- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
975-976

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cronquist - Curschmann, Karl Friedrich, tysk tonsättare - Curschmann, Heinrich, tysk läkare - Cursor - Cursores - Curt. - Curtatone - Curtis, Benjamin Robbins C. nordamerikansk jurist - Curtis, George William, nordamerikansk skriftställare - Curtis, Nathanael, Godtemplarordens stiftare - Curtius, namn på åtskilliga romare - Curtius, Ernst C., tysk arkeolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tondikter. Död 1841. C:s sånger stå på gränsen mellan
en högre och en lägre konstsfär. Bland dilettanter
hafva de vunnit stor popularitet. C. skref äfven
operan Abdul und Erinnieh (1828).
A. L.

Curschmann, Heinrich, tysk läkare, f. 1846 i
Giessen, blef med. doktor därstädes 1868 och docent
i invärtes medicin i Berlin 1875. Han utnämndes
1879. till öfverläkare vid allmänna sjukhuset i
Hamburg och kallades 1888 till professor i invärtes
medicin i Leipzig. C. har skrifvit ett stort antal
afhandlingar i olika tidskrifter samt dessutom i
Ziemssens "Handbuch" bearbetat Die pocken och Die
functionellen störungen der männlichen genitalien

äfvensom i Nothnagels "Handbuch" Der unterleibstyphus
(1898). 1893 utgaf han Arbeiten aus der medicinischen
klinik zu Leipzig
.
R. T-dt.

Cursor (lat.). Se Kursor.

Cursores, Springfåglar, zool., benämning dels på höns-
och vadarfåglar, dels på de strutsartade fåglarna.

Curt., i zoologiska benämningar förkortning för den
engelske entomologen J. H. Curtis, f. 1761, d. 1861; i
botaniska namn förkortning för den engelske botanisten
W. Curtis, f. 1746, d. 1799.

Curtatone [-tåne], kommun i italienska prov. Mantova,
5 km. v. om staden Mantova. 7,271 inv. (1901). Där
segrade österrikarna under Radetzky 29 maj 1848
öfver neapolitansk-toskanska trupper.

Curtis [kö’tis]. 1. Benjamin Robbins C.,
nordamerikansk jurist, f. 1809 i Watertown,
Massachusetts, d. 1874 i Washington, blef 1832
praktiserande advokat och utnämndes 1851 till domare
i Förenta staternas högsta domstol. Som sådan blef
han berömd genom sitt afvikande votum vid domen öfver
Dred Scot, hvarvid han skarpt kritiserade domstolens
förklaring "att en person af afrikansk härkomst
ej kan vara medborgare i Förenta staterna". C. var
1868 en af presidenten Andrew Johnsons försvarare, då
representanthuset försatt denne i anklagelsetillstånd
inför senaten. Han utgaf i 22 band Decisions of
the supreme court of the United states
. Jfr "Memoir
and writings of Benjamin Robbins C." (utg. af hans
son med af brodern George Ticknor G. författad
lefnadsteckning, 2 bd, 1880).

2. George Ticknor C., den föregåendes broder,
nordamerikansk jurist, f. 1812 i Watertown,
Massachusetts, d. 1894 i Washington, blef 1836
praktiserande advokat i Boston och var 1840-43 medlem
af staten Massachusetts’ legislatur. Sedermera egnade
han sig helt åt ett omfattande skriftställeri på
det juridiska området. Hans förnämsta verk är det
grundliga författningshistoriska arbetet History
of the origin, formation and adoption of the
constitution of the United states
(2 bd, 1855-58;
ny uppl. 1889-96). Dessutom har han förutom en
stor mängd tidskriftsuppsatser skrifvit Life of
Daniel Webster
(2 bd, 1870), The last years of
Daniel Webster
(1878), en lefnadsteckning öfver sin
broder B. R. Curtis (1880, se ofvan), Life of James
Buchanan
(klandrad för sin alltför apologetiska
ton, 2 bd, 1883), Life, character and service
of general George B. Mc Clellan
(1887) samt en
filosofisk studie Creation or evolution? (s. å.).
V. S–g.

Curtis [kärtis], George William,
nordamerikansk skriftställare, f. 1824, d. 1892, blef 1857
redaktör af tidskriften "Harper’s weekly" (i New
York) och 1864 en af direktörerna för staten New
Yorks universitet. Han författade bl. a. The Potiphar
papers
(1853), en satir öfver sällskapslifvet i New
York, samt novellerna Trumps (1861) och Prue and I
(1856). C. deltog äfven i den politiska agitationen,
såsom motkämpe mot slafveriet och en ifrig förfäktare
af "civil service reform". Biogr. af Winter (1893),
Chadwick (s. å.) och Cary (1894).

Curtis [kötis], Nathanael, godtemplarordens
stiftare. Se Godtemplarorden.

Curtius, namn på åtskilliga romare. 1. Den unge
Marcus C. lär, enligt en sägen, 362 f. Kr. hafva,
klädd i rustning och sittande på en rikt prydd häst,
störtat sig i ett på forum i Rom uppkommet svalg,
hvilket icke på något sätt kunde fyllas utan att,
såsom teckentydarna förkunnade, Rom däri offrade
hvad det hade ypperst. Berättelsen därom saknar
likväl historisk grund. - 2. Quintus C. Rufus,
författare till ett arbete om Alexander den stores
bedrifter (i 10 böcker, af hvilka de två första gått
förlorade). Man har mycket tvistat om på hvilken tid
författaren lefde: somliga hafva förlagt hans lif till
början, andra till slutet af kejsartiden; sannolikast
är, att han lefde under Claudius. C. begagnade
grekiska källor, bl. a. Kleitarchos och
Megasthenes. Historisk kritik finner man hos honom
icke; hans arbeten böra bedömas företrädesvis
ur retorisk synpunkt. Framställningssättet är
icke fritt från svulst och sträfvan efter effekt,
men hans tal och skildringar äro ofta lifliga och
fängslande. Svenska upplagor af C. hafva utgifvits
af bland andra A. Hedner.
R. Tdh.

illustration placeholder

Curtius [kortsios]. 1. Ernst C., tysk arkeolog
och historieskrifvare, f. 1814 i Lybeck, d. 1896
i Berlin. Han blef redan 1844 e. o. professor vid
Berlins universitet och erhöll 1856 en ordinarie
professur i Göttingen, hvarifrån han 1868 kallades
till den lärostol i antik konsthistoria vid
universitetet i Berlin, som han sedan innehade. 1871
blef han ständig sekreterare vetenskapsakademien
i Berlin. Han var äfven direktör för samlingen
Antiqvarium därstädes och medlem af centralstyrelsen
för tyska arkeologiska institutet. Han företog i
arkeologiskt syfte flera resor till Grekland. Hans
förnämsta verk äro: Peloponnesos (1851-52), en
vetenskaplig framställning af detta lands historia,
saga och fornlämningar, Griechische geschichte
(3 bd, 1857-61; 6:e uppl. 1887-89), ett värdigt
motstycke till Mommsens "Römische geschichte", och
Die stadtgeschichte von Athen (1891). C. var den
egentlige upphofsmannen till de stora utgräfningarna
i Olympia under senare hälften af 1870-talet, och
det var han som 1874 å tyska riksregeringens vägnar
afslöt fördrag med Grekland därom, liksom han var
medutgifvare af den officiella redogörelsen för
företaget ("Die ausgrabungen zu Olympia", 4 bd 1877-80).


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free