Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Czirnitz - Czolbe - Czortkow - Czuber - Czuczor - Czörnig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Czirknitz [tjirk-], numera sällan förekommande
namnform för köpingen Zirknitz i Österrikiska
kronlandet Krain, s. v. om Laibach.
Czolbe [tjå’lbe], Heinrich, tysk filosof,
f. 1819 i närheten af Danzig, d. 1873 som läkare
i Königsberg. Hans toleranta forskarkaraktär
skattades af alla, som kände honom, synnerligen
högt. C. betecknar själf sin ståndpunkt såsom
naturalism eller sensualism, och hans grundtanke
är erkännandet af blott den sinnliga världens
verklighet, med förnekande af all transcendent,
osinnlig verklighet. Motivet till denna hans åsikt är
af moralisk art. Liksom tron på en öfversinnlig värld
har sin djupaste grund i missnöjet med den värld,
i hvilken vi lefva, så grundar sig hans förnekande af
denna s. k. högre värld på en tillfredsställelse med
den naturliga verkligheten, hvilken tillfredsställelse
eller förnöjsamhet han anser för sig vara en plikt,
en hederssak. Världens slutmål är enligt C. de
alla med känsla begåfvade varelsernas jordiska
lycka, betingad genom deras utveckling till högsta
fullkomlighet. Icke ett evigt lif, som genom sin
enformighet skulle vara ett lidande, utan den eviga
döden är tillvarons tillfredsställande, fullkomliga
afslutning. Vid den teoretiska världsförklaringen
närmar han sig i Neue darstellung des sensualismus
(1855) den samtida tyska materialismen; men i Die
grenzen und der ursprung der menschlichen erkenntnis
(1865) erkänner han, att världen ej kan förklaras
ur en enda princip, utan endast ur flera icke vidare
härledbara grundbeståndsdelar, de materiella atomerna,
de organiska grundkrafterna och de psykiska elementen,
hvilkas harmoniska samverkan i en sorts världssjäl
möjliggör ett ändamålsenligt natursammanhang; och i
ett efterlämnadt arbete, hvaraf en del utgifvits
under titeln Grundzüge einer extensionalen
erkenntnistheorie (1875), närmar han sig panteismen
genom en empiristisk ombildning af spinozismen,
i det han fattar rum och tid såsom den substans, som
yttrar sig i världens otaliga attribut. öfver C. har
Ed. Johnson utgifvit en monografi (Königsberg 1873).
S—e.
Czortków [tjå’rtkåff], stad i Galizien, vid
Sereth. 5,267 inv. (1900), mest polska judar.
Czuber [tJo-], Emanuel, österrikisk matematiker,
f. 1851 i Prag, blef 1886 professor i matematik
vid tekniska högskolan i Brünn och är sedan 1891
professor vid tekniska högskolan i Wien. C. har
hufvudsakligen egnat sig åt sannolikhetskalkylen, i
hvilket ämne han bl. a. utgifvit en vidlyftig lärobok,
Wahrscheinlichkeitsrechnung und ihre anwendung auf
fehlerausgleichung, statistik und lebensversicherung
(Leipzig 1903), som äfven omfattar tillämpningar på
statistiken och försäkringstekniken. I. F.
Czuczor [tsu’tsår], Gergely, ungersk skald och
lexikograf, f. 1800, d. 1866. C. ingick 1824 i
benediktinorden och gjorde sig ett namn genom
sina hjältedikter Az Augsburgi ütközet (Slaget
vid Augsburg) och Aradi gyülés (Riksdagen i Arad)
m. fl., hvilka utmärkte sig för en ren klassisk stil
och en naiv objektivitet. Efter tio års verksamhet
som gymnasielärare i Raab och Komorn kallades han
af ungerska vetenskapsakademien, hvars ledamot han
under tiden blifvit, till dess andre sekreterare och
arkivarie. 1839 blef han professor i ungerska språket
och litteraturen vid akademien i Raab. Innehållet i
hans skrifter, hvilket ansågs alltför världsligt,
samt intriger från ovänner gjorde dock, att han
från sina andliga öfverordnades sida utsattes för
censur och tvangs att nedlägga sin lärarbefattning,
tills han 1842 lyckades bringa sitt förhållande under
en rättslig undersökning, hvilken utföll till hans
fördel. 1845 utgaf han en genom stilens ädla enkelhet
framstående biografi öfver Washington. Akademien
uppdrog 1844 åt honom att utarbeta dess stora
ordbok, i hvilket värf han hunnit till bokstafven J,
då revolutionen 1848 afbröt detsamma. För en dikt,
Riadó, blef han 1849 af de österrikiska myndigheterna
dömd till sex års straffarbete å fästningen Kufstein,
men blef redan 1850 amnestierad. Hans ordboksarbete,
A magyar nyelv szótára (6 bd, 1862—74, fullb. af
J. Fogarássy), har emellertid blifvit utsatt för
sträng kritik, särskildt med hänsyn till bristande
studier i den jämförande språkforskningen. C. utgaf
dessutom större historiska verk öfver Hunyadi och
Zrenday samt diktade en mängd folkvisor, ballader
och elegier, hvilka räknas till Ungerns klassiska
litteratur. Hans samlade dikter utgåfvos 1858 i 3 bd
(ny uppl. 1900). B. S—m.
Czörnig [tjö’rnich] l. Czoernig, Karl, friherre
von Czernhausen, österrikisk statistiker, f. 1804 i
Czernhausen (Böhmen), d. 5 okt. 1889 i Görz, blef 1841
direktör vid administrativ-statistiska byrån i Wien
och 1850 afdelningschef i handelsministeriet samt
var 1863—65 president i den af honom organiserade
statistiska centralkommissionen. 1866 drog han sig
tillbaka till privatlifvet; 1852 hade han erhållit
friherrlig värdighet. C. har gjort sig högt förtjänt
om den österrikiska statens allmänna administrativa
organisation — han organiserade bl. a. 1853—63
centralkommissionen för offentliga byggnader och
ledde 1853—59 de österrikiska statsjärnvägarnas
förvaltning — samt i synnerhet om Österrikes
offentliga statistik. Viktigast af hans statistiska
arbeten är hans Ethnographie der österreichischen
monarchie (9 kartblad och 3 bd text, 1855—57). Han
utgaf därjämte bl. a. Österreichs neugestaltung von
1848—1858 (1858).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
