Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Courtois, Jacques, kallad le Bourguignon, fransk bataljmålare - Courtois, Bernard, fransk kemist - Courtois, Alphonse, vanligen kallad Courtois fils, fransk nationalekonom - Courtois, Gustave Claude Étienne, fransk målare - Courtoisie - Courtrai - Courtray - Courtry - Courvoisier - Couschi - Cousin fr.,se Kusin - Cousin, Jean, fransk konstnär - Cousin, Charles Guillaume, fransk bildhuggare - Cousin, Victor, fransk filosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
började teckna de krigiska tilldragelser, till hvilka
han blef vittne. Han påverkades först af Guido Reni
och Albani, men åsynen af Rafaels "Konstantinslaget"
(i Vatikanen) bestämde honom för att bli
bataljmålare, och under Cerquozzis ledning utbildade
han sig till en framstående artist. Han är i
de flesta större gallerier representerad med färgrika
och af dramatiskt lif utmärkta bataljstycken;
nationalmuseum eger af honom 3 arbeten. – C:s bror,
Guillaume C., f. 1628 i S:t Hippolyte, d. 1679
i Rom, likaledes målare, var elev af P. da Cortona,
men under starka intryck af Carraccierna och Carlo
Maratti målade han mest religiösa taflor. I nationalmuseum
finnes en honom tillskrifven Jesus hos Maria
och Marta.
(O. G-g.)
Courtois [kortwa’], Bernard, fransk kemisk
fabrikant, f. 1777, d. 1838, var först farmaceut,
blef sedan salpeterfabrikant, men måste, när
importen af chile-salpeter tilltog, upphöra med
tillverkningen och tillbragte därefter sina återstående
dagar i små omständigheter. Han är bekant såsom
upptäckare af grundämnet jod och lär äfven hafva
varit den förste, som upptäckte morfin.
P. T. C.*
Courtois [kortwa’], Alphonse, vanligen
kallad Courtois fils, fransk nationalekonom, f.
1825 i Paris, d. 1899 därstädes, blef 1881 ständig
sekreterare i "société d’économie politique". Han
tillhörde den härskande, utprägladt gammal-liberala
riktningen i den franska nationalekonomien, och hans
många arbeten, som med få undantag utgjorde
handböcker i penningväsendet, upplefde många
upplagor. Bland hans skrifter i bokform må nämnas
Des opérations des bourses ou manuel des fonds
publics et des sociétés par actions (1855), Tableaux
des cours des principales valeurs négociées et cotées
aux bourses (1862), Traité élémentaire des opérations
de bourse et de change (1866) och Histoire de la
banque de France et des principales institutions
françaises de crédit depuis 1716 (1875). Han utgaf
därjämte "Annales de la société de l’économie
politique" (16 bd, 1889-96) och författade en mängd
uppsatser i tidskrifter och samlingsverk, bl. a. i
Palgraves "Dictionary of political economy".
(E. Hkr.)
Courtois [kortwa´], Gustave Claude
Étienne, fransk målare, f. 1852, har utställt:
Archimedes’ död, Orfeus (1876), Narcissus (1877),
Kurtisanen Lais i helvetet (1878), Dante och
Vergilius i helvetet (1880), Atalas begrafning (1884),
Mater dolorosa (1887), Minne från Venezia (1889),
Figaro m. fl. C. har dessutom målat bilder i
Odéon-teaterns foajé samt många porträtt.
Courtoisie [kortwasi´], fr. (jfr Cour), höfviskt
skick, hofsed, ridderligt uppförande mot damer. Jfr
Kurtis.
Courtrai l. Courtray [korträ], flaml. Kortrijk, stad
i belgiska prov. Väst-Flandern, vid floden Lys, 4
km. från franska gränsen. 34,564 inv. (1904). C. är
omgifvet af gamla murar och har många kyrkor,
ett vackert gotiskt rådhus, ett beffroi och en
börs. Tillverkning af bordslinne, blonder, spetsar
o. d. - C. hette i forntiden Cortoriacum. Det har
varit skådeplats för många strider, bl. a. den
s. k. sporr-slaktningen (11 juli 1302), i hvilken
det franska ridderskapet under Robert af Artois blef
i grund slaget af Bruges’ och Yperns väfvare under
grefve Wilhelm af Jülich. De på slagfältet funna
gyllene riddarsporrarna bevarades som troféer.
Courtray. Se Courtrai.
Courtry [kortri], Charles Louis, fransk gravör
och etsare, f. 1846 i Paris, d. 1897 därstädes,
lärjunge af Gaucherel och Flameng, producerade många
förträffliga blad, såsom Slafmarknad, efter Gérôme,
Kosackhästar i snö, efter Schreyer, Rökare, efter
Terborch, Henriette af England, efter van Dyck,
Gamla gummor på Piazza Navona i Rom, efter Tony
Robert-Fleury (1868-72), Snickarfamilj, efter
Rembrandt, och porträtt af Gervasius, efter van Dyck
(1887-88). För öfrigt graverade han efter Delacroix,
Meissonier, Pieter de Hooch, Rousseau, Dupré, Diaz,
Guillaumet, Laurens, Munkáczy, Rubens, Henner,
Holbein, Menzel m. fl.
Courvoisier [korvwasie’], Charles, schweizisk
violinist, f. 1846 i Basel, blef 1867 elev vid
konservatoriet i Leipzig, i violinspel af
Ferd. David och af Joachim i Berlin (1869-70),
var därefter anställd i orkestern i Frankfurt
a. M., verkade som lärare och dirigent, blef
1875 orkesterdirigent i Düsseldorf och bosatte
sig 1885 i Liverpool som sånglärare. Han har
komponerat en symfoni, två konsertuvertyrer,
en violinkonsert m. m. samt utgifvit Méthode de
violon, som äfven utkommit i svensk bearbetning.
A. L.
Couschi. Se Badin, A. L. G. A.
Cousin [kosa7], fr. Se Kusin. - C ou sina ge
[kosinäj], fr., kusinskap.
Cousin [kosa7], Jean, fransk konstnär, f. omkr, 1500,
d. 1590, gjorde sig ett berömdt namn som målare,
bildhuggare och gravör, men var, att döma af hans
enda bevarade arbete, Yttersta domen (i Louvre),
en ganska smaklös manierist. (O. G-g.)1
Cousin [kosa7], Charles Guillaume, fransk bildhuggare,
f. 1707 i Pont-Audemer, d. där 1783. Hos hvem han
fick sin utbildning är icke bekant; men 1737 slöt
svenske envoyén i Paris frih. von Giedda kontrakt
med honom om anställning vid den några år förut
åter påbörjade slottsbyggnaden i Stockholm, dit
han anlände s. å. 1740 besökte han Frankrike,
men återkom 1741 till Stockholm och vistades där
ännu våren 1745. Han återvände dock kort därefter
till sitt hemland. 1741 utförde han en grupp,
Enigheten, för rikssalen, och 1743 några gipsarbeten i
slottskapellet. Högst sannolikt är han äfven mästare
till åtskilliga andra af rikssalens dekorativa
stoder. C. efterlämnade äfven några byster, t. ex. af
Adolf Fredrik (1744, Drottningholm). Dessutom
utförde han de kolossala, i tung barockstil
hållna karyatiderna å k. slottets västra fasad
och kungamedaljongerna ofvanför dem. C:s arbeten,
särskildt bysterna, röja en öfvad och naturtrogen
hand. Dock fördunklades han af sin begåfvade
landsman Bouchardon, som kom till Sverige 1741.
-rn. (O. G-g.)
Cousin [kosa’], Victor, fransk filosof, politiker
och skriftställare, f. 28 nov. 1792 i Paris, blef
1812 lärare vid normalskolan i nämnda stad och 1816
därjämte föreläsare i filosofi vid Sorbonne. Under en
resa till Tyskland 1817 lärde han känna detta lands
filosofi, öfver hvilken han 1818-22 höll föreläsningar
vid Sorbonne och normalskolan. Men som han af de
tyske filosofernas satser gjorde till-lämpningar på
politiska förhållanden, afskedade regeringen honom
sistnämnda år från hans lärarplatser. Därefter
sysselsatte han sig med enskild undervisning till
1824, då han företog en ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
