Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas / 1031-1032 (1906) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Czartoryski - Czaslau - Czecher - Czechiska språket och litteraturen - Czegled - Czekanowski - Czekanowskia - Czeremosz - Czerninska tafvelgalleriet - Czerniowce - Czernowitz

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utrikesminister och freden i Tilsit undertecknats,
drog sig C. för en tid tillbaka från det offentliga
lifvet. Han var emellertid Alexander följaktig i
kriget mot Napoleon och vid intåget i Paris 1814.

Året
därefter vardt han medlem af polska riksdagens
senat. Då emellertid den konstitutionella frihet,
om hvilken C. drömt, visade sig vara skenbar, och då
den ryska styrelsen, utan att akta på C:s förböner,
med stränghet ingrep mot de för upproriska böjelser
misstänkte studenterna i Vilna, drog C. sig 1823
definitivt tillbaka, nedlade sitt kuratorsämbete
och vistades sedan, sysselsatt med vetenskapliga
studier, på sina gods. Vid polska revolutionens
utbrott 1830 utsågs han till president, först i
den provisoriska styrelsen och sedan (jan. 1831)
i nationalregeringen. Då Krukowiecki efter de
fruktansvärda uppträdena i aug. 1831 blef diktator,
steg C. tillbaka och tjänade sitt land som simpel
soldat. Hälften af sin förmögenhet offrade han för
revolutionens sak, och återstoden af hans polska gods
konfiskerades 1831, när resningen undertrycktes. Han
undantogs från den allmänna amnestien och bosatte sig
i Paris. Där var C., som hade furstliga inkomster
af sina gods i Galizien, de aristokratiske polske
emigranternas hufvud och stöd. 1848 gaf han bönderna
på sina gods friheten och sökte s. å. i ett upprop
till Tysklands representanter förmå dem att i förening
med Frankrike verka för Polens återupprättelse. Han
afböjde den amnesti Alexander II 1856 lät erbjuda
honom. Död 1861. Jfr Mazade, "Alexandre I et le prince
C. Correspondance particulière et conversations
1801-23" (1865) och "Mémoires du prince Adam C. et
sa correspondance avec 1’empereur Alexandre I"
(2 bd, 1887).

3. Konstantyn Marya Adam, furst C., den
föregåendes brorson, f. 1822, företog under den
polska revolutionen 1863 i agitatoriskt syfte en
resa i Sverige (mars-maj), där han till följd
af sin börd och sin nationalitet blef föremål för
en entusiastisk hyllning af de månge polskvänlige.
I flera städer mottogs han med musik, sång,
paradering af skarpskyttar o. s. v. På några
ställen gåfvos stora banketter till hans ära.
C., hvilken uppfostrats i ett hem, som var bekant
för den utsökta smak och konstkärlek där rådde,
egnade sig en tid åt konstkritiskt skriftställeri
och var preses för musikkonservatoriet i Wien.
Han var lifstidsmedlem af österrikiska riksrådets
"herrenhaus". Död 1891.

4. Jérzy, furst C., den föregåendes broder,
f. 1828, var 1855-65 jämte sin broder redaktör af
"Recensionen und mittheilungen über theater und
musik". C. utöfvade som stor godsegare i Galizien
inom detta land en betydande politisk verksamhet. 1867
blef han medlem af galiziska landtdagen och 1873 af
österrikiska riksrådet. Han intog länge en ledande
ställning bland det federalistiska partiet i Galizien
och representerade personligen en ganska
frisinnad uppfattning under sitt aktiva deltagande
i det politiska lifvet.

Czaslau [tja’s-], stad i östra Böhmen. Se Caslau.

Czecher [tje-], slavisk folkstam. Se Tjecher.

Czechiska språket och litteraturen. Se Tjechiska
språket och litteraturen.

Czegléd [tsä’gled], stad i ungerska komitatet
Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun. 29,905 inv. (1900),
ungrare. Åkerbruk, frukt- och vinodling.

Czekanowski [tje-], Aleksander, polsk
forskningsresande, f. 1832 i Volynien, studerade i
Kiev och Dorpat först medicin, därefter mineralogi,
men förvisades 1863 för delaktighet i polska
upproret till Sibirien. Internerad i Padunsk (i
guvern. Jeniseisk, nära Angara), försåg han de
akademiska museerna med naturhistoriska samlingar
och erhöll 1868 tillåtelse att flytta till Irkutsk,
i hvars guvernement han på uppdrag af sibiriska
afdelningen af ryska geografiska sällskapet anställde
geologiska undersökningar. 1873 företog han en
expedition till nedre Tunguska och Olenek, 1875 till
Oleneks mynning och Lena, delvis tillsammans med
Ferd. Müller. Benådad s. å., återvände han 1876 till
Petersburg, hvarest han s. å. under förberedelserna
till en ny resa till Katanga och Anabara tog sig af
daga under ett anfall af svårmod. Resultaten af sina
forskningar nedlade han i geografiska sällskapets i
Petersburg skrifter och i "Petermanns mitteilungen".

Czekanowskia [tje-] Heer, paleobot., ett inom
jurasystemet förekommande, till Gingkoväxterna hörande
släkte, hvars på periodiskt affallande dvärggrenar
sittande, blad icke såsom hos Gingko hade en bred
bladskifva, utan voro dikotomiskt förgrenade i smala,
jämnbreda flikar. Czekanowskia finnes äfven i Skånes
kolförande bildningar. A. G. N.

Czeremosz [tjejernaj], biflod fr. h. till Pruth,
uppstår af de i Karpaterna, nära gränsen mellan
Ungern och Galizien upprinnande Bialy C. ("hvita"
C.) och Czarny C. ("svarta" C.) och bildar under
nästan hela sitt 135 km. långa lopp gräns mellan
Galizien och Bukovina.

Czerninska tafvelgalleriet [tjer-], i grefvarna
Czernin von Chudeniz’ palats i Wien, innehåller
omkr. 300 målningar, hufvudsakligen af nederländska
mästare. Mest berömda äro Jan Vermeer van Delfts
ateljé-interiör och en liten målning af P. Potter.
(O. G-g.)

Czerniowce [tjerniå’vtse]. Se Czernowitz.

Czernowitz [tjVrnå-], rumän. Cernaut,
ruten. Tjernivtsi, po. Czerniowce, tyska namnet
på Bukovinas hufvudstad. 67,622 inv. (1900), däraf
21,587 israeliter. C. ligger på en höjd invid Pruth,
248 m. ö. h. Det är säte för Bukovinas landtregering,
landtdag och landsrätt, för en finansdirektion,
grekisk-orientalisk ärkebiskop och metropolit,
handelskammare, postdirektion o. s. v. Det är äfven
stor garnisonsort. Industrien är representerad genom
ölbryggerier, ångkvarnar, en ångsåg, oljefabrik,
maskinfabrik m. m., och handeln med trä, boskap
o. s. v. är mycket liflig, men drifves nästan
uteslutande af israeliter och armenier. Bland
bildningsanstalter märkas Franz-Josephs-universitetet
(sedan 1875), ett öfver- och ett undergymnasium,
öfverrealskola, landtbruksskola, statsslöjdskola,
lärare- och lärarinneseminarium o. s. v. Bland stadens
byggnader märkas det stora efter Hlawkas plan 1864
-75 i bysantinsk stil uppförda ärkebiskopspalatset,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>