- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
737-738

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cornelius. Peter von C., tysk målare - Cornelius, Karl Adolf, tysk historiker - Cornelius, Karl Alfred, kyrkohistoriker - Cornelius Nepos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

belåten med hans målningar, och så hörsammade han
1841 Fredrik Vilhelm IV:s inbjudning att öfvertaga
ledningen af konstakademien i Berlin. Där väntade
honom stora uppgifter och stora missräkningar. Han
skulle smycka det tillämnade Camposanto invid
domkyrkan med fresker, behandlande kristendomens
innehåll och uppgift. Men detta jätteverk kom aldrig
längre än till kartongerna. På dessa kartonger –
sedermera uppsatta i de båda Corneliussalarna i
Berlins nationalgalleri – arbetade han ända in i sin
lefnads afton, ehuru tanken på Camposantobyggnaden
uppgafs redan 1848. Från Berlin gjorde C. på sin
ålderdom flera resor till Rom, men tillbragte från
1861 återstoden af sitt lif i hemlandet. Han dog i
Berlin 6 mars 1867.

C. var för sin tyska samtid idealet af
filosofen-konstnären – han kallade själf
en af sina kompositionsserier en filosofisk
doktorsdisputation. Den djupa betydelsen i hvarje
figur och den sinnrika idéförbindelsen mellan
de enskilda delarna utgjorde hufvudsaken i hans
komposition. För honom var tanken allt; också har
hans verksamhet blifvit af tyskarna betecknad med
namnet "gedankenmalerei". C. tillbakavisade allt
smått och vanligt. Den monumentala konsten var
den enda, han fann värdig en mans krafter – liksom
Michelangelo ansåg han oljemåleriet vara en konst
för kvinnor. Hans stafflibilder äro ej många;
man finner dylika
i Berlins nationalgalleri,
i Frankfurt a. M. (Heliga familjen, 1809),
i raczynskiska samlingen i Posen,
i Thorvaldsens museum i Köpenhamn (Kristi grafläggning).
På den praktiska sidan af sin konst lade han mindre
vikt; af detta skäl lämnade han i regel sina fresker
att utföras af andra. Han studeras bäst i sina teckningar.
Populär blef han aldrig, och äfven eftervärlden står
kall inför hans konst, ehuru den vördar hans starka
vilja och hans storslagna personlighet. Hans lefnad
och konst äro skildrade af A. von Wolzogen (1867),
H. Riegel (1866, jubileumsskrift 1883),
E. Förster (1874), D. Kock (1905) m. fl.

R–n. G–g N.

illustration placeholder

2. Peter C., den föregåendes kusins son, tysk
tonsättare och författare, f. 1824 i Mainz,
d. 1874 därstädes, studerade musik för Dehn, i
Berlin, verkade 1852–58 i Weimar jämte Liszt för
Wagners idéer, flyttade sedan till Wien och blef
1865 professor i harmonilära vid k. musikskolan i
München. Hans opera Der barbier von Bagdad,
ett själfständigt försök att tillämpa Wagners teori
på den komiska operan, föll igenom i Weimar 1858
genom intrig af Liszts motståndare, men har på senare
tiden flerstädes blifvit med framgång återupptagen
(särskildt i Mottls och Levis bearbetning). Han
komponerade dessutom operorna
Der Cid (1865) och
den ofullbordade Gunlöd,
som, intrumenterad af Hoffbauer och Lassen, gafs 1891
i Weimar, samt en mängd sångcykler (romanser och
körer), af hvilka de första äro excentriska i
formen, hvaremot de sist författade röja större
klarhet. C. uppträdde äfven med lyriska dikter
(utg. samml. 1890). Sina operatexter och flesta
sångtexter skref han själf. Hans allvarliga
konstnärssträfvan uppskattas numera med mycken
sympati af tyskarna. Jfr biogr. af
Kretzschmar (1880), Sandberger (1887) och
Lesimple (1890).

A. L. (E. F–t.)

Cornelius, Karl Adolf, tysk historiker, f. 1819
i Würzburg, d. 1903 i München, var lärare vid
gymnasierna i Emmerich och Koblenz samt vid Lyceum
hosianum i Braunsberg (1846–49), blef 1852 docent i
historia i Breslau samt utnämndes till professor 1854
vid Bonns och 1856 vid Münchens universitet. Han
var 1848–49 medlem af nationalförsamlingen i Frankfurt.
1870 slöt han sig till den gammalkatolska rörelsen. C:s
förnämsta arbete är Geschichte des münsterischen
aufruhrs der wiedertäufer
(2 bd, 1855–60).
Han behandlade Calvin och hans kyrka i åtskilliga skrifter, bl. a.
Die gründung der calvinischen kirchenverfassung in Genf (1892) och
Die ersten jahre der kirche Calvins 1541–1546 (1896).
1899 utgaf han Historische arbeiten, vornehmlich zur reformationszeit.

Cornelius, Karl Alfred, kyrkohistoriker, f. 10
febr. 1828 i Södra Vi socken af Kalmar län,
blef student i Uppsala 1845, filos. doktor 1851,
teol. kandidat 1852 och docent i kyrkohistoria
1853. År 1855 utnämndes han till lektor i teologi
i Härnösand och blef s. å. prästvigd, men förestod
en del af vårterminen 1856 och hela läsåret 1856–57
professuren i exegetik vid Uppsala universitet. 1859
utnämndes han till lektor i teologi vid Linköpings
elementarläroverk, men hann icke tillträda denna
befattning, enär han 1860 blef teologie adjunkt
vid Uppsala universitet. 1862 utnämndes han till
kalseniansk professor i teologiska prenotioner
och kyrkohistoria. 1864 var han (i tredje rummet)
uppförd på förslag till biskop i Härnösand och 1871
(likaledes i tredje rummet) till samma ämbete i
Karlstad. Vid jubelfesten i Lund 1868 promoverades
han till teologie doktor (primus). 1884 blef han
biskop i Linköpings stift. Han deltog i 1868, 1878,
1883 och 1888 års allmänna kyrkomöten. Bland hans
kyrkomötesmotioner märkes en 1878 om domkapitlens
ombildning, hvilken motion föranledde en skrifvelse
med anhållan, att k. m:t måtte för nästa kyrkomöte
framlägga förslag till författning angående nämnda
institutioners sammansättning och verksamhet. 1891
tilldelade svenska akademien honom Karl Johans pris
för hans författarverksamhet. Han dog i Linköping
9 febr. 1893. – Utom åtskilliga disputationer
och tidskriftsuppsatser författade C.
Lärobok i kyrkohistoria (1860; flera uppl.),
Öfversigt af religionens historia (1861; flera uppl.),
Om prestbristen och dess afhjelpande (1862),
Handbok i svenska kyrkans historia (1867; flera uppl.),
Handbok i kyrkohistorien (1872; flera uppl.),
Theologiska prænotioner (s. å.),
Några bidrag till Upsala theologiska fakultets historia (i tre rektorsprogram, 1874–75),
Det nittonde århundradets kyrkohistoria (1879),
Svenska kyrkans historia efter reformationen (1887) och
Kristna kyrkans historia (7 dlr, 1889–91).

(J. P.)

Cornelius Nepos, romersk författare, bördig från
öfre Italien. Hans lefnadstid anses falla mellan
medlet af 90-talet och af 20-talet f. Kr. Säkert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free