Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 541-542 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Collin, Johan Gabriel C., optisk och matematisk instrumentmakare - Collin, 1. Hans Samuel C., rättslärd - Collin, 2. August Zacharias, språkforskare - Collin, Heinrich Joseph von, tysk skald - Collin, Jonas, dansk kameralämbetsman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

professors namn, heder och värdighet, och 1845
utsågs han af medicinska fakulteten i Uppsala
till medicine hedersdoktor. 1847 blef han ledamot
af Vetenskapsakademien. Död i Norrköping 23
sept. 1879. Af hans många medicinska originalskrifter
och öfversättningar må nämnas: Allmän husläkare
(1858-59) och Afhandlingar om barns sjukdomar
(1841-51) samt "Om menniskans temperamenter"
(1822) och "Speciel therapi", af A. G. Richter
(1824-34). Äfven såsom historisk författare var
C. verksam. De första delarna af "Biografiskt lexikon,
ny följd", innehålla en mängd artiklar af hans hand,
och 1861-62 utgaf han i 2 band Lefnadsteckningar
öfver de utmärktare personerna under kriget emot
Ryssland åren 1808 och 1809.

Collin. 1. Hans Samuel C., rättslärd, f. 2 jan. 1791
i Önnestad, i Kristianstads län, blef student i Lund
1802 och filos. magister 1811. Från sistnämnda år
egnade han sig, under J. Holmbergsons ledning, åt
studiet af rättsvetenskapen, utgaf
1816 ett akademiskt specimen, Afhandling om
statsinkomsterna, och blef s. å. docent i
statsekonomi.
1817 kallades han till e. o. adjunkt i sistnämnda
ämne, och 1820 promoverades han till juris utriusque
doktor (med första hedersrummet, det andra innehades
af K. J. Schlyter), hvarjämte han utnämndes
till jurisprudentiæ, œconomiæ et commerciorum
adjunkt i Uppsala, hvilken plats han tillträdde
1821. År 1822 utgaf han sin akademiska afhandling
Om grannars skyldighet enligt Sveriges lag
att med hvarandra deltaga i stängsels upprättande
och underhållande. Redan samma år afbröts hans
lärarverksamhet genom k. m:ts åt honom och Schlyter
gifna uppdrag att utgifva en samling af Sveriges gamla
lagar, hvilket föranledde honom att bosätta sig i
hufvudstaden. Där utgaf han 1829 Vederläggning af
de i frågan om realisationen gångbara falska begrepp
och inrotade fördomar samt deltog i utgifvandet af
Vestgötalagen (1827) och Östgötalagen (1830).
Död 30 mars 1833.

2. August Zacharias C., den föregåendes brorson,
språkforskare, f. 23 aug. 1833 i Glimåkra socken
af Kristianstads län, blef student i Lund 1852,
docent i kemi 1858, filos. doktor (primus) 1859
och lektor i främmande lefvande språk i Hälsingborg
1864. I sina första skrifter behandlade han kemiska
ämnen. Sedermera egnade han sig åt studiet af de
moderna språken och den fornindiska litteraturen. De
förnämsta af hans skrifter på sistnämnda områden
äro: An essay on the scoto-english dialect (1862),
vid pass en tredjedel af Engelsksvensk ordbok
(jämte L. G. Nilsson, P. F. Widmark m. fl. 1875)
samt Om och ur Rig-veda (1877-78). 1875 utgaf han
anonymt en broschyr med titeln Svenska statens
undervisningsmonopol, hvari han med stor skärpa
häfdade den enskilda företagsamhetens rätt att göra
sig gällande på undervisningens område. Därjämte
öfversatte han Kalidasas "Molnbudet" (1866) och Fustel
de Coulanges’ "Staten i forntiden" (1872). Han dog
i Göteborg 23 juli 1886.

Collin, Heinrich Joseph von, tysk skald, f. 1771 i
Wien, d. 1811 som österrikiskt hofråd. C. var under
krigsåren 1805 och 1809 betrodd med många viktiga
uppdrag och utarbetade sig i tjänsten. Hans tragedier,
af hvilka Regulus (1802) är den förnämsta, erinra om
det fransk-klassiska
skådespelet. Af hans dikter äro många egnade åt
fosterländska historiska minnen. Hans samlade arbeten
utgåfvos 1812-14 i 6 band af hans broder, Matthäus
von C., äfven känd som författare. Biografi af Laban
(1879).


Collin, Jonas, dansk kameralämbetsman, f. 6 jan. 1776,
d. 28 aug. 1861. Han blef 1795 juris kandidat
och anställdes 1801 i finanskollegiet, vardt
1807 därjämte bankkommissarie och deltog 1813 i
omregleringen af det danska penningväsendet samt
i utarbetandet af riksbanksförordningen, liksom
han 25 år senare medverkade till afgörandet af
tvisten mellan statsverket och nationalbanken. 1816-
48 var han deputerad i finanskollegiet, 1831-41 i
räntekammaren, men upptogs dessutom af många andra
offentliga värf, som han skötte med stor duglighet
och ovanlig arbetsförmåga. Sålunda var han 1803-32
sekreterare vid fonden "ad usos publicos", hvarifrån
alla statsunderstöd till vetenskap, litteratur och
konst lämnades, och utöfvade därvid ett mäktigt
inflytande på dessa förhållanden. 1821-29 och
ånyo 1842-49 var han medlem af direktionen för
kungl. teatern och var som sådan den, som understödde
J. L. Heiberg i striden om uppförandet af hans
vådeviller och fru Heiberg under hennes första
utveckling som skådespelerska. Vidare var han 1834
-42 medlem af direktionen för stuteriväsendet och af
kommittén för det statistiska tabellverket, för hvars
utgifvande han själf hade utarbetat planen. Hans
outtröttliga verksamhetslust var likväl icke
tillfredsställd härmed. Han vardt 1809-55 ständigt
återvald till en af danska hushållningssällskapets tre
presidenter och deltog i stiftandet af många nyttiga
institutioner och sällskap, såsom Köpenhamns sparbank
(1820), hafsbadanstalten på Klampenborg (1822)
och Rosenborgs hälsobrunn (1831), läsesällskapet
Athenäum, sällskapet för naturlärans utbredande (1824)
m. fl. 1834 medverkade han kraftigt vid den första
danska industriutställningen och vardt 1837 ordförande
i kommittén för Thorvaldsens museum. I själfva verket
hade C. lott och del i nästan allt det nya, som blef
till i Danmark under en människoålder. Särskildt
må nämnas hans varma omsorg för H. K. Andersens
uppfostran och senare skaldeverksamhet, och han hade
jämte L. Bödtcher förtjänsten af att Danmark erhöll
Thorvaldsens samtliga konstverk. 1815 blef han
etatsråd, 1829 konferensråd och 1847 geheimeråd. Se
E. Collin, "Af Jonas Collins papirer" (1872) och
"H. C. Andersen og det collinske huus" (1882). - Af
hans söner gjorde sig Edvard C., f. 1808, d. 1886,
afdelningschef i finansministeriet 1848-64, mest
bekant som H. K. Andersens ungdomsvän och förtrolige
rådgifvare och för sitt stora intresse för dansk
litteratur. Han samlad© ett präktigt bibliotek
på 25,000 bd, utarbetade en mycket förtjänstfull
bibliografisk monografi, "Anonymer og pseudonymer i
den. danske, norske og isländske literatur etc. indtil
1860"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>