Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Cucurbitaceae - Cucuriubu - Cuda - Cudbear - Cuddalore - Cuddapah - Cudowa - Cudraka - Cuenca - Cuera - Cuernavaca - Cuesmes - Cueto - Cueva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelst klangen. Bladen äro oftast handnerviga,
flikiga och sträfva. Blommorna äro regelbundna,
vanl. enkönade, oftast gula eller hvita, med en
vanligen sambladig och femflikig krona, som jämte det
fembladiga fodret är öfversittande. Ståndarna äro 5,
vanligen 4 parvis sammanvuxna; fruktämne trerummigt,
frukten ett slags bär ("gurkfrukt") med många platta
frön. - Familjen innefattar omkr. 700 arter, fördelade
i öfver 80 släkten, de flesta växande i de tropiska
länderna. En art, den bekanta, som klängväxt odlade
hundrofvan, finnes förvildad i södra och mellersta
Sverige. - Hos kukurbitaceerna förekommer i större
eller mindre mängd ett bittert ämne. Därpå bero flera
arters, t. ex. kolokvintens, medicinska
egenskaper. Frukterna af åtskilliga arter äro bekanta
som läskande, kylande födoämnen, t. ex. gurkan
(se Cucumis), pumpan (se Cucurbita), melonen (se
Cucumis) och vattenmelonen (se Citrullus). Äfven många
arters frön ätas (se Acanthosicyos). Fruktskalet af
Lagenaria användes till dryckeskärl, af Luffa-frukter
beredas badsvampar m. m. Många äro prydnadsväxter,
såsom arter af släktena Abobra, Bryonia, Coccinia,
Cucurbita, Cyclanthera, Melothria, Momordica,
Thladiantha och Trichosanthes, utmärkta af
vackert bladverk eller egendomliga frukter.
Ldt. (G. L-m.)
Cucuriubu, zool. Se Anaconda.
Cuda, biflod till Douro. Se Côa.
Cudbear [ka’dbäə], kem. tekn., ett laffärgämne, så
kalladt efter sin uppfinnare, Cuthbert Gordon. Se
Orselj.
Cuddalore [kadəlō’ə] l. Kudalur, stad i
brittisk-indiska presidentskapet Madras, distriktet
South Arcot, vid ett genom förening af Gaddilam
och Paravanar bildadt æstuarium, som faller ut
i Bengaliska viken. 52,216 inv. (1901). Export af
socker, oljefrön och indigo.
Cuddapah [ka’dəpā] l. Kadapa. 1. Distrikt
i brittisk-indiska presidentskapet Madras,
omkring floden Penner, mellan 13° 12’ och 15° 19’
n. br. samt 77° 52’ och 79° 48’ ö. lgd. 22,590
kvkm. 1,291,903 inv. (1901). Landet delas af östra
Ghats i en östlig lågslätt och en västlig högslätt. De
viktigaste exportprodukterna äro oljefrön, bomull
och indigo. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
nära floden Penner. 16,432 inv. (1901). C., hvars
medeltemperatur uppgår till 28,8° C., är kändt för
sin höga dödlighetssiffra.
Cudowa, tysk badort. Se Kudowa.
Çudraka [tju-], indisk konung, som i prologen anges
såsom författare, eller snarare som beskyddare af
den okände författaren, till det äldsta till vår
tid bevarade indiska dramat, Mṛcchakaṭikā ("den
lilla lervagnen"). Detta är ett s. k. prakaraṇa,
d. v. s. ett skådespel med ämne ur det verkliga
lifvet, men med de förnämsta personerna ur de
högre samhällsklasserna. Dramat torde tillhöra 300-
eller 400-talet e. Kr. och omfattar 10 akter. Det
öfversattes till svenska 1899 af rektor H. Anderson i
Växjö. Det skådespel, som under namn af Vasantasenā
(namn på en hetär, den kvinnliga hufvudpersonen)
med stor framgång gafs å Dramatiska teatern i
Stockholm 1893–94, är en öfversättning af en mycket
fri bearbetning af tysken Pohl.
K. F. J.
Cuenca. 1. Provins i Spanien, i det forna landskapet
Nya Kastilien. 17,193 kvkm. 249,696 inv.
(1900), 15 på 1 kvkm. Det har den glesaste
befolkningen af alla Spaniens provinser, har mycket
dåliga vägar och endast 109 km. järnväg
(Madrid–C.). Den östra delen är bergig och omfattar Serrania
de C.; den västra, som utgör en del af Nya Kastiliens
stäppland, är fruktbar, men föga odlad och användes
mest såsom betesmark för talrika fårhjordar. Júcar
upprinner i C. – 2. Hufvudstad i nämnda provins, på
en brant klippa vid floden Júcar, 902 m. ö. h. 10,756
inv. (1900). En 42 m. hög bro, San Pablo (från 1523),
för öfver floden. Biskopssäte; vacker gotisk domkyrka,
ett instituto och ett prästseminarium. C. var förr
berömdt för sina ylletyger, guldarbeten och sin
konstslöjd, men allt detta har nu försvunnit. – C.,
forntidens Conca, intogs 15 juli 1874 af carlisterna,
som där anställde ett förfärligt blodbad. I närheten
Ciudad Encantada ("den förtrollade staden"), med
underbara droppstensbildningar. – 3. (Santa Anna de
C.) Hufvudstad i prov. Azuay, Ecuador, på en fruktbar
slätt vid Rio Paute, 2,581 m. ö. h. C. är välbyggdt,
och dess gator äro genomdragna af kanaler. Tillsammans
med förstaden Ejido omkr. 30,000 inv. Tillverkning
af yllevaror, hattar och lervaror. Handel med ost,
frukt och spannmål. Biskopssäte.
Cuera, rätoromanska namnet på staden Chur.
Cuernavaca, hufvudstad i staten Morelos, Mexico,
i en dal 1,650 m. ö. h., där den tempererade och den
heta zonens alla frukter mogna, på södra sluttningen
af Sierra de Guchilaque. 9,584 inv. (1900).
Cuesmes [kyäm], by i belgiska prov. Hainaut,
3 km. s. v. om Mons, knutpunkt för
järnvägslinjerna Charleroi–Mons,
Mons–Quiévrain och Mons–Hautmont. 9,075
inv. (1900). Stenkolsgrufvor. Järnindustri.
Cueto [koétå], Leopoldo de markis de
Valmar, spansk skriftställare och diplomat, f. 1815 i
Cartagena, d. 1901 i Madrid. Efter att ha förvärfvat
juris doktorsgrad ingick C. på den diplomatiska
banan, var 1847 spansk minister i Köpenhamn och
beklädde sedan diplomatiska poster i Europa och
Amerika. 1857 invaldes han j Spanska akademien. Den
säkraste källa för 18:e årh:s spanske skalder äro
C:s arbeten, bland hvilka de yppersta äro: Étude
sur le cancionero de Baëna ("Revue des deux mondes",
1853), Estudio historico, critico y filologo sobra
las cantigas del rey don Aljonso el Sabio, Estudio
acerca de las obras poéticas de don Angel de Saavedra
(1866), Sentido moral del teatro (1868), Bosquejo
historico-critico de la poesia castellana del siglo
XVIII (1869), Fraternidad de los idiomas y de las
letras de Portugal y de Castilla (1873), Los hijos
vengadores en la literatura dramática, en kritisk
undersökning af Orestes, Cid, Hamlet m. m. (1881),
La legenda de Virginia en el teatro, El realismo y
el idealismo en las artes och Ideas estéticas sobre
la escultura (1882), C. har äfven publicerat ett
par dramatiska arbeten: Doña Maria Coronel (1844)
och Cleopatra. Ad. H-n.
Cueva [koe’va], Juan de la, spansk skald,
f. omkr. 1550 i Sevilla, d. efter 1609, var en
af förelöparna till det spanska nationaldramat
och en af Sevillaskolans mest framstående skalder
och verskonstnärer. C. var en stolt, själfständig
karaktär, egenskaper, som ofta bragte honom i strid
med sina skaldebröder. En varm beundrare af Ovidius,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
