Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Custine - Custodia - Custos - Custos morum - Custos royulorum - Custozza - Cutch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef 1791 generallöjtnant och fick vid krigsutbrottet
1792 befälet öfver Vogesarmén. Han eröfrade Landau,
Speier, Worms, Mainz och Frankfurt, men måste
1793 draga sig tillbaka söderut till Elsass.
S. å. fick han befälet öfver franska nordarmén.
Han anklagades emellertid för hemliga förbindelser
med fienden och begaf sig därför till Paris för
att försvara sig, men blef 28 aug. 1793 dömd tilil
döden och dagen därpå afrättad. Mémoires posthumes
du général français comte de C., rédiges par un de
ses aides de camp (2 bd, 1794) utgåfvos af general
Baraguay d’Hilliers. Se Chuquet, "L’expédition
de C." (1892). - C:s son Renaud Philippe
de C., f. 1760, var först diplomat och
fick åtskilliga viktiga missioner sig anförtrodda,
blef sedan sin faders adjutant och giljotinerades
1794 på grund af sina förbindelser med girondisterna.
2. Adolphe, markis de C., den förstnämndes
sonson, fransk skriftställare, f. 1790, d. 1857,
företog vidsträckta resor, hvilka han klart och
lifligt skildrade bl. a. i Mémoires et voyages
(2 bd, 1830). L’Espagne sous Ferdinand VII (4
bd, 1838) och La Russie en 1839 (4 bd, 1843; ny
uppl. 1854) m. fl. arbeten, ej utan bestående värde
som tidsskildringar. Det sista, som innehöll många
indiskretioner från hoflifvet i Petersburg, rönte
stor framgång.
Custodia (lat.), vakt, bevakning, förvar.
Custos (Kustos), lat., väktare, vårdare,
uppsyningsman; i det forna Rom benämning särskildt
på dels kontrollanter vid sammanräknandet af
afgifna röster i folkförsamlingen, dels den af
germaner bestående kejserliga lifvakten (corporis
custodes). I den äldsta kristna kyrkan betecknade
ordet den person, som hade uppsikt öfver en kyrkas
tillhörigheter och reliker. I nyare tid betyder
ordet uppsyningsman i ett bibliotek, en konst- eller
naturaliesamling e. d. Som boktryckarterm betecknar
custos l. kustod (fr. réclame) den eller de stundom
nedanför en sidas sista rad befintliga stafvelserna
(nästa sidas begynnelsestafvelser). Sådana kustoder,
numera ytterst sällsynta, användes första gången i
Vindelins från Speier upplaga af Tacitus (Venezia,
1469-70). Bruket af kustoder var ett arf från
medeltidens handskrifter; kustoden sattes först i
högra kanten af hvarje sida, senare endast på hvarje
tryckarks sista sida. I notskrift tjänar kustostecknet
vid slutet af en notrad till att antyda första noten
på nästa rad. - Custos l. Custos morum (lat.),
"sedeväktare", ordningsman, kallas vid åtskilliga
undervisningsanstalter den lärjunge, som har
sig ålagdt att, när ingen lärare är närvarande,
upprätthålla ordningen bland kamraterna. Se vidare
Domkyrkosyssloman.
Custos morum (lat.). Se Custos.
Custos rotulorum, lat., "rull- l. dokumentvårdare"
(eng. keeper of the rolls], arkivarien och främste
mannen bland ett engelskt grefskaps fredsdomare,
hvilken tillika vanligen är grefskapets
lord-lieutenant.
Custozza, by i italienska prov. Verona, 18
km. s. v. om staden Verona. C. är bekant genom den
lysande seger, som österrikarna under den åttioårige
fältmarskalken Radetzky 23-25 juli 1848 därintill
vunno öfver italienarna under konung Karl Albert,
och genom det stora slaget 24 juni 1866. När Italien
20 juni 1866 förklarade Österrike krig, voro
dess stridskrafter delade i två arméer, af hvilka
den ena (3 armékårer med 12 divisioner) under konung
Viktor Emanuel (stabschef general La Marmora) stod
väster om Mincio för att, så snart fientligheterna
utbrutit, öfvergå floden och sätta sig fast i en
ställning mellan Peschiera och Verona, under det den
andra armén (8 divisioner) under general Cialdini
stod vid Ferrara för att därstädes öfverskrida Po. Den
österrikiska armén (3 armékårer med 9 brigader och
1 reservdivision) under ärkehertig Albrekt uppehöll
sig ö. om Verona. 23 juni gingo två armékårer af den
förstnämnda italienska armén öfver Mincio, och 24
s. m. på morgonen ryckte de framåt mot Castelnuovo,
Salo, Sommacampagna och Villafranca. Ärkehertig
Albrekt hade emellertid blifvit varskodd och
beslöt att falla fienden i flanken under hans
framryckning. Reservdivisionen gick därför tidigt
på morgonen från Pastrengo, hvaremot de kårer,
som dagen förut dragit sig till Verona, riktades
mot Sona och Sommacampagna samt därifrån vidare
söderut. De fientliga kolonnerna påträffades i den
af höjder uppfyllda trakt, som bildar öfvergången
från bergsbygden till norra Italiens slättland. En
rad af enskilda strider utkämpades vid Oliosi, Monte
Vento, Santa Lucia, Custozza och på slätten väster om
Villafranca. Italienarna ådagalade stor tapperhet, men
saknade god ledning. De måste till slut vika öfverallt
och gingo under natten samt den följande dagen
tillbaka öfver Mincio. De hade haft i elden 66,000 man
och förlorade omkr. 8,000. österrikarnas styrka hade
varit något mindre och deras förlust minst 5,500 man
(allt med inberäkning af fångar). Cialdinis företag
blef nu tills vidare uppskjutet, krigsrörelserna
afstannade, och till följd af händelserna i Tyskland
afträdde Österrike i början af juli Venezia till
kejsar Napoleon III, som förenade det med Italien.
C. O. N.
Cutch [ka’tj] l. Kachh (Katsj), vasallstat i
brittisk-indiska presidentskapet Bombay, divisionen
Gujarat, bildar en halfö vid Arabiska hafvet mellan
C.-viken i s. och det stora saltträsket Rann af C. i
n. 19,725 kvkm. (utom Rann). 488,022 inv. (1901). Det
inre af C. har några kullar af betydande höjd,
och en bergskedja med de mest fantastiska former
går från ö. till v. Marken är till största delen
steril och sandig, men har här och där i dalarna
fruktbara ställen, som skulle belöna odlarens möda,
om denne finge njuta frukterna af sitt arbete. Detta
är dock sällan fallet, ty landet har sedan urminnes
tider varit beryktadt för sina röfvarband. Till
följd af ofta återkommande torka och hungersnöd,
det osunda klimatet samt osäkerheten till lif och
egendom ligger jorden i ödesmål, och befolkningen
utvandrar. Kustbefolkningen är Indiens bästa
sjömän. Utom åkerbruk, som är hufvudnäringen och som
bl. a. producerar bomull, förekomma sjöfart, silfver-
och filigransindustri samt bomullsspinnerier. 1901
funnos 134 skolor med 7,142 lärjungar. Omkr. en
tredjedel af befolkningen är muhammedaner, de öfrige
hinduer af olika kaster. En särskild klass utgöra
jharija-rajputerna, hvilka alla äro mer eller mindre
besläktade med furstens (ráos) familj, bilda landets
aristokrati och lefva så godt som själfständiga på
sina gods. Den regerande dynastien innehar landet
sedan 1519 och blef skattskyldig under engelsmännen
1816,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
