrelsen, väg-
och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten och
försäkringsinspektionen. Under detta departement
lyda därjämte: k. m:ts befallningshafvande
jämte landsstaten, städernas styrelser, verk och
tjänstemän, hvilka ej innehafva domarbefattningar,
poststaten, läkarstaten, karantänsstaten, väg-
och vattenbyggnadsdistriktens personal och väg- och
vattenbyggnadskåren, telegrafstaten, järnvägsstaten,
direktioner för kanaler och hamnarbeten, de allmänna
försäkringsanstalterna m. fl. - Antalet af de
personer, som äro anställda i civildepartementet
med därunder hörande verk och inrättningar, uppgår
till omkr. 35,000. Anslagen till detta departement,
hvilka i riksstaten sammanfattas under benämningen
"sjätte hufvuatiteln", upptogos i riksstaten för
1906 till 35,610,800 kr., hvaraf ordinarie anslag
30,581,622 kr. - Största delen af de ärenden, som
nu tillhöra civildepartementet, föredrogos, innan
den nuv. departementsstyrelsen (1840) infördes,
af statssekreteraren vid dåv. kammarexpeditionen;
några bland ärendena föredrogos af statssekreteraren
vid handels- och finansexpeditionen. Jfr Kansli.

Civilexpeditionen. 1. (Off. Inrikes
civilexpeditionen
.) 1719-1808 officiell benämning
på den afdelning af k. m:ts kansli, hvilken
behandlade civila ärenden, öfriga expeditioner
voro revisionsexpeditionen (för justitiemål) samt
utrikes- och krigsexpeditionerna; år 1773 inrättades
en särskild handels- och finansexpedition och år
1789 en särskild ecklesiastikexpedition, hvilka båda
indrogos år 1792. De mål, hvilka förut beredts af
civilexpeditionen, handlades 1809-39 till största
delen af kammarexpeditionen och höra nu, i allmänhet ,
till civildepartementet. Jfr Kansli.

2. Civilexpeditionen i Finlands senat står under
högsta ledning af en bland ekonomidepartementets
senatorer såsom chef samt eger att handlägga ärenden,
hvilka angå allmänna ordningen, sundhetspolisen,
fattigvården, de allmänna vägarna och skjutsväsendet,
pressangelägenheterna, underhållet af finska statens
byggnader, förändringar i landets administrativa
indelning, städers och köpingars anläggning och
privilegier, kommunalförvaltningen, bildande
af föreningar, tabellverket och statistiken,
tjänsteårsberäkning, pensioner och gratifikationer
för civil tjänstgöring, medborgarrätt, passväsendet,
förhållandet mellan Finland och dess gränsländer
äfvensom för öfrigt frågor af civil natur. Jfr
förordningen af 13 sept. 1892 om ärendenas behandling
i kejs. senaten för Finland. 2. R. C.*

Civilguvernör, ett slags civil öfverhetsperson. Se
Guvernör.

Civilingenjör, titel, som ursprungligen betecknade
hvarje ingenjör, hvilken utöfvade ett
civilt (icke militärt) yrke, i motsats till
ingenjörofficeren. Numera har titeln i Sverige
vunnit häfd såsom betecknande ingenjör med högre
teoretisk-teknisk utbildning. Länge användes
den särskildt af väg- och vattenbyggnadsfackets
högskolebildade utöfvare, men i senare tid har
denna titel börjat allmänt användas äfven för
maskiningenjörer, elektrotekniker och andra ingenjörer
med högskolebildning, till skillnad från de många,
som utan högre teknisk underbyggnad endast på grund
af yrkes- och affärsverksamhet tilllagt sig titeln
ingenjör. Jfr Ingenjör.

Civilingenjörskursen på Marieberg var namnet på en
kurs i väg- och vattenbyggnadskonst, som år 1851
inrättades vid Mariebergs högre artilleriläroverk
och var afsedd för civilingenjörselever, hvilka
ämnade söka inträde i den samtidigt bildade
väg- och vattenbyggnadskåren. Denna kurs, hvars
genomgående var föreskrifvet som villkor för
inträde i kåren, upphörde 1869. Därvid inträdde det
förhållandet, att kompetensvillkoret kvarstod och
omöjliggjorde inträde i kåren, hvars medlemsantal
alltmer nedgick, ända tills 1885 nytt reglemente
utfärdades. Se Väg- och vattenbyggnadskåren.
G. H-r.

Civilis, Iulius, batavisk frihetshjälte under l:a
årh. e. Kr. Han hade lärt krigskonsten under mångårig
tjänstgöring i romerska härar. Hvarjehanda oförrätter
gjorde honom till romarnas fiende: hans broder hade
på lösa misstankar om stämplingar blifvit afrättad
under Neros regering, och själf hade han med "största
svårighet undsluppit döden. Bland hans landsmän
(se Bataverna) hade länge rådt missnöje med
romarna. När nu Rhenländerna under tronstriderna 69
e. Kr. blottades på trupper, reste sig bataverna
under hans ledning. Han drog flera germanska
stammar in i rörelsen samt slöt äfven förbund
med galliska höfdingar. Hans mål var att grunda
ett själfständigt germansk-galliskt rike. Planen
strandade på oenighet mellan stammarna; sedan lyckan
länge följt de upproriskes vapen, slutade resningen
med batavernas frivilliga underkastelse. - Enligt
nyaste undersökningar är Rembrandts i nationalmuseum
befintliga, berömda tafla, som förut gått under
namnet "Ziskas sammansvärjning", en framställning
af batavernas sammansvärjning under Iulius Civilis
(se plansch!).

Civilisation (af lat. civis, medborgare), inbegreppet
af de bildningselement, som äro oeftergifliga
villkor för ett ordnadt borgerligt samlif; bildning
i allmänhet. Jfr Kultur. - Civilisera, bringa ur ett
vildt tillstånd, hyfsa, bilda.

Civilist (jfr Civil), civil ämbets- eller tjänsteman,
i synnerhet i motsats till militär; hvar och en,
som drifver borgerligt yrke. Jfr Civilstaten.

Civillag, jur., lag, hvars rättssatser tillhöra
civilrätten (se d. o.). Uttrycket "allmän civillag"
användes i den svenska regeringsformen § 87 såsom
beteckning för sammanfattningen af all skrifven
rätt rörande borgerliga rättsförhållanden, med
undantag af sådana, som innebära brottslig gärning
(se Kriminallag), och i motsättning till
politisk rätt; under uttrycket inbegripas alltså
äfven rättsreglerna rörande civilprocess och civila
rättstvister i allmänhet. Allmän civillag stiftas
gemensamt af konung och riksdag, men gränserna för
detta lagstiftningsområde äro tämligen sväfvande,
i det att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free