- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas /
1385-1386

(1906) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danzig. Regeringsområde i Västpreussen. - Danzig, Francois Joseph Lefebvre, fransk marskalk - Danzigbukten - Danziger gatt - Danziger haupt - Danziger nehrung - Danziger werder - Danziger willkür - Danzigviken - Danzolino - Daphia - Daphne, grek. myt. Se Daphne. - Daphne, växtsläkte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tullen i D., hvilken förmån åter förlorades 1635. I
dec. 1655 inneslöts D. på afstånd af svenskarna,
började hårdare ansättas i febr. 1656, och i juni
försökte Stenbock afleda de genom staden rinnande
vattendragen Mottlau och Kadaune; en blockad, som
af en svensk eskader påbörjades i maj, upphäfdes
i juli af en då ankommande holländsk eskader,
och i nov. undsattes staden af Johan Kasimir. I
dec. intogo dock svenskarna en del framskjutna
försvarsverk, i febr. 1657 sökte de fördämma
Weichsel vid Haupt och genomstucko dammarna vid
Käsemark samt blockerade sedan staden till i
juni. Slutligen utplundrades omgifningarna i mars
1659 af general Wirtz. Karl XII tvang D. att 1703
betala en krigskontribution på 100,000 rdr samt
att 1704 uppsäga kon. August tro och lydnad samt
sluta sig till den svenskvänliga konfederationen,
hvarefter Karl 27 maj s. å. utfärdade ett försäkrings-
och skyddsbref för staden. 1734 mottog staden
Stanislaus Leszczynski, som då ånyo sökte blifva
Polens konung, men den eröfrades redan 7 juli af
ryssarna och sachsarna under Münnich. Vid Polens
andra delning 1793 kom staden till Preussen. 1806
blockerades den af en svensk eskader någon tid
före Preussens krigsförklaring mot Frankrike. 1807
eröfrades den af fransmännen under Lefebvre samt
måste betala 20 mill. francs i krigsskatt. Denna
eröfring skaffade Lefebvre titeln hertig af Danzig. I
freden i Tilsit 9 juli 1807 förklarades D. för fri
riksstad under Frankrikes, Preussens och Sachsens
skydd; dock stannade en fransk guvernör i staden. Vid
Napoleons återtåg från Ryssland (1812) lyckades det
för en del af 10:e franska armékåren under general
Rapp att kasta sig in i D., som 29 nov. följande
år tvangs att kapitulera efter elfva månaders
belägring. 3 febr. 1814 kom D. åter under preussiskt
herravälde. Staden har flera gånger lidit mycket
genom Weichsels öfversvämningar. - I D. fanns förr
ett birgittinkloster, Marienquelle (lat. Fons Mariæ).
J. F. N. L. W:son M.

Danzig, François Joseph Lefebvre, hertig af D.,
fransk marskalk. Se Lefebvre.

Danzigbukten (Danziger bucht), en halfcirkelformad
bukt af Östersjön vid Väst- och Östpreussens kust. Vid
mynningen mellan Rixhöft och Brüsterort är den 82
km. bred. I dess västra del befinner sig Putziger
wiek, som bildas genom halfön Hela, i s. v. är den
genom Frische nehrung skild från Frisches haff. Vid
dess östra strand fås bärnsten.

Danziger gatt, den del af det vanligast begagnade
södra inloppet till Stockholms skärgård, n. ö. om
Landsort, som ligger mellan Gunnarstenarna och
Nåtarö. Måsknufs fyr, uppförd 1868 på en liten
klippa midt i farleden, leder seglare, som passerat
Landsort eller gattet, ända upp till Älfsnabben.
A. G.

Danziger haupt l. Höfft, sydligaste spetsen af
det mellan Weichsels Danzig- och Haff-armar liggande
Danziger nehrung. 1626 anlade J. Baner en fyrhörnig
bastionsskans med utanverk längst ut på udden, och
1627 lät A. Oxenstierna n. om skansen bygga en stor
bastionsbefästning, i hvilken äfven åtskilliga hus
uppfördes. I juli s. å. försökte Gustaf II Adolf här
försänka Danziger Weichsel. 1628 slogs en bro öfver
floden, hvarjämte befästningarna förstärktes. Genom
stilleståndet i
Altmark (1629) öfverläts D. åt kurfursten af Brandenburg
i sekvester, men ännu 1630 arbetade svenskarna på dess
befästningar. 1635 började brandenburgarna rasera
bålverken. Äfven under Karl X:s polska krig spelade
D. en viktig roll. Det intogs af konungen 15 maj 1656,
hvarefter ingenjör Abr Loffman n. om den gamla skansen
därstädes för att oroa staden anordnade ett befäst
läger, hvarjämte broar slogos öfver båda flodarmarna
och försågos med brohufvud. I detta läger kvarlåg
Stenbock med en del af svenska hären till i början
af sept. Ett senare på hösten af polackerna gjordt
försök att återtaga D. misslyckades. I febr. 1657
sökte svenskarna fördämma Danziger Weichsel vid. D.,
hvarför Danzigborna 14 maj började belägra D.,
men redan efter fem dagar måste de draga bort med
oförrättadt ärende. Härefter förstärkte svenskarna
befästningarna, hvarjämte ett storartadt förslag till
en befäst stad å denna plats uppgjordes. 17 sept. 1659
angrepos försvarsverken, som utgjordes endast af
jordverk, skyddade af våta grafvar, palissader och
törnhäckar, af Danzigborna och en polsk styrka under
Lubomirski, och efter ett synnerligen tappert försvar
måste kommendanten, generalmajor N. Lillieström,
dagtinga 12 dec. s. å. L. W:son M.

Danziger nehrung, smal och låg landsträcka mellan
Weichsels båda armar och Östersjön. Den fortsattes
i öster af Frische nehrung.

Danziger werder l. Das werder, fruktbart marskland,
s. ö. om Danzig, mellan Weichsel, Mottlau och Radaune,
med starkt utvecklad häst- och nötkreatursafvel
samt sädesodling.

Danziger willkür, ty., staden Danzigs gamla lagbok
under dess fristadstid.

Danzigviken. Se Danzigbukten.

Danzolino, ett i Judicariska alperna beläget,
österrikiskt spärrfäste mot Italien.
L. W:son M.

Daphla. Se Dafla.

Daphne, grek. myt. Se Dafne.

illustration placeholder
Dapnne Mezereum. 1. Gren med blommor.

2. Längdsnitt genom blomman. 3.

Gren med frukter.

Daphne L., bot. farm., växtsläkte af
fam. Thymelæaceæ. Det har enkel, kronlik,
regelbunden, fyrdelad blomkalk, åtta ståndare och
enfröig, bärlik frukt. D. Mezereum L., känd under
namnet tibast-(tirsbast-) eller
källerhals-buske, växer vild i större delen af Sverige,
helst i något fuktiga skogar och lundar. Bladen
sitta i spiral kring de nya årsskotten, å hvilka
följande vår, innan nya bladbärande skott utvecklas,
de vackra,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:27:17 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbe/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free