Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 231-232 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Despotism - Despoto dag - Despoto planina. Se Despoto dag - Despreaux, Nicolas Boileau, fransk skald. Se Boileau-Despreaux - Despretz, Cesar Mansuète - Despreez, Jean Louis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Europa, utvecklade sig äfven till nästan despotiskt
envälde. — Med den upplysta despotismen menar man
dessa enväldiga härskares makt, då de under 1700-talet
(från Fredrik den stores uppstigande på tronen,
1740, till franska revolutionens tid) bemödade
sig att genom sprängande af sociala skiljemurar,
lättande af bördor och befordrande af materiell
förkofran förbättra sina undersåtars ställning, men
ej ville släppa något af sin politiska makt ifrån
sig, enligt principen "allt för folket, intet genom
folket" (se vidare Upplysningstidehvarfvet). —
Despotism användes inom statsvetenskapen äfven
i en vidsträcktare betydelse, nämligen för att
beteckna en af lagen obunden och den personliga
friheten och säkerheten kränkande styrelsemakt
i hvarje statsform. Man talar sålunda t. ex. om
välfärdsutskottets despotism under den franska
revolutionen, då styrelsesättet var republikanskt. I
vår tid hafva tendenser framträdt, som gå ut på
att genom statens lagstiftning helt och hållet
undertrycka den individuella friheten, och härigenom
hotar en ny despotism att uppstå, som kan kallas
statsdespotism. — Såsom despotism betecknas äfven
ett härsklystet uppträdande inom det enskilda lifvet.
S. B.

Despoto dag l. Despoto planina ("Prästberget"; jfr
Despot), det bulgariska namnet på bergskedjan Rhodope (se d. o.) på Balkanhalfön.

Despoto planina. Se Despoto dag.

Despréaux [däpreå], Nicolas Boileau-, fransk skald. Se Boileau-Despréaux.

Despretz [däprǟ], César Mansuète, fransk fysiker,
f. 1789 (enligt egen uppgift, som lär vara oriktig,
1792), d. 1863 som professor i fysik vid Sorbonne
i Paris och såsom medlem af franska vet. akad. Hans
vetenskapliga arbeten behandla förnämligast gasernas
tryckförhållanden (han var en bland de förste, som
experimentellt ådagalade ohållbarheten af Mariottes
lag) samt kroppars värmeledningsförmåga, förbrännings-
och afdunstningsvärme. D. gjorde äfven omfattande
undersökningar öfver den elektriska gnistan och
lyckades medelst densamma smälta och bringa till
ångform många kroppar, som dittills ansetts eldfasta.
(S. A—s.)


Desprez [däprē], Jean Louis, fransk-svensk målare
och arkitekt, f. omkr. 1737 i Auxerre (Bourgogne),
d. 18 mars 1804 i Stockholm, utbildade sig från
ungdomen till byggnadskonstnär och vann 1770
stora priset i Académie d’architecture i Paris för
ritningen till ett "graftempel, ärnadt att hedra askan
efter konungar och stora män", hvilken ritning han lät
gravera och tillegnade Voltaire. D. var då "professeur
de dessin à l’école royale militaire". Man känner
vidare, att han fick den franska konstakademiens
understöd för att uppehålla sig i Rom, att han gjorde
flera resor i Italien och att han lämnade en mängd
teckningar till Saint-Nons stora praktverk "Voyage
pittoresque de Naples et de Sicile" (1781—86). Då Gustaf III, under sin italienska
resa, gjorde hans bekantskap, var han associerad med
Piranesi. Konungen hänfördes af hans snillrika utkast
och förmådde honom att antaga svensk tjänst. Genom
Sergel afslöts med D. i Rom 1784 kontrakt på
två år. D. skulle förestå dekorationsväsendet
vid den nya operascen, som konungen två år förut
invigt. D. anlände hit på våren s. å. och gjorde
därefter en resa i Finland och svenska skärgården för
att studera Sveriges natur. Inom vår konstakademi, af
hvilken D. 1785 blef ledamot, mottogs underrättelsen
om hans ankomst med blandade känslor. Däri ansågs
ligga ett fattigdomsbevis för den svenska konsten,
och konung Gustaf hade dessutom vid stadfästandet
af akademiens statuter förbundit sig att ej vid sitt
hof knyta andra än akademiens ledamöter. Det visade
sig dock snart, att D. var just den person Gustaf
behöfde. Det första arbete, som uppdrogs åt honom, var
dekorationerna till operan "Gustaf Vasa", som första
gången uppfördes i jan. 1786. Dessa dekorationer
gjorde epok inom den svenska teaterns historia,
oaktadt flera ej oskickliga konstnärer förut i
Sverige arbetat inom detta fack. Man förvånades
och hänfördes af uppfinningens rikedom, fantasiens
liflighet, de mångsidiga studierna — icke minst
hans grundliga kännedom om den antika arkitekturen,
inhämtad på Sicilien och i södra Italien —, den
lysande tekniken; endast afgjorda klandrare af allt
hvad Gustaf III företog sig, t. ex. F. A. v. Fersen,
förklarade sig missnöjda med D:s kompositioner, om
hvilka ännu befintliga utkast och kopior tillåta att
döma. I sept. 1786 förlängde k. teaterdirektionen
hans kontrakt på 12 år på högst fördelaktiga
villkor. Under de första åren användes D. såväl för
att uppgöra själfva dekorationsritningarna som för
att tillsammans med två andra dekoratörer utföra dem
i stort. Men de betydande kostnader, som därigenom
förorsakades, nödgade direktionen att 1791 låta
hofmålaren Brusell ensam öfvertaga detaljerna af
utförandet och att använda D. endast som dekoratör
("dekorationsdirektör", såsom det hette). Då teatern
sedermera alltmer sänktes i skuld, måste antalet af
nya dekorationer betydligt inskränkas och skisser för
godt pris införskrifvas från Paris. Så inträffade,
att D. under de sista sju åren af sin anställning
kom att utföra blott ett enda dekorationsutkast,
hvilket, enär han hade 1,000 rdr specie (4,000 kr.) i
årlig lön, kostade teatern 7,000 rdr i samma mynt,
oberäknadt ved och husrum åt konstnären. Men under sin
kontraktstid utförde han i alla fall mycket betydande
och värdefulla arbeten af detta slag. Enligt en af
honom själf efterlämnad förteckning gjorde han för
k. teatern utkast till och utförde delvis dekorationer
till "Gustaf Vasa" (11 stycken), "Gustaf Adolf och
Ebba Brahe" (3 st.), "Drottning Kristina" (2 st.),
"Electra" (2 st.), "Armide" (3 st.), "Cora och Alonzo"
(1 st.), "Frigga" (2 st.), "Orpheus och Eurydice"
(2 st.) samt "Dido och Æneas" (13 st.). Dessutom
arbetade han äfven för teatrarna på Drottningholm och
Gripsholm. — Men D. verkade i Sverige icke endast som
dekorationsmålare, historiemålare och akvarellist:
en betydelsefull del af hans lifsgärning utgöres af
byggnadsarbeten. 1788 utnämndes han till konungens
förste arkitekt, hufvudsakligen emedan han uppgjort
ritningarna till det storartade slott,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>