Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cosa - Cosecans - Cosel, Charlotte von, tysk författarinna - Cosel l. Cossell, Anna Constance, grefvinna af C - Coseley - Cosenza - Cosi fan tutte - Cosinus - Cosmas - Cosmas af Prag - Cosmaterna - Cosmes pulver - Cosmonetta - Cosmophyllum - Cosmos - Cosne - Coss, länge benämning på algebra - Coss., vid växtnamn förkortning för Cosson - Cossa, forntida stad. Se Cosa - Cossa, Badassarre, påfven Johannes XXIII:s ursprungliga namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Etrurien, s. ö. om staden Orbetello, vid berget
Argentarius. Dess hamn, Portus Herculis (nuv.
Port’Ercole), tjänade ofta som ankarplats för romerska
flottan. C. blef 273 f. Kr. romersk koloni och fick
då namnet Julia. C., som nu heter Ansedonia, låg i
ruiner redan i 5:e årh. e. Kr. Dess cyklopiska murar
(1,500 m. i omkrets) med torn äro mycket väl bevarade.
Cosecans l. Kosekant (förkortn. af
lat. complementi secans, tilläggets l. komplementets
sekant), trigonom., en af de trigonometriska
funktionerna. Se Trigonometri.
Cosel [kåsel], Charlotte von, tysk författarinna. Se
Auer.
Cosel [kåsel] 1. Cossell, Anna Constance, grefvinna
af C., en af den polske konungen och sachsiske
kurfursten August II:s älskarinnor, f. 1680, var
dotter af danske öfversten Joakim von Brockdorf. Som
hoffröken vid hofvet i Wolfenbüttel blef hon bekant
med sachsiske ministern von Hoymb, med hvilken hon
1699 blef gift. Mannen skall en tid hållit henne
undan Dresdenhofvets frestelser, men förmåddes
omsider af August II att införa henne i hufvudstadens
societet. Ej långt därefter skildes hon från sin
man, blef konungens "maitresse en titre" och antog
namnet von C. 1706 upphöjde kejsar Josef I henne till
riksgrefvinna. I nio år förstod hon att hålla sin
kunglige älskare fjättrad vid sig och begagnade sig
af sitt välde öfver honom för att tillfredsställa sin
gränslösa härsklystnad och sin förvärfslusta. Hennes
osämja med ministrarna (särskildt Flemming)
och hennes svartsjuka (på grefvinnan Dönhoff)
medförde 1712 hennes fall. 1716 blef hon insatt
på Stolpens fästning, där hon kvarhölls till
sin död, 1765, då hon vägrade lämna från sig sina
penningar eller det hemliga dokument, hvarigenom
August II legitimerat sina barn med henne. Barnen
(1 son och 2 döttrar) legitimerades formligen 1724;
sonen har uppbyggt det coselska palatset i Dresden.
(C. H. H.)
Coseley [k£u’sli], stad i engelska grefsk. Stafford,
4,5 km. s. ö. om Wolverhampton. 22,219
inv. (1901). Järn- och kolgrufvor, järnindustri och
cementtillverkning.
Cosenza. 1. Provins i södra delen af Italien
(Kalabrien), mellan Tyrrhenska hafvet i v. och
Tarantoviken i ö. Det kallades till 1871 Calabria
citeriore. 6,653 kvkm. 465,267 inv. (1901), 70 på 1
kvkm. Landet är bergigt både i v., där en kedja går
nära kusten, och i ö., men har i midten en bred dal,
genomfluten af Crati, som utfaller i Tarantoviken. De
högsta topparna ligga vid norra gränsen. Nedre
Cratidalen är mycket osund. De förnämsta produkterna
äro spannmål, olja och vin. Dessutom drifves afvel af
ypperliga hästar. - 2. Hufvudstad i nämnda provins,
256 m. ö. h., vid floden Crati, som där upptager
Busento, 18 km. från Tyrrhenska hafvet och vid
järnvägen Sibari-Pietrafitta. Omkr. 19,000 inv. (1901;
som kommun 21,545 inv.). C. har ett stort kastell, är
säte för ärkebiskop och har en 1750 renoverad dom, ett
ståtligt justitiepalats, ett prästseminarium, lyceum,
en teknisk och en landtbruksskola. Tillverkning af
järn- och stålvaror, handel med silke, vin och olja. -
C. hette i forntiden Consentia och var hufvudstad
i Bruttium. 410 dog där västgotakonungen Alarik,
som begrafdes i
Busentos flodbädd. Staden har ofta lidit genom
jordbäfningar, svårast 1638 och 1783 samt senare
1835, 1854, 1870 och i sept. 1905. I C. blefvo
bröderna Bandiera (se d. o.) skjutna 25 juli 1844.
Cosi fan tutte (it.), "så göra alla (kvinnor)",
den till ordstäf öfvergångna titeln på en opera af
Mozart med text af L. Daponte, uppförd i Wien 1790.
Cosinus (förkortn. af lat. complementi sinus,
tilläggets l. komplementets sinus), trigonom., en
af de trigonometriska funktionerna. Se Trigonometri.
Cosmas, helgon. Se Damianus.
Cosmas af Prag, Böhmens äldste historieskrifvare,
f. omkr. 1040, var af polsk härkomst, blef
sekreterare hos flera af Prags biskopar och
följde dem på deras resor till utländska hof
samt blef slutligen dekan i Prag, hvarest han
afled 1125. Han författade ett Chronicon bohemorum
(tryckt första gången 1602, senast i "Fontes rerum
bohemicarum", bd 2, 1874), som omfattar Böhmens
historia till författarens dödsår. Cosmas’
krönika är skrifven från Prag-biskoparnas
synpunkt och därför partisk mot tyskarna.
(T. H-r.)
Cosmaterna, medlemmarna af en under 1300-talet
i Rom verksam konstnärsfamilj, Cosma, som på
den plastiska ornamentikens område gjorde början
till en renässans. Deras arkitektonisk-dekorativa
arbeten (dörrinfattningar, biskopsstolar, mosaikgolf,
gesimser, grafvårdar m. m.) visa nämligen studium
och fri efterbildning af antikens motiv. Utmärkta
alster af deras konstskicklighet finnas i domkyrkorna
i Cività Castellana och Orvieto samt i de romerska
kyrkorna S. Maria maggiore, S. M. sopra Minerva,
S. M. in Arcaceli m. fl.
Cosmes pulver, Pulvis arsenicalis Cosmi, med. farm.,
ett arsenikhaltigt pulver, som användes till etsning
vid vissa hudåkommor (lupus, hudkräfta). Det uppgifves
bestå af arseniksyrlighet 4 delar, drakblod 1,2 dlr,
djurkol 0,8 dlr och cinnober 12 dlr. Pulvret utröres
vid användningen med gummislem till en deg, hvilken
smetas på det ställe, som skall etsas, hvarefter ett
täckande plåster anbringas utanpå. Då numera arsenik
någon gång brukas till sådan etsning, sker detta
oftare i form af någon salfva. C. G. S.
Cosmonetta, zool., strömanden. Se Andfåglar,
sp. 960 och 962.
Cosmophyllum, bot. Se Ferdinanda.
Cosmos Cav., bot., växtsläkte af fam. Compositæ,
inhemskt i de varmare delarna af Amerika, nära släkt
med Bidens. Som ettåriga prydnadsväxter odlas ej
sällan i trädgårdarna C. bipinnatus Cav. med röda
kantblommor och fin delade blad samt C. atrosanguineus
Voss (Dahlia Zimapani Roezl) med svartröda blommor.
G. L-m.
Cosne [kan], arrondissemangshufvudstad i franska
depart. Nièvre (Nivernais), vid Loire. 7,176
inv. (1901). C. har flera gamla kyrkor, ett collège,
filfabriker, ylle- och kvarnindustri.
Coss (af it. cosa, ting), länge benämning på
algebra. - Cossist, en i algebra kunnig person. -
Cossiska tal var hos de gamle algebraförfattarna
liktydigt med potenser och rötter. De till betecknande
af sådana storheter använda symbolerna kallades
cossiska tecken.
Coss., vid växtnamn förkortning för Cosson.
Cossa, forntida stad. Se Cosa.
Cossa, Baldassarre, påfven Johannes XXIII:s
ursprungliga namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
